﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2995
Titel Handelspolitiskt ABC
Titel.kortform Handelspolitiskt ABC
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Kommerskollegium
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE ackreditering
svDF formellt erkännande av att ett laboratorium, certifieringsorgan, besiktningsorgan eller kontrollorgan är kompetent att utföra specificerade provningar, kalibreringar, certifieringar etc. enligt europeiska och internationella standarder
svRETE ackrediteringsorgan
svAN Ackreditering innebär att ett oberoende ackrediteringsorgan fortlöpande granskar oberoende, ledningssystem och teknisk kompetens hos det organ (företag eller organisation) som är ackrediterat. Syftet är att säkerställa att uppdragen utförs opartiskt, korrekt och grundas på internationella standarder.

svTE ackrediteringsorgan
svDF organ som bemyndigats att utföra ackreditering
svRETE ackreditering
svAN I Sverige är Swedac nationellt ackrediteringsorgan.

svTE acquis communautaire
svSYTE EU-rätten
svSYTE EG-rätten
svFK Fransk term som betyder ungefär ”det gemensamt uppnådda” eller snarare i detta fall det gemensamma regelverket, dvs. EU:s samlade regelverk. Det inkluderar både den s.k. primärrätten och sekundärrätten i EU. Primärrätten är unionens grundfördrag. Till primärrätten hör även alla medlemsländers anslutningsfördrag, där villkoren för medlemskapet finns. Till sekundärrätten hör Europeiska kommissionens och ministerrådets förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden. 
   I ”Acquis communautaire” ingår även EG-domstolens domar. Sammantaget utgör acquis communautaire det regelverk som reglerar samarbetet inom EU och som alla medlemsländer i EU måste följa.

svTE ad valorem-ekvivalent
svSYTE värdetullekvivalent
svDF omräkning av en specifik tull, dvs. en tull uttryckt i ett belopp per kg, liter eller annan enhet, till procent av varans värde
svAN Sådana omräkningar görs bl.a. för att det ska vara möjligt att beräkna genomsnittlig tull i ett land eller för att det ska vara möjligt att jämföra tullnivåer mellan länder eller varor i de fall specifika tullar används.

svTE ad valorem-tull
svSYTE värdetull
svDF avgift eller tull beräknad på värdet av en vara, dvs. en viss procentsats av tullvärdet
svRETE specifik tull
svAN Detta är den helt dominerande formen av tull.

svTE Afrikanska unionen
svSYTE AU
svUPTE Abujafördraget
svUPTE OAU
svFK Afrikanska unionen är en mellanstatlig organisation för samarbete mellan 54 afrikanska länder. AU etablerades 2002 som en efterföljare till OAU, Organisation of African Unity. Organisationen har bl.a. som mål att uppnå fred och säkerhet på kontinenten, att accelerera den politiska och ekonomiska integrationen i Afrika, att främja och försvara gemensamma afrikanska positioner internationellt och att främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning.
   På det handelspolitiska området har organisationen som mål att ”etablera de nödvändiga förutsättningar som möjliggör för kontinenten att spela sin rättmätiga roll i den globala ekonomin och i internationella förhandlingar”. Vidare vill man "samordna och harmonisera politiken mellan existerande och framtida regionala ekonomiska sammanslutningar för att gradvis uppnå unionens målsättningar". Detta innebär konkret att man siktar mot att i olika steg etablera en afrikansk gemensam marknad och så småningom också en ekonomisk och monetär union. Denna målsättning, samt en plan för genomförandet, slogs fast i en överenskommelse mellan de dåvarande medlemmarna i OAU 1991 genom det s.k. Abujafördraget.
svRETE EAC, ECOWAS, SADC
enUPTE OAU
enUPTE Organisation of African Unity

svTE AGOA
svFK USA:s system för att ge länder i Afrika, söder om Sahara, preferenser. Systemet är från år 2000 och placerat inom ramen för det amerikanska GSP-systemet. Förmånsländerna är för närvarande 40 länder som kan åtnjuta tullfrihet för ca 7 000 produkter, förutsatt att landet har nått viss nivå av utveckling inom olika områden. Arrangemanget gäller tills vidare fram till och med 2015.
enTE African Growth and Opportunity Act
enSYTE AGOA

svTE Agenda 21
svFK Antogs vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Innehåller handlingsprogram och riktlinjer för nationellt och internationellt handlande för att uppnå en hållbar utveckling, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt i såväl i-länder som utvecklingsländer.
svRETE Riodeklarationen, MEAs, hållbar utveckling

svTE AMS
svUPTE gula stöd
svDF mått som används i WTO:s jordbruksavtal för att beräkna den sammanlagda omfattningen av vissa handelsstörande jordbrukssubventioner, s.k. gula stöd
svRETE box, de minimis-stöd, jordbrukssubventioner, marknadsprisstöd
svAN Dessa stöd är föremål för begränsningar i jordbruksavtalet i form av individuella stödtak för varje land. Medlemsländerna ska beräkna AMS för varje år för att säkerställa att deras handelsstörande stöd inte överskrider stödtaken. Måttet AMS ger inte en fullständig bild av hur stora WTO-medlemmarnas handelsstörande stöd är på jordbruksområdet då vissa handelsstörande stöd inte behöver tas med när AMS beräknas.
enTE Aggregate Measurement of Support
enSYTE AMS

svTE ACAAs
svFK Bilaterala avtal mellan EU och närliggande länder för vissa sektorer (branscher). Avtalen är till för att underlätta handeln med industriprodukter mellan parterna. Inom de sektorer som berörs tar de närliggande länderna över EU:s regelverk och blir på detta sätt en del av EU:s inre marknad. Avtalen kan syfta till att förbereda de anslutna ländernas EU-medlemskap.
   Avtalen baseras på EU:s regelverk acquis communautaire, regleringssamarbete, ömsesidigt erkännande av varandras procedurer för bedömning av överensstämmelse och system för marknadskontroll.
svRETE acquis communautaire, MRA
enTE Agreement on Conformity Assessment and Acceptance of Industrial Products
enSYTE ACAAs

svTE ACTA
svUPTE ratifikationsinstrument
svUPTE plurilateralt avtal
svFK Handelsavtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning Huvudsyftet är att stärka respekten för/säkerställandet av immaterialrättigheter som redan finns och skyddas i internationella avtal. Avtalet har inte trätt i kraft.
 Förhandlingarna om ACTA påbörjades i juni 2008 och slutfördes under 2010. Deltagande länder var, förutom EU och dess medlemsstater, Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna fördes utanför WTO och World Intellectual Property Organization (WIPO)
   EU undertecknade ACTA i februari 2012. Avtalet träder ikraft (mellan de signatärer som godkänt det) först efter att sex s.k. ratifikationsinstrument deponeras. EU:s interna ratifikationsprocess stoppades upp i och med att Europaparlamentet i juli 2012 röstade nej till ACTA.
   ACTA kategoriseras, till skillnad från exempelvis TRIPS-avtalet (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) som ett s.k. plurilateralt avtal
svRETE piratkopiering, varumärkesförfalskning, immaterialrätt, TRIPS, WIPO
enTE Anti-Counterfeiting Trade Agreement
enSYTE ACTA

svTE Government Procurement Agreement
svFK WTO-avtalet om offentlig upphandling omfattar varor och vissa tjänster, inklusive byggentreprenader. Länder gör åtaganden om marknadstillträde och nationell behandling inom upphandling från statliga myndigheter, lokala och regionala myndigheter och därtill hörande bolag samt upphandlande offentliga enheter inom försörjningssektorerna el, vatten och transporter. Upphandling som värdemässigt överstiger vissa överenskomna tröskelvärden uttryckta i IMF:s Special Drawing Rights (SDR) ska vara utsatta för internationell konkurrens.
   Endast ett begränsat antal länder har anslutit sig till avtalet, vilket därför betecknas som plurilateralt. De anslutna länderna är ett 30-tal i-länder, inklusive EU:s medlemsstater, samt Korea, Israel, Hong Kong och Singapore. Ett tjugotal länder har observatörsstatus och nio av dessa förhandlar om tillträde till avtalet.
svRETE marknadstillträde, nationell behandling, offentlig upphandling, offentlig upphandling i EU/EES, plurilateral, transparens i offentlig upphandling
RIFR svensk term: WTO-avtalet …?/HNI. Nej./HNI

svTE Avtalet om textil och konfektion
svSYTE ATC
svUPTE Multifiberavtalet
svUPTE MFA
svUPTE integration
svFK Avtalet om textil och konfektion (ATC) ingicks i Uruguayrundan och ersatte Multifiberavtalet (MFA). Avtalet innebar att alla kvantitativa restriktioner mellan WTO-länderna inom tekohandeln avvecklades. Avvecklingen genomfördes på tio år, 1995--2005, genom två parallella processer. För det första genom att varugrupper fördes in under normala WTO-regler, genom s.k. integration, vilket innebar att kvoter inte längre var tillåtna. För det andra utökades gradvis tillväxttakten för kvarvarande kvoter, dvs. kvoterna blev större vilket ledde till att importutrymmet ökade.
   Från och med 1 januari år 2005 är alla kvantitativa tekorestriktioner i princip avskaffade.
svRETE kvantitativ restriktion, skyddsklausul för textil- och konfektionsvaror, tekohandel
enTE Agreement on Textiles and Clothing
enSYTE ATC

svTE Aid for Trade
svSYTE AfT
svFK Aid for Trade är ett initiativ från WTO som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Många utvecklingsländer har trots ökat marknadstillträde inte lyckats öka sin export. För flertalet av dem krävs insatser för att hjälpa dem öka sin närvaro på världsmarknaden. Det kan gälla att stärka produktions- och exportkapaciteten, förbättra infrastrukturen, bygga upp nödvändiga institutioner och regelverk, uppfylla internationella standarder samt implementera handelsavtal. 
   Arbetet med AfT utgår från de rekommendationer som WTO Aid for Trade Task Force presenterade i oktober 2006. Fokus ligger på att stärka identifieringen av handelsrelaterade behov och flaskhalsar i utvecklingsländerna och kvaliteten på biståndsgivarnas svar på dessa behov, liksom på kopplingen däremellan.
   EU antog 2007 en gemensam AfT-strategi som sätter fokus på stöd till AVS-länder samt stöd till det förstärkta Integrated Framework.
svRETE Global Trust Fund <HONR 2>
enTE Aid for Trade
enSYTE AfT

svTE aktiv förädling
svFK Detta innebär att varor importeras till EU för att vidareförädlas så att de får ett högre förädlingsvärde, och därefter reexporteras. Vid importen medges tullfrihet eller också återbetalas tullen i samband med reexporten (restitution). Syftet är att förse den europeiska exportindustrin med billiga insatsvaror. Tullverkets tillstånd krävs.
svRETE passiv förädling, reexport, tullrestitution

svTE Allmänna rådet
svFK Rådet är WTO:s högsta beslutande organ i Genève och sammanträder med jämna mellanrum. Deltagare är ländernas WTO-ambassadörer eller motsvarande. De har befogenhet att agera för ministerkonferensens räkning.
enTE General Council

svTE allmänna ursprungsregler
svSYTE icke-preferentiella ursprungsregler
svUPTE nummerväxlingskriteriet
svFK För att kunna tillämpa handelspolitiska skyddsinstrument samt av handelsstatistiska skäl, måste en varas ursprungsland kunna bestämmas, dvs. man måste veta var varan kommer ifrån. Kyotokonventionen och WTO:s avtal om ursprungsregler innehåller grundläggande regler.
   Om en vara i sin helhet framställts i ett land får varan ursprung i landet ifråga. Om varan däremot framställts i två eller flera länder (eller innehåller material från flera länder) får den ursprung i det land där den genomgick den sista väsentliga bearbetningen. Det är vanligt att en sån bearbetning anses ha skett om varan fått en annan tullposition än insatsvarorna (nummerväxlingskriteriet), dvs. varorna har klassificerats om, eller ett visst procentuellt mervärde (värderegeln) har tillförts.
svRETE handelspolitiska skyddsinstrument, preferentiella ursprungsregler, tullposition

svTE Andinska Gemenskapen
svSYTE CAN
svFK Ett handelspolitiskt samarbete, bildat 1969, som i dagsläget efter Venezuelas utträde 2006 består av Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru. Chile var ursprungligen medlem i gemenskapen men valde 1976 att gå ur denna. Frihandel har i stort sett genomförts mellan parterna En tullunion har upprättats mellan medlemsstaterna, som Peru dock inte har anslutit sig till.
   Målsättningen för gemenskapen är att skapa en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Andinska Gemenskapens mål är att stimulera tillväxt genom ökad regional integration och ekonomiskt och social samarbete samt en stadig förbättring av levnadsvillkoren för invånarna i regionen. En rad faktorer har dock påverkat integrationen negativt, däribland inre oroligheter i de olika länderna och gränskonflikter. I de avslutade frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och Andinska Gemenskapen har Bolivia och Ecuador av olika anledningar valt att stå utanför. Frihandelsavtalet innehåller dock en integrationsklausul som öppnar för framtida integration av dessa länder i avtalet. Länderna i Andinska gemenskapen är associerade medlemmar i MERCOSUR. Samarbetets framtid är dock oklart med tanke på bildandet av UNASUR 2008.
svRETE frihandel, frihandelsområde, gemensam marknad, LAIA, Mercosur, tullunion, UNASUR
enTE Andean Community

svTE anmälningsprocedur
svFK TBT-avtalet föreskriver en anmälningsprocedur för utkast till nya tekniska föreskrifter och procedurer för bedömning av överensstämmelse, som avviker från internationella standarder samt som bedöms få en väsentlig inverkan på handeln. Genom att ge enskilda medlemsländer tidig information och möjlighet att påverka utformningen av tekniska föreskrifter, undviks att nya oberättigade handelshinder uppstår.
   De tekniska bestämmelserna måste vara icke-diskriminerande, dvs. de ska behandla alla produkter lika oavsett nationalitet på det företag som producerar dem, och de ska kunna motiveras utifrån tekniska och vetenskapliga data. En motsvarande informations- och samrådsprocedur finns inom EU, den s.k. 98/34-proceduren (direktiv 98/34/EG).
   Efter ikraftträdandet av tjänstedirektivet (2006/123/EG) i december 2009 så finns det numer även en liknande anmälningsprocedur inom EU för nationella regler på tjänsteområdet.
   Kommerskollegium är ansvarig myndighet för de svenska anmälningarna i dessa två anmälningsprocedurer.
svRETE bedömning av överensstämmelse, tekniska föreskrifter, tekniska handelshinder

svTE anmält organ
svDF organisation eller företag som uppfyller krav på oberoende och kompetens att utföra provning, certifiering, kontroll eller annan bedömning av överensstämmelse med krav i EU-lagstiftning och som anmäls av EU:s medlemsländer till EU-kommissionen
svRETE CE-märkning, Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet
enTE notified body
enSYTE NB

svTE Anmälningsdirektivet
svFK Sedan år 1983 måste EU:s medlemsländer anmäla nya förslag till produktregleringar till Europeiska kommissionen. Anmälningsdirektivet, eller direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter utgör ett Europeiskt remissförfarande med syfte att förebygga att nya nationella krav hindrar handeln på ett sätt som strider mot EU-rätten.

svTE Antidumpningsavtalet
svFK WTO:s avtal från 1995 som reglerar användandet av antidumpningsåtgärder. Varje land är fritt att, inom avtalets ramar, självt reglera hur åtgärderna ska användas.
svRETE antidumpningsåtgärder
enTE Agreement on Anti-dumping

svTE antidumpningsförordningen
svFK EU:s regelverk, rådets förordning 1225/2009, som reglerar EU:s användning av antidumpningsåtgärder.
svRETE antidumpningsåtgärder
enTE Basic Regulation

svTE antidumpningsåtgärder
svSYTE AD-åtgärder
svUPTE AD
svUPTE antidumping
svUPTE normalvärde
svFK Om en exportör i ett land säljer sina varor till dumpade priser på ett annat lands marknad så har importlandet i fråga möjlighet att införa antidumpningsåtgärder för att motverka den skadliga effekten av dumpningen. Åtgärden tar oftast formen av en tillfällig tull, som syftar till att höja priset på den importerade varan så att konkurrensen jämnas ut. De länder som är WTO-medlemmar måste följa regelverket i WTO:s antidumpningsavtal vid införandet av antidumpningsåtgärder.
   I EU implementeras regelverket genom antidumpningsförordningen. Antidumpningsåtgärder kan införas om undersökande myndighet kan påvisa förekomst av dumpning och att unionsindustrin skadats samt att det kan påvisas att det är den dumpade importen som orsakat skadan. För att beräkna dumpning gör den undersökande myndigheten (i EU:s fall görs detta av Europeiska kommissionen) en granskning av vilket pris samma vara säljs till på det exporterande företagets hemmamarknad, det s.k. normalvärdet. Normalvärdet jämförs sedan med företagets priser på exporten till det land där dumpningen misstänks ske. Skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset kallas dumpningsmarginal. Antidumpningstullens storlek får enligt WTO:s regelverk högst vara lika med dumpningsmarginalen.
   I EU tillämpas en tilläggsregel som innebär att antidumpningstullen inte får vara högre än att den upphäver den skada som den dumpade importen ger upphov till på EU-marknaden, s.k. ”lesser duty rule”. EU tillämpar även ett test av det allmänna intresset (eller unionsintresset) innan en åtgärd införs, dvs. man väger de skadade industriernas intressen av antidumpningsåtgärder mot det samlade intresset hos övriga aktörer såsom konsumenter och de industrier som brukar den dumpade varan ifråga.
svRETE antidumpningsförordningen, dumpningsmarginal, unionsindustrin, icke-tariffära handelshinder, marknadsekonomistatus, minimiimportpris, prisåtagande, skyddsåtgärder, utjämningsåtgärder
enUPTE lesser duty rule

svTE AB
svFK Överprövningsorganet i WTO
svRETE tvistlösning
enTE appellate body
enSYTE AB

svTE ASCM
svSYTE SCM
svFK WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder.
svRETE subventioner till industrin
svAN Ibland bara kallat SCM.
enTE Agreement on Subsidies and Countervailing Measures
enSYTE ASCM

svTE AIA
svFK Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN trädde ikraft 1999. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder.
svRETE ramavtal
enTE ASEAN Investment Area
enSYTE AIA

svTE APEC
svFK APEC tillkom 1989 och var från början tänkt som ett diskussionsforum för länderna kring Stilla havet. Vid ett toppmöte i Bogor (Indonesien) 1994 antogs en deklaration om fri och öppen handel inom regionen år 2020. Liberaliseringen ska ske i två steg: i-länderna i APEC ska ha avvecklat sina tullar till år 2010 och utvecklingsländerna till år 2020. Vid APEC-mötet i Japan 2010 konstaterades att mycket återstår att göra för att uppfylla Bogor-målen samtidigt som betydande framsteg ändå gjorts.
   De tre pelarna i APEC-samarbetet är: liberalisering av handel och investeringar, underlättande för handeln samt ekonomiskt och tekniskt samarbete. Medlemsländerna har upprättat individuella aktionsplaner för att uppnå Bogor-målen. Genomförandet av dessa är frivilligt, men APEC-samarbetet lägger stor vikt vid att dessa följs upp och vidareutvecklas.
   Medlemmar är Australien, Brunei, Chile, Filippinerna, Hongkong Kina, Indonesien, Japan, Kanada, Kina, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Peru, Ryssland, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Thailand, USA och Vietnam. APEC:s sekretariat ligger i Singapore.
enTE Asia Pacific Economic Cooperation
enSYTE APEC

svTE ASEM
svUPTE TFAP
svFK ASEM är ett informellt forum för dialog och samarbete mellan 51 parter: de 28 EU-länderna och Europeiska kommissionen samt Australien, ASEAN-sekretariatet, Bangladesh,Brunei, Burma, Filippinerna, Indien, Indonesien, Japan, Kambodja, Kina, Laos, Malaysia, Mongoliet, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Ryssland, Schweiz, Singapore, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Av dessa tillkom Bangladesh, Norge och Schweiz i november 2012. Forumet, som grundades 1996, fungerar som en motvikt/komplement till APEC.
   När det gäller det ekonomiska samarbetet arbetar man inom ASEM för att skapa/underlätta uthållig ekonomisk tillväxt genom att bl.a. söka öka handeln och investeringarna mellan EU och Asien. ASEM har tagit fram dels en plan för att underlätta handelsprocedurerna, Trade Facilitation Action Plan (TFAP), dels en plan för att stödja investeringar, Investment Promotion Action Plan, IPAP. De mål man kommer överens om är icke bindande och rapportering av resultat frivillig.
svRETE APEC, handelsprocedurer
enTE Asia-Europe Meeting
enSYTE ASEM
enUPTE Trade Facilitation Action Plan
enUPTE TFAP
enUPTE Investment Promotion Action Plan
enUPTE IPAP

svTE ACS
svFK ACS bildades år 1994 och har 25 medlemsstater i den karibiska regionen. Medlemsländerna utgörs främst av västindiska öar samt några länder i Centralamerika. Syftet är att öka de små karibiska staternas inflytande genom att stärka samarbetet länderna emellan och med andra länder i området. ACS:s har flera samarbetsområden, varav ett är utveckling av handeln.
svRETE CARICOM
enTE Association of Caribbean States
enSYTE ACS

svTE ASEAN
svUPTE AFTA
svFK ASEAN är de sydostasiatiska ländernas samarbetsorgan. Organisationen bildades 1967 och bestod ursprungligen av sex medlemsländer: Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand. Under 1990-talet anslöt sig Vietnam, Laos, Burma och Kambodja till ASEAN. 1999 beslutades det att ett frihandelsområde (AFTA, ASEAN Free Trade Area) skulle upprättas senast år 2010 för de ursprungliga sex medlemmarna för att sedan följas senast 2015 av de fyra nytillkomna medlemsstaterna. Således är ASEAN i nuläget i en fas av fördjupad integration, även om gruppen har börjat höja blickarna utåt. Målet är att skapa en gemensam marknad till år 2015.
   Inom AFTA diskuteras även frågor som standarder, e-handel, tjänster, immaterialrätt samt handel och miljö. Notifieringsrutiner och en tvistlösningsmekanism har införts. 1999 trädde ett ramavtal om investeringar i kraft, AIA. I WTO framläggs positioner och hålls anföranden vanligen å hela gruppens vägnar.
   ASEAN har flera frihandelsavtal med andra länder, framför allt Kina, Australien-Nya Zeeland  och Sydkorea. EU och ASEAN har diskuterat frågan om att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Detta arbete har dock avstannat. Under tiden har EU påbörjat förhandlingar med enskilda ASEAN-länder (Singapore och Malaysia). Även enskilda ASEAN-medlemmar har slutit och förhandlar om frihandelsavtal med olika länder i världen.
svRETE AIA, APEC, ASEM, frihandelsområde, gemensam marknad, ramavtal, tvistlösning
enTE Association of Southeast Asian Nations
enSYTE ASEAN
enUPTE ASEAN Free Trade Area

svTE ACIA
svFK Ett ramavtal om att upprätta ett investeringsområde inom ASEAN som trädde ikraft 2012. Målet är att locka företag inom ett ASEAN-land att investera i andra medlemsländer genom att successivt ta bort existerande investeringshinder. Avtalet är en vidareutveckling av ASEAN Investment Area (som trädde ikraft 1999) och ASEAN Investment Guarantee Agreement (IGA).
enTE ASEAN Comprehensive Investment Area
enSYTE ACIA

svTE associeringsavtal
svFK Enligt artikel 310 i EG-fördraget får EU ingå associeringsavtal med en eller flera stater eller internationella organisationer. Det innebär att parterna delvis får ett gemensamt regelverk med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. Exempel på ingående områden är ”de fyra friheterna”, politisk dialog, ekonomiskt och kulturellt samarbete. Europaparlamentets samtycke och enhälligt beslut från ministerrådet krävs för att ingå sådana avtal. Även andra än EU kan ingå associeringsavtal.
svEX Exempel på associeringsavtal är EES-avtalet och Europa-Medelhavsavtalen.

svTE Attac
svUPTE Tobinskatt
svFK Frivilligorganisation som bildades 1998 i Frankrike. Den svenska grenen av Attac bildades 2001. Organisationen fick mycket uppmärksamhet i början av 2000-talet framför allt för sitt krav på en s.k. Tobinskatt på internationella kapitaltransaktioner.
svRETE NGO, policy space, rättvis handel
frTE Association pour la taxation financière pour l’aide aux citoyens
frSYTE Attac

svTE ANZCERTA
svSYTE CER
svDF långtgående frihandelsavtal, grundat 1983, mellan Australien och Nya Zeeland
svAN Har utvidgats att omfatta handeln med tjänster samt ett avtal om ömsesidigt erkännande.
enTE Australia New Zealand Closer Economic Relations Trade Agreement
enSYTE Closer Economic Relations

svTE autarki
svFK I handelspolitiska sammanhang avser ordet en självförsörjande ekonomi, dvs. ett land som inte bedriver handel med omvärlden utan som isolerar sig ekonomiskt. Inget land i världen är i dag helt autarkiskt, men Nordkorea utgör troligen det närmaste man kan komma.
svRETE frihandel

svTE AEO
HONR 1
SA globalt
svFK AEO är ett samlingsnamn för partnerskapsprogram mellan företag och tullmyndigheter i säkerhetsfrågor där företagen genom att kvalitetscertifiera sina processer vinner tillgång till vissa lättnader i tullkontroller. Världstullorganisationen, WCO, har i sitt SAFE-program fastställt en internationell definition av AEO.
enTE Authorised Economic Operator

svTE AEO
HONR 2
SA EU
svFK AEO är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa en ökad säkerhet i leveranskedjan samt att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU. En AEO-status är giltig i alla EU-medlemsstater. Alla företag, oavsett storlek, som ingår i försörjningskedjan kan ansöka om att bli AEO.
enTE Authorized Economic Operator
enSYTE AEO

svTE avi
ETYM Från franskans ’avis’ som betyder ”utlåtande, yttrande”.
svUPTE tillträdesfördrag
svFK När ett land ansökt om medlemskap i EU upprättar Europeiska kommissionen inom sig en arbetsgrupp (”task force”), som utreder de ekonomiska, institutionella och juridiska förutsättningarna för kandidatlandets medlemskap. Kommissionens avi läggs sedan fram för EU:s ministerråd som ska ta ställning till om förhandlingar kan komma till stånd. Finns förutsättningar för detta beslutar ministerrådet enhälligt i frågan. De formella förhandlingarna om ett tillträdesfördrag kan sedan inledas.
enUPTE task force

svTE AVS-länderna
svSYTE ACP-länderna
svSYTE AKS-länderna
svUPTE AKS
svFK AVS-länderna är den svenska översättningen av engelskans ACP-countries (African, Caribbean and Pacific countries). Även förkortningen AKS (Afrika, Karibien, Stilla havet) förekommer. Begreppet AVS-länderna innefattar 78 av länderna i de tre regionerna. Flertalet av AVS-länderna är tidigare brittiska, franska, belgiska, portugisiska eller nederländska kolonier. 39 av dem hör till gruppen minst utvecklade länder (MUL).
   Mellan EU och AVS-länderna råder särskilda förbindelser som går tillbaka ända till EU:s ursprung, främst i form av olika typer av förmånligt handelstillträde till EU.
 Under Cotonouavtalet erbjöds AVS-länderna mellan år 2000 och 2008 särskilda preferenser. Dessa har nu upphört och ersatts av ekonomiska partnerskapsavtal, som en majoritet av AVS-länderna valt att i olika regionala grupper förhandla med EU om. De AVS-länder som valt att inte ingå fulla eller interimistiska Ekonomiska partnerskapsavtal handlar sedan 1 januari 2008 med EU under EU:s allmänna preferenssystem, GSP.
svRETE ekonomiska partnerskapsavtal, GSP, minst utvecklade länder, preferens
enTE African, Caribbean and Pacific States
enSYTE ACP-countries

svTE avtalet om ursprungsregler
svFK WTO-avtalet om ursprungsregler, som slöts i Uruguayrundan, är ett ramavtal som innehåller principer för en internationell harmonisering och förenkling av de allmänna ursprungsreglerna. Sedan Uruguayrundan har förhandlingar pågått om att harmonisera de allmänna ursprungsreglerna. WCO:s arbete med de tekniska förutsättningarna är avslutat i avvaktan på att samförstånd nås om utformningen av ursprungsregler inom WTO:s kommitté för ursprungsregler. För närvarande har kommittén kommit överens om hur majoriteten av ursprungsreglerna bör se ut, men ett antal stötestenar återstår.
svRETE allmänna ursprungsregler, preferentiella ursprungsregler
RIFR skr: versal?/HNI. Nej.

svTE Bankunionen
svFK Bankunionen syftar bl.a. till att öka förtroendet för EU:s banksystem och undvika stora störningar i systemet. Unionen innehåller flera olika delar varav huvuddelarna är ett gemensamt regelverk (exempelvis kapitaltäckningsregler), ett tillsynsorgan, regler för avveckling av banker och regler för insättningsgarantier. Bankunionen utvecklas fortfarande och i slutet av 2012 beslutades om att tillsynen över bankerna i euroområdet kommer att bedrivas av Europeiska centralbanken (ECB). Medlemsstater som inte är med i euroområdet kan också välja att ingå.

svTE Barcelonaprocessen
svSYTE Euro-Med processen
svFK Grundtanken med denna process, som sjösattes 1995, är att utvidga och fördjupa kontakterna mellan EU och de södra Medelhavsländerna. Förutom EU finns följande 12 deltagare i processen: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. I Barcelonadeklarationen etableras en säkerhetspolitisk dialog och ett kulturellt/socialt samt ett ekonomiskt samarbete.
   Det ekonomisk/finansiella samarbetet rör huvudsakligen handel och bistånd. Målsättningen är att handelssamarbetet ska utvecklas i riktning mot ett frihandelsområde omfattande alla länderna. Grunden för ett sådant område är Europa-Medelhavsavtalen.
svRETE Pan-Euro-Med

svTE Baselkonventionen
svFK En internationell miljökonvention som antogs 1989 under UNEP, FN:s miljöprogram. Från och med 1998 har export från OECD-länder till icke OECD-länder av farligt avfall för återvinning eller återanvändning förbjudits.
svRETE MEAs

svTE bearbetning under tullkontroll
svFK Innebär att varor kan föras in till EU för bearbetning utan att tull först betalas. När sedan varan är färdigbearbetad betalas den tullsats som gäller för den färdigbearbetade varan i stället för importvaran. Från den 1 maj 2016 finns inte längre bearbetning under tullkontroll kvar som enskilt tillstånd. Förfarandet har istället integrerats i systemet för aktiv förädling.

svTE BIMST-EC
svFK BIMST-EC (även kallat Bangladesh, India, Myanmar, Sri Lanka, Thailand -- Economic Cooperation) är ett initiativ för socialt och ekonomiskt samarbete som bildades 1997 mellan Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Thailand. Burma anslöt sig 1997 och Nepal och Bhutan blev medlemmar 2004. Ett ramavtal har slutits mellan länderna och förhandlingar om ett frihandelsavtal omfattande varor, tjänster och investeringar pågår för närvarande. Målet är att upprätta ett frihandelsområde till 2017.
enTE Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation
enSYTE BIMST-EC
enSYTE Bangladesh, India, Myanmar, Sri Lanka, Thailand -- Economic Cooperation

svTE bedömning av överensstämmelse
svFK Bedömning av överensstämmelse innebär en process för att visa att specificerade krav är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller kvalitet, och gälla en produkt, en tjänst, en process, ett system, ett organ eller en person (till exempel yrkeskvalifikationer). Kraven kan vara uppställda av en stat, ett företag eller ett standardiseringsorgan. För att bedöma om kraven uppfylls används olika procedurer, bl.a. provning, kontroll, certifiering och ackreditering mot standarder.
svRETE certifiering, provning, tekniska handelshinder
enTE conformity assessment

svTE Bernkonventionen
svDF fördrag för att skydda upphovsmannarätten till litterära och konstnärliga verk
svAN Administreras av WIPO.
svRETE immaterialrätt, WIPO

svTE betalningsbalansrestriktioner
svFK Om ett land har stora svårigheter med underskott i sin handelbalans och vill minska sin import för att skapa balans medger WTO att ett medlemsland kan få införa importkvoter, importavgifter och importdepositioner av betalningsbalansskäl. Åtskilliga utvecklingsländer har använt denna möjlighet men även Storbritannien och USA på 1960- respektive 1970-talet.
   I Tokyorundan gjordes en överenskommelse om tolkningen av relevanta GATT-artiklar, som sedan reviderades i Uruguayrundan. Importavgifter och importdepositioner förordas, eftersom de bedöms ha mindre negativa effekter på handeln jämfört med kvantitativa restriktioner, som bör undvikas.
svRETE GATT, kvantitativ restriktion, Tokyorundan, Uruguayrundan

svTE bilateral
OKGR adj.
svFK Används om förhandlingar och avtal mellan två stater eller parter.
svRETE unilateral, multilateral, plurilateral

svTE BIT
svSYTE bilaterala investeringsavtal
svDF avtal mellan två länder för att främja, skydda och i vissa fall liberalisera investeringar
svAN De flesta BITs är enbart inriktade på att främja och skydda investeringar. Det gör länderna genom att garantera att investerare från det andra landet får ett visst investeringsskydd. Det övergripande syftet med dessa garantier är att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättssäkert klimat för investeringar.
   Vissa BITs omfattar även villkor för etableringar och förbud mot vissa handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures -- TRIMs). 
   Till skillnad från många andra mellanstatliga avtal ger de flesta BITs rättigheter till enskilda företag. Därför kan investerare kräva skadestånd av stater som inte uppfyller skyldigheterna i avtalen genom internationellt skiljeförfarande.  Antalet BITs ökade kraftigt under 1990-talet och det finns i dag omkring 2700 BITs, varav EU-länderna är avtalspart till över hälften av avtalen. Se även Investeringsskydd, Tvistlösning, International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID), Foreign Direct Investment (FDI), Multilateral Agreement on Investment (MAI), Trade-Related Investment Measures (TRIMs).
svRETE MAI, investeringsskydd, ICSID, TRIMs, tvistlösning, utländsk direktinvestering
enTE bilateral investment treaty
enSYTE BIT
RIFR Ok ändringar?/HNI

svTE Biosäkerhetsprotokollet
svFK Till konventionen om biologisk mångfald (CBD) hör ett protokoll om biosäkerhet (Cartagenaprotokollet). Det specificerar hur den ”naturliga” biologiska mångfalden ska skyddas från risker med att levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i naturmiljön. Protokollet skapar en procedur för att länder som avser importera sådana organismer först ska kunna få den information som krävs för att kunna fatta ett vetenskapligt grundat beslut. Protokollet undertecknades 2000 och trädde i kraft 2003.
svRETE MEAs

svTE bomullsinitiativet
svFK Fyra västafrikanska länder -- Benin, Burkina Faso, Mali och Tchad -- presenterade under 2003 ett sektorsförslag om bomull i Doharundan i WTO. Bomullsodling svarar för en betydande del av ekonomin och en stor del av exportinkomsterna i dessa länder. Länderna riktade därför stark kritik mot främst i-ländernas bomullssubventioner och exportstöd som bidrar till att pressa ner världsmarknadspriserna på bomull och därmed minskar inkomsterna från bomullssektorn. I sitt förslag krävde dessa länder därför att alla tullar, subventioner och exportsubventioner för bomull skulle avskaffas. Förslaget, som mest är riktat mot USA:s stora subventioner, fick stor uppmärksamhet eftersom det så tydligt lyfte fram en förhandlingsfråga av stor betydelse för fyra minst utvecklade länder och det har kommit att kallas bomullsinitiativet. En särskild underkommitté har inrättats i WTO för att hantera bomullsfrågorna. Någon uppgörelse har ännu inte nåtts i denna fråga.
svRETE minst utvecklade länder

svTE BCA
svDF gränsjusteringsåtgärd som syftar till att justera priset på vissa importerade varor för att neutralisera effekten av att olika länder har olika sträng klimatlagstiftning
enTE Border Carbon Adjustment
enSYTE BCA

svTE box
svUPTE S&D-box
svUPTE gul box
svUPTE röd box
svUPTE grön box
svUPTE särskild och differentierad behandling
svFK Inom WTO klassificeras jordbrukssubventionerna i olika boxar beroende på hur handelsstörande stöden anses vara. Jordbruksavtalet innehåller regler för tre olika kategorier av stöd -- boxar -- som betecknas med olika färger. Anledningen till detta är att subventioner i allmänhet har klassificerats inom WTO enligt färgerna i ett trafikljus: röd = förbjuden, gul (eng.: amber, dvs. bärnstensgul) = ska minskas och grön = tillåten. På jordbruksområdet används även beteckningen blå för stödformer som utgör en mellankategori mellan de gula stöden som ska minskas och de helt tillåtna gröna stöden.
   Den gula boxen (amber box) omfattar handelsstörande stöd som har en stark koppling till produktionens storlek, dvs. ju mer en jordbrukare producerar desto högre stöd får han. De gula stöden skulle enligt åtagandena i Uruguayrundan reduceras med 20 % i de utvecklade länderna och med 13 % i de utvecklingsländer som använde denna typ av stöd. Därefter gäller ett tak för de gula stöden för varje medlemsland som inte får överskridas. Detta gäller även länder som anslutit sig till WTO efter Uruguayrundan. Den totala nivån på de gula stöden beräknas med stödmåttet AMS. Handelsstörande stöd av mindre omfattning – så kallade de minimis-stöd – behöver inte räknas in i detta stödmått och får alltså användas trots de begränsningar som gäller i övrigt för handelsstörande stöd.
   Den gröna boxen omfattar stöd som anses vara minimalt handelsstörande och som därför är tillåtna utan beloppsbegränsningar. De grundläggande kriterierna för gröna stöd är att dessa ges inom ramen för ett offentligt finansierat statligt program som inte medför överföringar av resurser från konsumenterna samt att stöden inte får ha effekten av ett prisstöd. Exempel på olika typer av gröna stöd är miljörelaterade stöd, inhemskt livsmedelsbistånd, stöd till forskning, infrastruktur och utbildning samt stöd som betalas ut som kompensation vid naturkatastrofer.
   Den blå boxen innehåller vissa specifika kategorier av direktstöd som ingår i produktionsbegränsningsprogram. Betalningens storlek är kopplad till en fast areal, avkastning eller antal djur eller maximalt 85 % av produktionen under ett basår. Stödens storlek ska alltså vara kopplade till historiska uppgifter och inte till storleken på en jordbrukares nuvarande produktion. De blå stöden var undantagna från reduktionskrav och omfattas inte heller av beloppsbegränsningar i avtalet.
   Jordbruksavtalet kan även sägas innehålla en ”S&D-box” (särskild och differentierad behandling) som omfattar de stöd som är undantagna från åtaganden och begränsningar i utvecklingsländerna.
   WTO:s medlemsländer ska regelbundet rapportera (notifiera) sina jordbruksstöd till WTO så att övriga medlemsländer har möjlighet att granska om åtagandena i Jordbruksavtalet efterlevs.
   Sedan 2001 pågår, som en del av Doharundan, förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal med bl.a. ytterligare reduktionskrav för de handelsstörande stöden. 
svRETE marknadsprisstöd
enUPTE amber box

svTE BRIC
svSYTE BRIICS
svFK Förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Länderna har ingen gemensam handelspolitisk agenda utan förkortningen utgör endast en benämning på de tyngsta och viktigaste av länderna i gruppen emerging markets. Allt oftare förekommer dock förkortningen BRIICS istället, vilken då även inkluderar Indonesien och Sydafrika.

svTE bruttonationalprodukt
svSYTE BNP
svFK Motsvarar det totala förädlingsvärdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under ett år.

svTE bundna tullar
svFK Ett land som har bundit sin tull i en WTO-förhandling vid en viss nivå har förpliktat sig att inte höja tullen över den bundna nivån. Däremot kan landet välja att ta ut en lägre tull. Om ett medlemsland i WTO bryter eller upphäver en bunden tull måste drabbade länder kompenseras till exempel genom att tullen sänks på andra varor som är av intresse för dessa länder. Genom att binda tullarna skapas en stabil och förutsägbar grund för handeln.
svRETE tullbindningslista

svTE Business Europe
svUPTE UNICE
svFK Intresseorganisation för de europeiska industriförbunden och arbetsgivareföreningarna. Har bl.a. till uppgift att påverka EU:s beslut i lagstiftningsfrågor som berör medlemsföretagen samt EU:s position i internationella handelsförhandlingar. Policyarbetet bedrivs i ett sextiotal arbetsgrupper under fem huvudkommittéer: ekonomisk politik, handelspolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och företagsjuridik. Organisationens kontakter sker främst med Europeiska kommissionen.
svAN Tidigare UNICE.

svTE Business Sweden
svFK Business Sweden -- The Swedish Trade and Invest Council. Skapat 2013 genom en sammanslagning av Exportrådet (grundat 1972) och Invest Sweden. Business Sweden hjälper svenska företag som vill komma ut på världsmarknaden med kostnadsfri information, strategisk rådgivning och hjälp på plats. Det ska också aktivt bidra till att utländska företag investerar i Sverige. Det görs direkt genom kontakter och rådgivning med potentiella investerare och indirekt genom att öka intresset för Sverige som investeringsland. Business Sweden tar även på sig konsultuppdrag. Man finns representerade i ett 60-tal länder och finansieras av svenska staten och näringslivet gemensamt

svTE byteshandel
svFK Byteshandel är när en vara eller en tjänst bytes direkt mot en annan vara eller tjänst och där penningtransaktioner inte ingår i affären. Byteshandel utgör den äldsta formen av handel, men har även praktiserats i modern tid. En stor del av handeln inom det gamla Sovjetblocket var byteshandel.

svTE C-4
svFK Gruppen omfattar de fyra minst utvecklade länder -- Benin, Burkina Faso, Mali och Tchad -- som ligger bakom bomullsinitiativet i Dohaförhandlingarna.
svRETE bomullsinitiativet
enTE Cotton Four
enSYTE C-4

svTE cabotage
svDF rätt för utländskt företag att utföra inrikes transporttjänster (till lands, sjöss eller i luften) inom annat land
svRETE Open Skies
svAN 1998 infördes cabotage för lastbilstransporter på EES-marknaden. Ett åkeriföretag registrerat i ett medlemsland fick rätt att utföra transporter mellan två eller flera orter inom ett annat medlemsland. Cabotage för kustsjöfart är tillåten endast inom EU.

svTE CACEU
enTE Central African Customs and Economic Union
svRETE CEMAC

svTE CAFTA
enTE Central American Free Trade Agreement
svRETE DR-CAFTA

svTE Cairnsgruppen
svFK Gruppen verkar för en friare handel med jordbruksvaror. Namnet kommer sig av att gruppen bildades 1986 i staden Cairns i Australien. Följande länder, alla med stora intressen i jordbrukshandeln, är medlemmar i Cairnsgruppen: Argentina, Australien, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Filippinerna, Indonesien, Kanada, Malaysia, Nya Zeeland, Pakistan, Paraguay, Peru, Thailand, Sydafrika och Uruguay. Tillsammans svarar dessa länder för ca 25 % av världens jordbruksexport..
   I Doharundan verkar Cairnsgruppen för att alla typer av exportsubventioner och handelsstörande stöd ska avvecklas samt att handelsstörande stöd och tullar ska reduceras kraftigt. Syftet med en sådan reform är att skapa bättre villkor för i synnerhet utvecklingsländernas export av jordbruksvaror.
svRETE exportsubvention, G10, G33, jordbruksprodukter

svTE CBERA
svUPTE CARIBCAN
svFK CBERA är en del av Caribbean Basin Initiative (CBI), vilket är ett samlingsnamn för USA:s ambitioner att stödja ekonomisk utveckling i länder i Centralamerika och Västindien. Systemet ger tullfritt tillträde till den amerikanska marknaden för många varor från dessa länder och är en del av USA:s GSP-system. Större delen av dessa länder är även AVS-länder.
   Kanada har ett motsvarande program kallat CARIBCAN. Både CBERA och CARIBCAN har getts undantag, waiver i WTO.
svRETE AVS-länderna, GSP, waiver
enTE Caribbean Basin Economic Recovery Act
enSYTE CBERA
enUPTE Caribbean Basin Initiative
enUPTE CBI
enUPTE CARIBCAN

svTE CARICOM
svFK Den karibiska gemenskapen har femton medlemmar, huvudsakligen öar i Västindien: Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Montserrat, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, samt Trinidad och Tobago. Målsättningen på det handelspolitiska området är en gemensam marknad och koordination av ländernas politik i förhållande till viktigare handelspartner.
   Nästan alla medlemsländer i CARICOM är AVS-länder och förhandlade tillsammans med Dominikanska republiken mellan 2004 och 2007 om ett så kallat Ekonomiskt Partnerskapsavtal med EU. Detta avtal undertecknades i oktober 2008 av samtliga CARICOM-länder utom Haiti, som undertecknade i december 2009.
svRETE LAIA, OECS, CBERA
enTE Caribbean Community and Common Market
enSYTE CARICOM

svTE CARIFORUM
svFK Samarbetsfunktion mellan CARICOM och Dominikanska republiken som ursprungligen etablerades för att samordna biståndsrelationerna med EU. Sedermera även har CARIFORUM även fungerat som ett forum för samordning av ländernas handelsrelationer med tredje part.
svRETE CARICOM

svTE carry forward
svFK Begrepp som syftar till att använda de möjligheter till flexibilitet som normalt finns inskrivna i avtal om kvoterad handel, oftast tekobegränsningsavtal. Carry forward är när ett exporterande land använder en del av det kommande årets kvot under innevarande år (förskott).

svTE carry over
svFK Begrepp som syftar till att använda de möjligheter till flexibilitet som normalt finns inskrivna i avtal om kvoterad handel, oftast tekobegränsningsavtal. Carry over är när landet använder del av föregående års outnyttjade kvot under innevarande år (efterskott).

svTE CEFIC
svFK Branschorganisation för den europeiska kemiindustrin. Har till uppgift att främja branschens intressen och vara kontaktorgan gentemot EU:s institutioner, i synnerhet Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Lämnar förslag till kommissionen och medverkar som remissinstans vid utformning av EU:s lagstiftning för den inre marknaden samt vid förberedelser inför förhandlingar med tredje land.
svRETE tredje land <HONR 2>
enTE European Chemical Industry Council
enSYTE CEFIC
frTE Conseil européen de l’industrie chimique
frSYTE CEFIC

svTE CE-märkning
svFK Genom CE-märket intygar tillverkaren, eller dennes representant, att en vara som saluförs i EES uppfyller alla grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för produkten ifråga. CE-märkning är obligatorisk för alla de produkter som regleras av nya metoden-direktiv. Produkter som inte regleras av nya metoden-direktiv får inte CE-märkas. Exempel på produkter som ska CE-märkas är leksaker, hushållsapparater och telefoner.
svAN CE = Communauté européenne.

svTE CACM
svUPTE Centralamerikanska gemenskapen
svFK Medlemmar av den Centralamerikanska gemenskapen, grundad 1960, är Costa Rica, Guatemala, Honduras, Nicaragua och El Salvador. Panama är än så länge endast associerad medlem. Målsättningen är att upprätta ett internt frihandelsområde och på sikt en tullunion.
   Huvuddelen av de interna handelshindren har avvecklats. Försöken att upprätta en fullständig tullunion har tagit längre tid, men bedöms snart vara uppnådd. Under 2007 inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal med EU. Dessa kunde slutföras i maj 2010 och frihandelsavtalet väntas träda i kraft provisoriskt under 2013.
svRETE DR-CAFTA, frihandelsområde, tullunion, handelshinder
enTE Central American Common Market
enSYTE CACM

svTE certifiering
svFK Certifiering innebär att en kompetent oberoende part (tredjepart) intygar att någon eller något överensstämmer med vissa specificerade krav. Certifiering delas ofta in i kategorierna ledningssystem, produkter respektive personer.
svRETE CE-märkning, nya metoden

svTE CIF
svUPTE kostnad, försäkring och frakt
svFK Enligt Incoterms innebär handelstermen ”kostnad, försäkring och frakt” att säljaren ska betala kostnader och frakt som är nödvändiga för att föra godset till angiven destination samt teckna en sjöförsäkring mot köparens risk för förlust av eller skada på godset under transporten. Säljaren betalar försäkringspremien.
svRETE fritt ombord
enTE cost, insurance and freight
enSYTE CIF

svTE CJK FTA
svFK 20 november 2012 lanserades förhandlingar om ett frihandelavtal mellan Japan, Kina och Sydkorea. En första förhandlingsrunda väntas tidigt under 2013.

svTE Codex Alimentarius
svFK FAO:s och Världshälsorganisationen WHO:s internationella regelsystem för livsmedel som syftar till att konsumenterna ska få tillgång till säkra livsmedel samt att den internationella handeln med livsmedel ska underlättas. Omfattar standarder, uppförandekoder, riktlinjer och rekommendationer om bl.a. livsmedelskvalitet och säkerhet. Beslut om de internationella standarderna fattas av Codex Alimentarius Commission, som har 186 medlemsländer. Genom WTO:s SPS-avtal uppmuntras WTO:s medlemsländer att utforma sina åtgärder vid import av livsmedel i enlighet med Codex Alimentarius standarder, vilket kan underlätta handeln med dessa varor.

svTE Coreper
svUPTE Coreper 1
svUPTE Coreper 2
svFK EU-medlemsländernas Coreper-kommittér förbereder ministerrådets möten och sammanträder varje vecka. Frågor rörande inre marknaden handhas av Coreper 1 medan Coreper 2 ansvarar för den yttre handelspolitiken. I Coreper 1 företräds EU-länderna av sina ambassadörer medan de i Coreper 2 företräds av ambassadörernas ställföreträdare.
frTE Comité des représentants permanents
frSYTE Coreper

svTE CEN
svFK Europeiska standardiseringsorganisationen för alla teknikområden utom elområdet och telekommunikation. Gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SIS -- Swedish Standards Institute.
svRETE CENELEC, ETSI
frTE Comité Européen de Normalisation
frSYTE CEN

svTE CENELEC
svFK Europeisk standardiseringsorganisation inom elområdet. Gemensamt organ för EU:s och EFTA:s nationella standardiseringsorgan. Sveriges medlem är SEK Svensk Elstandard.
svRETE CEN
frTE Comité Européen de Normalisation Électrotechnique
frSYTE CENELEC

svTE EU:s gemensamma jordbrukspolitik
svSYTE CAP
svUPTE gårdsstöd
svFK EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP som tillämpas i alla medlemsstater. Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken lades i slutet av 50-talet. Målen med politiken har varit och är fortfarande att öka produktiviteten inom jordbruket, garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera jordbruksmarknaderna, trygga livsmedelsförsörjningen samt att ge konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.
   Den gemensamma jordbrukspolitiken innebär bl.a. att handeln med jordbruksprodukter är fri inom unionen och att pris- och stödpolitiken fastställs gemensamt. Genom gränsskydd, i några fall periodvisa exportsubventioner och vissa andra marknadsreglerande åtgärder hålls priset på EU-marknaden på en högre nivå än på världsmarknaden för vissa produkter. I CAP ingår också olika budgetfinansierade stöd, främst direkta inkomststöd till jordbrukarna, s.k. gårdsstöd. Dessutom innehåller den gemensamma jordbrukspolitiken miljöersättningar och stöd för att främja landsbygdsutveckling.
   EU:s jordbrukspolitik har under åren genomgått flera reformer i riktning mot en mer marknadsanpassad och mindre handelsstörande politik. Under 2013 ska beslut tas inom EU om den nya jordbrukspolitik som ska gälla från 2014 och framåt då EU:s nya långtidsbudget börjar gälla. EU:s gemensamma jordbrukspolitik svarar för ca 40 % av EU:s totala budget.
svRETE exportsubvention, gränsskydd, jordbruksprodukter
enTE Common Agricultural Policy
enSYTE CAP

svTE COMESA
svFK Organisationen, som grundades 1981, syftar till regional ekonomisk integration och friare handel. Organisationens mål är att upprätta en gemensam marknad till år 2015. Medlemsländerna upprättade år 2009 en tullunion. COMESA har 19 medlemmar: Burundi, Comorerna, Demokratiska Republiken Kongo, Djibouti, Egypten, Etiopien, Eritrea, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Namibia, Rwanda, Seychellerna, Sudan, Swaziland, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer.
svRETE EAC, ekonomisk integration, SADC, tullunion
enTE Common Market for Eastern and Southern Africa
enSYTE COMESA

svTE CEMAC
svFK CEMAC är en ekonomisk och monetär union, bildad 1994, med Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Republiken Kongo och Tchad som medlemmar. Ländernas gemensamma valuta, den centralafrikanska francen, är kopplad till euron.
frTE Communauté Économique et Monétaire d’Afrique Centrale
frSYTE CEMAC

svTE CETA
svFK CETA är namnet på det kommande frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. Den gemensamma ambitionen är att sluta ett omfattande frihandelsavtal med djupgående handelsliberaliseringar inom varu- och tjänstehandel liksom offentlig upphandling, skydd för immaterialrätt och åtaganden vad gäller de sociala och miljömässiga aspekterna av handel och hållbar utveckling. Förhandlingarna inleddes i maj 2009 och avslutades i oktober 2013 då parterna nådde en principöverenskommelse. Det återstår fortfarande en del tekniskt arbete med texterna i avtalet och när de är klara ska de granskas innan avtalet slutligen kan godkännas och träda i kraft.
svRETE frihandelsavtal, immaterialrätt, offentlig upphandling
enTE Comprehensive Economic and Trade Agreement
enSYTE CETA

svTE eftergift
svSYTE concession
svFK Termen ”concession” används handelspolitiskt för att beskriva de eftergifter ett land ger för att uppnå det förhandlingsresultat som sökes. I WTO-förhandlingarna anser länder att de gör eftergifter för att erhålla liberaliseringar (som ger ökade möjligheter att exportera till andra länder). Eftergiften kan vara i form av t.ex. sänkta tullar, ökat marknadstillträde för tjänster eller bistånd.
   Användandet av termen ”concession” följer av att WTO-förhandlingar bygger på en merkantilistisk syn på världshandeln, dvs. att ett land ”vinner” om det får ökat marknadstillträde hos ett annat land och ”förlorar” om landet självt ger ökat marknadstillträde, dvs. export är bättre än import.
svRETE marknadstillträde, merkantilism
RIFR synonym?/HNI Ja.

svTE CEPI
svFK Branschorganisation för den europeiska pappers- och massaindustrin. Har till uppgift att främja branschens intressen och vara kontaktorgan med EU:s institutioner, främst kommissionen. Medverkar vid EU:s förberedelser för internationella handelsförhandlingar av betydelse för pappersindustrin.
enTE Confederation of European Paper Industries
enSYTE CEPI
frTE Confédération des Industries Papetières Européennes

svTE CAB
svDF organ (myndighet eller företag) som utför bedömning av överensstämmelse
svRETE bedömning av överensstämmelse
enTE conformity assessment body
enSYTE CAB

svTE Consensusöverenskommelsen
svFK Ett arrangemang i OECD med riktlinjer för exportkreditfinansiering. Syftet är att begränsa det statliga stödet för exportkreditgivning. Överenskommelsen avser export av kapitalvaror (ej militärutrustning) och gäller för exportkrediter med en löptid på minst två år. Innehåller bl.a. bestämmelser om kredittider och räntesatser. I Sverige tillämpas den vid finansiering av exportkrediter under SEK-systemet. Överenskommelsen har varit i kraft sedan 1978.
svRETE exportkredit, OECD

svTE CITES
svFK Konvention som reglerar handeln med utrotningshotade djur och växter och produkter framställda av sådana. Administreras i Sverige av Naturvårdsverket.
svRETE MEAs
enTE Convention on International Trade in Endangered Species
enSYTE CITES

svTE CSI
svUPTE CSI-hamn
svFK Lagstiftningsinitiativ i USA som bl.a. införde ett nätverk av säkerhetscertifierade hamnar med amerikansk tullpersonal på plats utanför USA. Göteborgs hamn är en CSI-hamn[CSI-hamn].
svRETE tullprocedur
enTE Container Security Initiative
enSYTE CSI

svTE grundläggande arbetsvillkor
svFK Beteckning för de grundläggande arbetsvillkor som finns i International Labour Organisations (ILO:s) kärnkonventioner (kärnarbetsrätten). Kärnarbetsrätten innefattar 8 av ILO:s konventioner (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182). Dessa behandlar rätten att organisera sig fackligt, erkännandet av rätten till kollektiva förhandlingar, eliminering av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete samt eliminering av diskriminering i sysselsättning och yrke.
   Konventionerna om kärnarbetsrätt antogs av ILO 1998 i ”Declaration on fundamental principles and rights at work”. Den åttonde konventionen om de värsta formerna av barnarbete (nr 182) antogs dock först 1999.
svRETE handel och-frågor, CSR, Global Compact
enTE core labour standards

svTE CSR
svSYTE företags sociala ansvar
svFK CSR, även ibland benämnt företags sociala ansvar, är en samlande beteckning för företags frivilliga åtaganden att arbeta för att ta ansvar för hur de påverkar samhället. Detta innebär inte bara ekonomiskt utan även i miljömässigt och socialt hänseende.. Det kan gälla satsningar på utbildning, frivillig social märkning och uppförandekoder för företag. Omfattningen av varierar, men beskrivs mest frekvent som ett åtagande inom tre områden: mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet samt anställdas rättigheter (anställningsvillkor).
   I praktiken innebär CSR ofta att man följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact's tio principer. Även ISO utarbetar standarder för CSR.
svRETE Global Compact, grundläggande arbetsvillkor, handel och-frågor, hållbar utveckling
enTE corporate social responsibility
enSYTE CSR

svTE Cotonouavtalet
svFK Cotonouavtalet är ett avtal om samarbete mellan EU och AVS-länderna som undertecknades i Benins huvudstad Cotonou i juni år 2000. Avtalet ersatte Lomékonventionen och är giltigt fram till 2020.
   Cotonouavtalet grundas på tre pelare: bistånd, handel och politiskt samarbete. Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet för samarbetet tillsammans med AVS-ländernas gradvisa integration i världsekonomin och säkerställandet av en hållbar utveckling. 
   Handelsdelen i Cotonouavtalet innebar att AVS-länderna under en övergångsperiod fick behålla de särskilda och ensidiga preferenser som EU utsträckt sedan tidigare. Samtidigt kom man i avtalet överens om att förhandla fram s.k. ekonomiska partnerskapsavtal, som senast vid utgången av 2007 skulle ersätta den gamla handelsordningen.
svRETE GSP, EBA, AGOA, Lomékonventionen, AVS-länderna, hållbar utveckling,  ekonomiska partnerskapsavtal, preferens, waiver

svTE C-TPAT
svFK Den amerikanska tullens certifieringsprogram som vänder sig till företag i leveranskedjan. Företagen säkerhetscertifieras och får fördelar i tullprocedurer och säkerhetsrelaterade kontroller.
svRETE AEO <HONR 1>
enTE Customs Trade Partnership Against Terrorism
enSYTE C-TPAT

svTE Östersjöstaternas råd
svSYTE CBSS
svFK Samarbetsorgan för bl.a. ekonomiska frågor för länderna i Östersjöregionen. I handlingsprogrammet ingår att utveckla den ekonomiska integrationen i Östersjöregionen bl.a. genom att administrativa hinder för handel och investeringar avvecklas. Medlemmar är Danmark, Finland, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och Europeiska kommissionen.
svRETE ekonomisk integration
enTE Council of Baltic Sea States
enSYTE CBSS
RIFR Ok svensk term?/HNI. Ja.

svTE de minimis
svFK De minimis är en juridisk term som används för att ange en miniminivå/omfång under vilken en viss lag eller regel inte behöver tillämpas.
svRETE de minimis-stöd

svTE de minimis-stöd
SA jordbruk
svUPTE gula stöd
svFK Enligt WTO:s jordbruksavtal behöver inte WTO-medlemmarna reducera eller begränsa användningen av handelsstörande jordbruksstöd (s.k. gula stöd) som understiger 5 % av produktionsvärdet för en specifik jordbruksprodukt eller 5 % av det totala produktionsvärdet i jordbrukssektorn. För utvecklingsländer är gränsen för de minimis-stöden 10 % av produktionsvärdet. I Dohaförhandlingarna pågår diskussioner om sänkning av gränsen för de minimis-stöden.
svRETE AMS, jordbrukssubventioner

svTE generaldirektorat
svSYTE direktorat
svSYTE DG
svFK EU-kommissionen är uppdelade i olika generaldirektorat. Direktoratet för den yttre handelspolitiken heter DG Trade på engelska.
svRETE handelsprocedurer, tekniska handelshinder
enTE Directorate General
enSYTE DG
frTE DG

svTE Digitala agendan
svFK Europeiska kommissionen presenterade en rapport om digital konkurrenskraft 2010. Den digitala ekonomin utgörs av Internet/informations- och kommunikationsteknik och hör till de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin, som dessutom står för en betydande del av tillväxten i Europa.
   För att Europa ska kunna få maximal användning av den digitala ekonomin menar kommissionen att det krävs flera konkreta förbättringar, exempelvis snabbare bredband, ökad tillit till internet, förbättrade praktiska kunskaper på IT-området hos allmänheten och ytterligare främjande av innovation inom området. I agendan formuleras olika mål som ska uppnås samt åtgärder för att nå dit. I slutet av 2012 publicerades en revidering. Agendan är en del av den bredare Europa 2020-agendan.

svTE direkt effekt
svFK EU-rätten ger rättigheter som enskilda kan åberopa inför nationella domstolar och myndigheter. Fördragsartiklar, direktiv, förordningar och beslut kan få direkt effekt under vissa förutsättningar. De ska vara precisa, klara och inte kräva kompletterande lagstiftning. Detta är principer som EU-domstolen slagit fast i sin praxis.
svRETE direktiv, förordning

svTE direktiv
svFK Ett lagstiftningsinstrument som ofta används i EU för harmonisering. Förslag om direktiv läggs av Europeiska kommissionen och antas av ministerrådet. Oftast måste också Europaparlamentet ge sitt godkännande. Direktiven är bindande för medlemsländerna när det gäller de mål som ska uppnås, men ger varje land valfrihet att utforma medlen. Direktiv införlivas i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. Ett direktiv riktar sig till medlemsländerna, inte till företag eller enskilda.
svRETE förordning, harmonisering

svTE DSB
svDF organ inom WTO med övergripande ansvar för tvistlösning
svAN DSB tillsätter paneler och överprövningsorganet, antar utslag av paneler och överprövningsorganet och övervakar implementering av utslag. DSB består av representanter för alla WTO:s medlemmar.
svRETE tvistlösning, Världshandelsorganisationen
enTE dispute settlement body
enSYTE DSB

svTE Doha-deklarationen om TRIPS och folkhälsa
svFK Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild förklaring om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Den innebär att ingenting i TRIPS-avtalet ska hindra ett land från att vidta åtgärder för att skydda allmän hälsa. Bland annat definieras avtalets flexibilitet vad gäller utfärdandet av tvångslicenser på läkemedelsområdet.

svTE Doharundan
svUPTE DDA
svUPTE Utvecklingsagendan från Doha
svFK Doharundan är WTO:s pågående handelspolitiska förhandlingsrunda, startad vid WTO:s fjärde ministermöte i november 2001 i Doha, Qatar. Vid mötet antogs en ministerdeklaration som innehåller ett förhandlings- och arbetsprogram för WTO. Deklarationen har fått namnet ”Utvecklingsagendan från Doha (Doha Development Agenda, DDA) eftersom deklarationen har en tydlig utvecklingsdimension, dvs. fokuserar på utveckling i utvecklingsländerna.
   Förhandlingarna omfattar ett 20-tal handelsområden. Principen om ”single undertaking” gäller, dvs. samtliga förhandlingsområden ingår i en samlad överenskommelse där ingenting är bestämt förrän allting är bestämt. Under förhandlingarnas gång har fem huvudfrågor identifierats: jordbruk, inklusive bomull, industrivaror (Non-Agricultural Market Access negotiations -- NAMA),, tjänster, förenklade handelsprocedurer och utvecklingsdimensionen. Det övergripande målet med DDA är att skapa ett gemensamt handelsavtal, att bygga vidare på tidigare avtal, mellan medlemsländerna.
   Förhandlingarna skulle vara avslutade senast den 1 januari 2005, men slutdatum för förhandlingarna har skjutits upp flera gånger. DDA omgärdas av en osäkerhet som gör det svårt att säga när, och om, ett genombrott kan komma och därför även när ett slutgiltigt avtal kan träda i kraft.
svRETE runda, Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan
enUPTE Doha Development Agenda
enUPTE DDA
enUPTE single undertaking
enUPTE Non-Agricultural Market Access negotiations
enUPTE NAMA

svTE DR-CAFTA
svFK Regionalt frihandelsavtal, undertecknat 2004, mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Dominikanska Republiken och USA. Syftar till frihandel på varu- och tjänsteområdena. Costa Rica röstade ja i en folkomröstning i september 2007, men dessförinnan hade avtalet redan trätt i kraft i övriga länder.
enTE Dominican Republic-Central America-United States Free Trade Agreement
enSYTE DR-CAFTA

svTE dubbelkontroll
svFK Dubbelkontroll tillämpas i bilaterala avtal för att administrera kvantitativa restriktioner eller importövervakning. Kontrollen innebär att en exportlicens måste utfärdas (för de varor som avtalet gäller) av myndigheterna i det exporterande landet för att export ska kunna äga rum. Denna licens använder importören för att ansöka om en importlicens i sitt eget land. En importör behöver alltså både export- och importlicens för att kunna ta in sina varor. Genom dubbelkontrollen kontrolleras handelsflödet både vid export och import. EU har mest utnyttjat sådana system inom stål- och tekohandeln.
svRETE importövervakning, kvantitativ restriktion
enTE double checking
RIFR Engelsk term som svensk synonym?/HNI. Nej.

svTE dumpning
svUPTE normalvärde
svFK Enligt WTO:s definition är en vara dumpad om den säljs på en utländsk marknad till ett lägre pris än på exportörens hemmamarknad (= varans normalvärde). Om hemmamarknadspris saknas används som varans normalvärde antingen exportpriset till lämpligt annat land eller tillverkningskostnaden i ursprungslandet. Undantag görs för länder som inte har marknadsekonomistatus. Om en vara är dumpad kan myndigheter i det importerande landet, under vissa förutsättningar, använda antidumpningsåtgärder.
svRETE antidumpningsåtgärder, marknadsekonomistatus
enTE dumping

svTE dumpningsmarginal
svFK Begrepp som används inom antidumpningsundersökningar. Dumpningsmarginalen är skillnaden mellan det dumpade priset och varans normalvärde. Om en vara exempelvis säljs för 5 kr i hemmamarknaden men exporteras för endast 4 kr så är dumpningsmarginalen 1 kr.
svRETE antidumpningsåtgärder, dumpning

svTE Dutch Disease
svFK Nationalekonomisk term för ett fenomen som inträffar när ett lands export av en (eller ett fåtal) råvaror blir så stor att landets växelkurs drivs upp så kraftigt att exporten av mer förädlade varor blir så dyr att den förlorar sin konkurrenskraft. Gäller i dag ofta oljeländer, vars övriga industri får svårt att vara konkurrenskraftiga när oljeinkomsterna flyter in och driver upp växelkursen. Landets ekonomi får därmed svårare att diversifieras och utvecklas. Fenomenet har sitt namn av att det först inträffade i Nederländerna, vars gasexport negativt inverkade på exportindustrin.

svTE EAC
svFK EAC är en regional mellanstatlig organisation med Kenya, Tanzania, Uganda, samt från juli 2007 även Rwanda och Burundi, som medlemmar. Kenya, Tanzania och Uganda har upprättat en gemensam tullunion och har som ambition att fortsätta utveckla den regionala integrationen, med slutmål om en politisk federation.. Flera länder är samtidigt medlemmar i andra regionala organisationer såsom COMESA och SADC.
svRETE COMESA, SADC, tullunion
enTE East African Community
enSYTE EAC

svTE ECOWAS
svFK ECOWAS är en regional organisation i Västafrika som grundades 1975. Den har 15 medlemsstater: Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kap Verde, Liberia, Mali, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo. Syftet är att verka för ekonomisk integration och ambitionen är att på sikt skapa en gemensam ekonomisk och monetär union. Vissa av medlemsländerna har redan skapat en monetär union.
svRETE ekonomisk integration, ekonomisk och monetär union, UEMOA
enTE Economic Community of West African States
enSYTE ECOWAS

svTE EEAS
svFK När Lissabonfördraget trädde i kraft år 2009 inrättades ett nytt organ inom EU -- den europeiska utrikestjänsten (EEAS). Utrikestjänsten leds av Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) och ska bistå representanten med att utforma och samordna EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. EEAS ska vara ett oberoende organ underställt den höga representanten, skiljt från Europeiska kommissionen och ministerrådet.
   Utrikestjänsten kommer att bestå av dels en central organisation i Bryssel, dels EU-delegationer i länder utanför EU och vid internationella organisationer. De nya delegationerna inom EEAS ersätter Europeiska kommissionens tidigare delegationer i länder utanför EU. EEAS är under uppbyggnad och ska vara fullt utbyggd år 2013.
   Den höga representanten är ordförande i ministerrådet för utrikes frågor och vice ordförande i kommissionen med ansvar för yttre förbindelser. Den höga representanten är ansvarig att leda EU gemensamma utrikes och säkerhetspolitik och att samordna EU:s yttre åtgärder . Eftersom Lissabonfördraget explicit anger att handelspolitiken[JP1] ska vara en del av EU:s utrikespolitik är det inte uteslutet att EEAS kan komma in i beredning av handelsärenden inom EU. Även om ansvaret för handelspolitiken inom kommissionen fortsatt ligger på direktoratet för handelsfrågor (DG Trade).
enTE European External Action Service
enSYTE EEAS

svTE EFSA
svFK Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, placerad i Parma, Italien. Har i uppdrag att ge oberoende vetenskaplig rådgivning och information om risker i livsmedelskedjan, till exempel om hälsoeffekter av olika ämnen (tillsatser, mögelgifter, rester av bekämpningsmedel m.m.) i livsmedel. EFSA gör vetenskapliga riskbedömningar som ligger till grund för de beslut som fattas inom EU om hur riskerna ska hanteras genom olika typer av åtgärder.
enTE European Food Safety Authority
enSYTE EFSA

svTE enhetsakten
svDF det regelverk som möjliggjorde skapandet av EU:s inre marknad
svRETE EU:s fördrag
enTE Single European Act

svTE EU 2020
svFK Namnet på den ekonomiska strategi som ska ersätta Lissabonstrategin, efter det att den senare gått ut 2010. Den nya strategin ska sätta upp målsättningar för EU till år 2020. Strategin ska omfatta åtgärder både på den inre marknaden och i den yttre handelspolitiken, det senare kallas ofta för den externa dimensionen av strategin.

svTE EU:s konkurrensregler
svUPTE gruppundantag
svFK Artikel 102 i EUF-fördraget förbjuder konkurrensbegränsande avtal, dvs. avtal mellan företag som hindrar eller snedvrider konkurrensen på ett sätt som påverkar handeln mellan medlemsländerna. Genom s.k. gruppundantag från huvudregeln har dock kommissionen under bestämda förutsättningar tillåtit vissa typer av vanligt förekommande avtal, t.ex. ensamåterförsäljaravtal, återförsäljaravtal för motorfordon och patentlicensavtal. Gruppundantag utfärdas i form av förordningar.
   Artikel 102 förbjuder företag som har en marknadsdominerande ställning att missbruka denna ställning. Dit kan höra t.ex. leveransvägran till en kund och underprissättning (dumpning) i syfte att slå ut svagare konkurrenter. Koncentrationskontrollförordningen ger kommissionen rätt att granska större företagsfusioner och förbjuda sådana som skapar eller stärker en dominerande marknadsställning som hindrar konkurrensen. Kommissionen kan även ge böter till företag som bryter mot reglerna.
svRETE handel och-frågor

svTE EU-domstolen
svUPTE EG-domstolen
svFK EU-domstolen har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner, samt att tolka EU-rätten (acquis communautaire).
   EU-domstolen har genom sina domar i mycket hög grad påverkat utvecklingen av EU eftersom det är domstolen som ytterst tolkar EG-rätten. Det regelverk som i dag gäller på den inre marknaden i EU är delvis resultatet av en serie domar i domstolen, bl.a. Cassis-fallet.
   EU-domstolen består av en domare från varje medlemsland och biträds av åtta generaladvokater. Både domare och generaladvokater utses gemensamt av medlemsländerna för en period av sex år.
svRETE acquis communautaire

svTE EU:s fördrag
svUPTE Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
svUPTE EUF
svUPTE EG-fördraget
svUPTE Romfördraget
svFK EU:s verksamhet baseras på ett flertal fördrag (avtal mellan EU-länderna). Dessa fördrag innehåller de grundläggande reglerna och principerna för samarbetet, t.ex. vad EU:s institutioner ska ansvara för, gränserna för vad EU får fatta beslut om och hur lagstiftningsprocessen ska gå till.
   Från handels- och näringslivssynpunkt är Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF, f.d. EG-fördraget eller Romfördraget) det mest betydelsefulla fördraget. Här slås fast att EU är en tullunion, där tullar ska vara förbjudna mellan medlemsstaterna medan en gemensam tulltaxa och en gemensam yttre handelspolitik ska gälla gentemot tredje land. Vidare finns här bl.a. de centrala reglerna om den inre marknaden med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Bestämmelser finns också om den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) samt regler kring konkurrens- och transportpolitik. 
   Ett annat centralt fördrag är EU-fördraget (Maastrichtfördraget) från 1993, där ”EG blev EU” genom upprättandet av den Europeiska unionen. Detta fördrag reglerar EU:s övergripande och konstitutionella funktion samt introducerade reglerna om EMU och vägen mot den gemensamma valutan euro.
   Den senaste ändringen kallas Lissabonfördraget (trädde i kraft 2009). Lissabonfördraget innebär att EU blir egen juridisk person, begreppet EG försvinner. Därför har exempelvis EG-domstolen bytt namn till EU-domstolen. Vidare får Europaparlamentet större inflytande då antalet frågor som kräver parlamentets godkännande utökas. EU har genom Lissabonfördraget fått en fast ordförande i Europeiska rådet (”EU-presidenten”) samt en ny tjänst som EU-representant för utrikespolitiska frågor (”EU:s utrikesminister”).
   EU:s fördrag har således ändrats flera gånger genom åren, de viktigaste fördragen ur ett handelspolitiskt perspektiv är:
   Romfördraget (EEG-fördraget från 1958). Döptes om till EG-fördraget 1993 och heter sedan 2009 EUF-fördraget.
   Europeiska enhetsakten från 1987. Beslut utan vetorätt, dvs. kvalificerad majoritet istället för enhällighet, infördes vilket underlättade skapandet av den inre marknaden. 
   EU-fördraget (Maastrichtfördraget) från 1993. Reglerna om den gemensamma valutan euro tillkom.
   Amsterdamfördraget från 1999. Ökade befogenheter för EU att besluta om bl.a. konsumentskydd. 
   Nicefördraget från 2003. Ändringar i institutionerna gjordes för att EU skulle kunna få nya medlemsländer, vilket unionen fick 2004.
   Lissabonfördraget från 2009.
svRETE acquis communautaire, EU:s utvidgningar

svTE ekonomisk frizon
svSYTE frizon
svSYTE EPZ
svFK Som ett led i främjandet av en exportinriktad utvecklingsstrategi har många utvecklingsländer uppmuntrat utländska och inhemska företag att investera i särskilda frizoner, där andra regler än landets vanliga lagar gäller, för att tillverka varor för export till i-länderna. Tullfrihet, skattefrihet och fri utförsel av intjänad valuta är vanliga stimulansåtgärder. Frizoner upprättas ofta i anslutning till en hamn.
enTE Export Processing Zone
enSYTE EPZ
RIFR EPZ även på svenska?/HNI. Ja.

svTE ekonomisk integration
svSYTE integration
svUPTE ytlig integration
svUPTE djup integration
svFK När två eller flera länder ekonomiskt öppnar sig för varandra för att underlätta transaktioner och möjliggöra ökat kommersiellt utbyte talar man om integration. Integrationen kan vara ytlig eller djup. Ytlig integration är ofta frihandelsavtal (eller tullunioner) som sänker eller eliminerar tullar och andra gränsbaserade hinder för varuhandeln. Djup integration är mer långtgående och inbegriper också ofta bestämmelser om fri rörlighet för tjänster, kapital och människor. Denna frihet uppnås genom harmonisering av lagar, regleringar och standarder innanför gränsen och kräver större politiskt samarbete mellan de inblandade länderna. EU:s inre marknad är ett exempel på djup integration.
svRETE frihandelsavtal, tullunion

svTE ekonomisk och monetär union
svDF sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion samt därtill en gemensam valuta (den monetära delen av unionen)
svAN Den viktigaste unionen av detta slag är EMU. 
svRETE CEMAC, UEMOA, OECS, ekonomisk integration, tullunion

svTE ekonomisk union
svDF sammanslutning av två eller flera stater med långtgående ekonomisk integration och i regel även tullunion
svRETE ekonomisk integration, tullunion

svTE Ekonomiska och monetära unionen
svSYTE EMU
svUPTE konvergenskriterier
svFK EU:s ekonomiska och monetära union med den gemensamma valutan euro. Valutaunionen startade den 1 januari 1999. Sedlar och mynt i euro introducerades den 1 januari 2002.
   Endast EU-medlemmar som uppfyller de s.k. konvergenskriterierna får delta. Dessa är fem ekonomiska krav avseende inflations- och räntenivå, växelkursstabilitet, statsskuld och budgetunderskott. 17 av EU:s 28 medlemsländer deltar fullt ut i EMU. Det är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland samt Österrike.
   De nya medlemsländerna har åtagit sig att gå med i EMU och gå över till euro när de är redo. Storbritannien och Danmark har rätten att stå utanför EMU om de så önskar. Sverige anses inte uppfylla alla krav för att delta i valutaunionen. I en folkomröstning om euron 2003 sade en majoritet av de röstande nej till ett svenskt deltagande i valutaunionen.
svRETE Europeiska Centralbanken

svTE ekonomiska partnerskapsavtal
svSYTE EPA
svSYTE EPA-avtal
svFK Förhandlingar om Ekonomiska partnerskapsavtal pågår mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) sedan 2002. Avtalen ersätter de särskilda och ensidiga preferenser som EU gav AVS-länderna under Cotonouavtalet och de föregående Yaoundé- och Lomékonventionerna. Dessa särskilda preferenser ansågs strida mot WTO:s regelverk, eftersom de utvecklingsländer som stod utanför AVS-gruppen inte fick lika förmånliga preferenser. EU beviljades 2001 ett undantag (waiver) för de särskilda preferenserna i WTO, men detta undantag löpte ut i slutet av 2007.
   De avtal som nu förhandlas syftar till att ersätta handelsordningen i Cotonou med regionala frihandelsavtal. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan ensidiga preferenser och frihandelsavtal är att WTO-regelverket kräver reciprocitet för frihandelsavtal vilket innebär att såväl EU som AVS måste erbjuda långtgående handelslättnader. Skillnaden mellan EPA:s och andra regionala frihandelsavtal som EU förhandlar, är att EPA:s innefattar ett bredare samarbete där handelsliberaliseringar sker parallellt med biståndsinsatser. Kopplingen mellan handel och utveckling ska vara en central del av avtalen.
   Målet med partnerskapsavtalen är en smidig och gradvis integrering av AVS-länderna i världsekonomin och därigenom främjandet av en hållbar utveckling. Samarbetet är tänkt att öka handelsutbytet mellan parterna samt att stärka AVS-ländernas handelsförmåga och deras möjligheter att attrahera investeringar. Dessutom ska EPA:s bidra till att främja regional integration, dvs. handel mellan AVS-länderna själva.
   Förhandlingarna har blivit starkt försenade och endast en av de sju grupper som EU förhandlar med (CARIFORUM) hade ett fullständigt avtal när undantaget för de särskilda preferenserna löpte ut 1 januari 2008. Inom de övriga förhandlingsgrupperna beslöt sig en del av AVS-länderna för att ingå interimistiska EPA med EU och kunde därför fortsätta exportera varor tull- och kvotfritt till EU, medan resterande AVS-länder överfördes till GSP-systemet.
   Interims-EPA omfattar främst varuhandel. Övriga handelsområden (tjänstehandel, investeringar, konkurrens etc.) har efter ingåendet av interimsavtal fortsatt förhandlas mellan EU och vissa AVS-länder, med målsättningen att nå fullständiga EPA.
   Ansträngningarna att sluta interimsavtal fokuserade framför allt på de länder som inte är MUL-länder, eftersom de till skillnad från MUL-länderna som omfattas av Everything But Arms (EBA) i GSP, inte har tull- och kvotafritt tillträde till EU:s marknad. EU önskar att interimsavtalen så snart som möjligt skall ersättas av breda, regionala avtal som inkluderar ett större spektrum av handelsfrågor och samtliga länder i varje region.
svRETE EBA, minst utvecklade länder, hållbar utveckling, AVS-länderna, preferens, Cotonouavtalet, waiver, frihandelsavtal, CARIFORUM
enTE EPA
RIFR Även EPA-avtal?/HNI. Ja.

svTE EDI
svFK EDI innebär ett standardiserat, elektroniskt och till stora delar automatiserat informationsutbyte av strukturerad information mellan affärssystem, oberoende av plattform och format.
svRETE elektronisk handel, handelsprocedurer
enTE electronic data interchange
enSYTE EDI

svTE elektronisk handel
svSYTE e-handel
svUPTE tullmoratoriet
svFK Någon brett vedertagen definition av e-handel finns inte. E-handel är ett samlingsbegrepp för handelstransaktioner och annan informationsöverföring som sker med användande av elektroniska hjälpmedel, inkl. via telefon, TV, ”Electronic Data Interchange” (EDI) och Internet. E-handel är en tjänst och regleras i WTO av GATS-avtalet.
   Introduktionen av Internet och EDI utgör bara ett nytt sätt att handla och därmed gäller samma regler för elektronisk handel, via dessa medier, som för traditionell handel. Men på grund av Internets specifika natur fungerar i vissa fall inte gällande lagar. WTO ser för närvarande över sina regler för att kunna anpassa dem till e-handeln. Utöver detta har WTO:s medlemsländer beslutat om att inte tullbelägga e-handeln, det s.k. tullmoratoriet.
svRETE EDI, handelsprocedurer, moratorium

svTE emerging markets
svFK Term som används om länder utanför gruppen traditionella i-länder och vars ekonomi växer snabbt. Det gäller de länder i framför allt Asien men också Latinamerika och Östeuropa och i några fall Afrika vars ekonomi utvecklas på ett sådant sätt att de utgör en framväxande marknad. Länderna lämnar världsekonomins marginaler och håller på att bli betydelsefulla delar av den globala ekonomin. Termen har ingen handelspolitisk betydelse men desto större kommersiell betydelse då dessa länders export och import ökar snabbt.
svRETE utvecklingsland, minst utvecklade länder

svTE enabling clause
svFK Den inofficiella benämningen på WTO-beslutet om särskild och mer förmånlig behandling av utvecklingsländerna som fattades i Tokyorundan 1979 och som innebär ett permanent undantag från MGN-principen i GATT och WTO. Klausulen är WTO:s juridiska grund för att tillåta sådana preferenser som i-länderna beviljar utvecklingsländerna inom ramen för det generella preferenssystemet, GSP. Vidare gör klausulen det tillåtet att ge de minst utvecklade länderna, MUL, en mer förmånlig behandling än övriga utvecklingsländer. Klausulen tillåter också att utvecklingsländerna ger varandra förmånsbehandling inom ramen för regionala eller globala arrangemang.
svRETE EBA, Cotonouavtalet, ekonomiska partnerskapsavtal, AGOA, preferens, GSP, mest gynnad nation

svTE Energistadgefördraget
svFK Europeiska energistadgan tillkom på EG:s initiativ och undertecknades i Haag 1991. Stadgan innebar att ett femtiotal länder gjorde politiska åtaganden att väsentligt öka samarbetet inom energiområdet med iakttagande av bl.a. principerna om icke-diskriminering och marknadsorienterade priser. Bland undertecknarna märks förutom EU och dess medlemsstater även Ryssland, Japan, Australien, Norge, Turkiet, samtliga länder i Central- och Östeuropa samt de centralasiatiska f.d. Sovjetrepublikerna.
   Till stadgan knöts ett fördrag som innehåller regler om handel, investeringar, transitering och samarbete inom energiområdet (Energy Charter Treaty, ECT). Tvister om fördragets tolkning och tillämpning kan hänskjutas till internationellt skiljedomsförfarande (för investeringar) eller tvistlösning med ett panelförfarande (för handel).
enUPTE European Energy Charter
enUPTE Energy Charter Treaty
enUPTE ECT

svTE kontaktpunkt
svFK Enligt WTO:s SPS-avtal ska varje medlemsland utse en myndighet eller tjänsteperson ansvarig för att svara på frågor från övriga medlemsländer om lagstiftning, utformning av kontroller och inspektioner m.m. Genom kontaktpunkterna ska medlemsländerna få bättre insyn i andra länders lagstiftning och agerande som gäller säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd. 
enTE enquiry Point

svTE ensidig förklaring
svSYTE ensidig deklaration
svDF uttalande ofta avgivet vid avtals- eller annan internationell förhandling av en part i syfte att förklara eller precisera sin ståndpunkt (avsikt, tolkning etc.) i viss fråga
svAN Den ensidiga förklaringen kan vara muntlig eller skriftlig och kan i det senare fallet hävdas utgöra en integrerad del av avtalet, om den fogas till detta. Sverige gjorde i anslutningsfördraget med EU en ensidig förklaring bl.a. om detaljhandelsmonopolet på alkoholområdet.
RIFR term?/HNI. Ja.

svTE erga omnes
ETYM Erga omnes är latin och betyder ”mot alla”.
svFK Används i handelspolitisk terminologi om åtgärder som är riktade mot alla och inte bara drabbar/gynnar vissa länder eller företag.

svTE EU:s företrädesprincip
svFK En grundläggande princip inom EU är att EU-rätten har företräde framför nationell rätt. Detta innebär att om en lagbestämmelse i ett land strider mot en EU-regel är landets myndigheter skyldiga att tillämpa EU-regeln och således åsidosätta den inhemska lagen.
svRETE EU-domstolen, SOLVIT

svTE EU:s gemensamma handelspolitik
svFK EU har en gemensam yttre handelspolitik. Sverige och de andra medlemsländerna har alltså ingen egen handelspolitik. Alla EU:s medlemsländer har samma tullar mot omvärlden. Handelsavtal som rör utbyte av varor och tjänster med länder utanför EU är gemensamma för alla medlemsländer och EU har gemensamma förhandlingspositioner i internationella handelsförhandlingar. Den gemensamma handelspolitiken omfattar även handelspolitiska skyddsåtgärder, handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt och utländska direktinvesteringar. Därtill har EU en gemensam jordbrukspolitik som i hög grad påverkar handeln. Det gemensamma regelverket på den inre marknaden – gällande bl.a. miljö, säkerhet och hälsa – påverkar också EU:s handel med omvärlden.
   Beslutanderätten i handelspolitiska frågor är delad mellan ministerrådet och Europaparlamentet. Europeiska kommissionen har initiativrätt inom handelspolitiken. Det betyder att kommissionen initierar förhandlingar, lägger förslag och förhandlar för EU:s räkning inom ramen för de direktiv som ministerrådet utfärdat och i samråd med en särskild kommitté som utsetts av ministerrådet - den handelspolitiska kommittén (Trade Policy Committee). Det är i den handelspolitiska kommittén som Sverige och de andra medlemsländerna har möjlighet att påverka utformningen av EU:s handelspolitik. Kommissionen för EU:s talan både i WTO och andra handelspolitiska förhandlingar. Under förhandlingen rapporterar kommissionen regelbundet till den särskilda kommittén och till Europaparlamentet om förhandlingsläget. EU:s handelsavtal antas av ministerrådet genom beslut med kvalificerad majoritet och godkänns av Europaparlamentet. Det finns dock några undantagsfall för vilka ministerrådet ska ta beslut med enhällighet.
svRETE associeringsavtal, Handelspolitiska kommittén
enTE Common Commercial Policy
enSYTE CCP

svTE EU:s handelsavtal
svFK EU har slutit ett stort antal bilaterala avtal om upprättanden av frihandelsområden i enlighet med WTO:s regler. Utöver varuhandel inkluderar avtalen ofta tjänstehandel och andra handelsrelaterade områden såsom t.ex. investeringar, immaterialrätt, konkurrensregler och offentlig upphandling.
   De avtal som hittills ingåtts har haft olika syften. Flera av dem har slutits med länder i närområdet. EES-avtalet är det mest avancerade avtalet. Det är ett fördjupat frihandelsavtal som utsträcker den inre marknadens fyra friheter till Island, Norge och Liechtenstein. Ett liknande avtal finns också med Schweiz.
   Stabiliserings- och associeringsavtal med Balkanländerna knyter dessa stater närmare till EU-samarbetet. EU har också slutit associeringsavtal med ett tiotal länder runt Medelhavet. Europa-Medelhavsavtalen är en del av den s.k. Barcelonaprocessen och ska utgöra stommen för ett stort planerat frihandelsområde runt Medelhavet. EU har även en tullunion med Turkiet.
   Andra av EU:s frihandelsavtal har till stor del motiverats av att avtalsparten ska utvecklas ekonomiskt, men där även EU förväntas få tillgång till en viktig växande marknad. Hit hör avtalen med Mexico, Chile och Sydafrika. Till denna kategori kan också räknas EU:s ännu oavslutade förhandlingar med GCC-länderna i Mellanöstern samt Mercosur i Sydamerika.
   Under Doharundans första år valde EU att avstå från att inleda nya förhandlingar om frihandelsavtal, men 2006 lanserade EU en ny politisk strategi (Global Europe) för att främja den externa dimensionen av EU:s konkurrenskraft. I strategin ingår nya frihandelsavtal som en viktig komponent. EU:s delvis nya hållning är att valet av avtalspart främst ska grundas på det europeiska näringslivets kommersiella intressen. Sådana förhandlingar pågår för närvarande med Indien och Kanada (CETA). Ett avtal med Sydkorea kunde träda ikraft provisoriskt 1 juli 2011.
svRETE Barcelonaprocessen, de fyra friheterna, investeringar, immaterialrätt, EU:s konkurrensregler, offentlig upphandling, Mercosur, Global Europe, frihandelsavtal, CETA, tullunion

svTE EU:s utvidgningar
svFK EU (tidigare EG) hade från början, år 1957, sex medlemmar: Frankrike, Italien. Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Sedan dess har organisationen utvidgats sju gånger: 1973 (Danmark, Irland och Storbritannien), 1981 (Grekland), 1986 (Portugal och Spanien), 1995 (Finland, Sverige och Österrike), 2004 (Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern), 2007 (Bulgarien och Rumänien) och 2013 (Kroatien). Dessutom utvidgades EU indirekt 1990 när Östtyskland upphörde att existera och blev en del av dåvarande Västtyskland, och därmed också en del av EU.
svRETE EU-Turkiet

svTE EU-Turkiet
SA tullunion och framtida EU-medlemskap
svFK År 1964 slöts ett associeringsavtal mellan dåvarande EG och Turkiet. Detta syftade till att upprätta en tullunion och till eventuellt framtida medlemskap för Turkiet. Beslutet om tullunionen föregicks av en omfattande debatt i EU-länderna. Tullunionen trädde i kraft först den 31 december 1995.
   Å ena sidan omfattas inte handeln med jordbruksprodukter, stål och tjänster av tullunionen, men å andra sidan har Turkiet anslutit sig till delar av EU:s regelverk, bl.a. gällande konkurrens och intellektuella äganderätter.
   Europeiska rådet fattade 1999 beslut om att göra Turkiet till ett kandidatland för medlemskap i EU. Detta hade dock tagit sin tid, första gången Turkiet ansökte om fullt medlemskap i EG var 1987 och redan 1959 ansökte Turkiet om associerat medlemskap i dåvarande EG.
   2005 inleddes förhandlingar med Turkiet. Målet med förhandlingarna var EU-medlemskap, men Europeiska rådet konstaterade också att resultatet inte nödvändigtvis behövde innebära fullt medlemskap. Starka krafter inom EU vill inte se Turkiet som medlem i unionen. Rådet framhöll också att av ekonomiska skäl kunde inte ett medlemskap bli aktuellt före slutet av nästa budgetperiod 2013. Förutom ekonomiska överväganden är kraven på att Turkiet ska bli en fullvärdig demokrati i centrum för diskussionen.
svRETE associeringsavtal, immaterialrätt

svTE euro
svDF namn på EU:s gemensamma valuta
svRETE Ekonomiska och monetära unionen, Europeiska Centralbanken
svAN En euro delas upp i 100 cent.

svTE EUROCOMMERCE
svFK Branschorganisation för den europeiska detalj- och grossisthandeln. Har bl.a. som syfte att föra fram handelns synpunkter och påverka EU:s beslut i frågor som berör detalj- och grossisthandeln samt verka för att EU:s position vid handelsförhandlingar med tredje land ska få en frihandelsvänlig inriktning. Kontakterna sker främst med Europeiska kommissionen.
svRETE FTA <HONR 2>

svTE EUROFER
svFK Branschorganisation för järn- och stålindustrin i EU. EUROFER samordnar den gemensamma forskningen i EU:s stålindustri och driver frågor som gäller utformningen av den framtida forskningspolitiken inom denna bransch. Samarbete drivs vidare i frågor som gäller handelspolitik, miljö, energi, juridik, tekniska handelshinder och standarder. EUROFER har även som uppgift att bidra till utformningen av EU:s position i internationella handelsförhandlingar av vikt för järn- och stålindustrin. Kontakterna sker främst med Europeiska kommissionen. 
svRETE Europeiska kol- och stålgemenskapen
enTE European Confederation of Iron and Steel Industries
enSYTE EUROFER
frTE Association Européenne de la Sidérurgie
frSYTE EUROFER

svTE Europa 2020
svFK Den övergripande tillväxtstrategin för EU under perioden 2010--2020 som ersatt Lissabonstrategin. Strategin syftar till ”smart, uthållig och inkluderande” tillväxt. Strategin är allmänt hållen men mer detaljerad i de sju så kallade flaggskeppsinitiativen som var och ett innehåller stora mängder förslag inom olika områden. Mest uppmärksamhet av dessa initiativ i ett handelssammanhang har den digitala agendan fått. Det finns även en strategi specifikt för den inre marknaden (Single Market Act) och en annan strategi för den yttre handelspolitiken, Trade, Growth and World Affairs, som ersatt Global Europe.
svRETE Global Europe

svTE Europaavtalen
svFK Europaavtalen var en avancerad form av associationsavtal som EG/EU ingått med länderna i Central- och Östeuropa för att förbereda dem för EU-medlemskap. Handelsdelen av Europaavtalen syftade till upprättande av frihandel mellan EU och kandidatlandet. Avtalen var asymmetriska, dvs. EU avvecklade sina tullar och andra skyddsåtgärder på varuområdet snabbare än kandidatlandet. Endast Estland hade ett symmetriskt avtal, dvs. frihandel direkt. Alla hinder avvecklades år 2002. Efter avslutade förhandlingar blev åtta Europaavtalsländer EU-medlemmar 1 maj 2004 och Rumänien och Bulgarien blev medlemmar 2007. Europaavtalen upphörde vid medlemskapet i EU.

svTE Europa-Medelhavsavtal
svFK Inom ramen för sin Medelhavsstrategi har EU ingått associeringsavtal med Algeriet, Egypten Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien, samt ett så kallat interimsavtal med liknande innehåll med den Palestinska myndigheten. Associeringsavtalet med Syrien har lagts på is. Dessutom finns ett avtal mellan EU-Turkiet. Europa-Medelhavsavtalen har politiska och ekonomiska komponenter. Handel utgör en viktig beståndsdel och avtalen ska bilda stommen i det stora frihandelsområde som är under förhandling.
svRETE Barcelonaprocessen, Pan-Euro-Med
enTE Euro-Med Association Agreements

svTE Europaparlamentet
svUPTE IMCO
svUPTE INTA
svUPTE OLS
svUPTE EPP
svUPTE S&D
svFK Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution. Dess 754 ledamöter (varav 20 svenskar) tillsätts genom allmänna och direkta val i alla medlemsländer var femte år. Senaste valet ägde rum i juni 2009. Parlamentarikerna är för närvarande uppdelade i sju partigrupper, beroende på ideologisk hemvist, varav de dominerande är EPP (European Peoples Party, konservativa och kristdemokrater) och S&D (Socialists and Democrats, socialdemokrater).
   Parlamentets verksamhet är huvudsakligen förlagd till Bryssel men var fjärde vecka flyttas verksamheten till Strasbourg för plenarsammanträden.
   Parlamentet kan inte, olikt andra parlament, ta egna initiativ till ny lagstiftning. Detta är istället Europeiska kommissionens uppgift. Till parlamentets uppgifter hör däremot att granska och fatta beslut om lagförslag från Europeiska kommissionen, föreslå ändringar i besluten, att godkänna internationella avtal och nya medlemsländer samt att kontrollera och godkänna (eller avsätta) kommissionen och godkänna EU:s budget.
   Parlamentets arbete förbereds i utskott med ansvar för olika ämnesområden. Handelspolitiken, i dess breda bemärkelse, behandlas i flera olika utskott, men framför allt i IMCO (Internal Market and Consumer Affairs Committee), för den inre marknaden samt INTA (Committee on International Trade) för den yttre handelspolitiken.
   Med Lissabonfördraget fick parlamentet betydligt större inflytande över EU:s lagstiftningsprocess. I de allra flesta frågor gäller i dag OLS (Ordinary Legislative Procedure), vilket innebär att parlamentet måste godkänna förslag från kommissionen innan de kan bli verklighet. Detta innebär att parlamentet därmed är likställt med ministerrådet. För frågor rörande den inre marknaden är detta inget nytt men för den yttre handelspolitiken är det en ny situation.
svRETE handelspolitik
enUPTE Internal Market and Consumer Affairs Committe
enUPTE EPP
enUPTE European Peoples Party
enUPTE S&D
enUPTE Socialists and Democrats
enUPTE IMCO
enUPTE INTA
enUPTE Committee on International Trade
enUPTE OLS
enUPTE Ordinary Legislative Procedure

svTE EURATEX
svFK Branschorganisation för den europeiska textil -- och konfektionsindustrin. Behandlar frågor om handel, konkurrens, FoU, arbetsvillkor, miljö m.m. Branschens språkrör gentemot EU:s institutioner, främst Europeiska kommissionen.
enTE European Apparel and Textile Organization
enSYTE EURATEX

svTE ACEA
svFK Branschorganisation för bilindustrin i EU. Har bl.a. till uppgift att påverka EU:s beslut i frågor som berör bilindustrin t.ex. inom områdena miljö, teknik, juridik, skatter, bildistribution och transportfrågor. Medverkar också i att utforma EU:s position i internationella handelsförhandlingar av vikt för bilindustrin. Kontakterna sker främst med Europeiska kommissionen.
enTE European Automobile Manufacturers Association
enSYTE ACEA
frTE Association des Constructeurs Européens d’Automobiles

svTE EA
svFK Samarbetsorganisation för nationella ackrediteringsorgan inom Europa (t.ex. svenska Swedac). Organen ackrediterar bl.a. laboratorier, inspektionsorgan och certifieringsorgan för att skapa öppenhet och gemensamt accepterade standarder.
svRETE certifiering, standard
enTE European Cooperation for Accreditation
enSYTE EA

svTE EFTA
svFK Ett frihandelsavtal, ingått 1960, mellan sju länder som av olika skäl inte ville ansluta sig till den europeiska ekonomiska gemenskapen (dagens EU). Dessa var Storbritannien, Sverige, Norge, Danmark, Schweiz, Portugal och Österrike. Senare anslöt sig även Finland. Sedan övriga stater gått med i EU består dagens EFTA endast av Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein. Island lämnade 2009 dock in en ansökan om medlemskap i EU.
svRETE Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet
enTE European Free Trade Association
enSYTE EFTA

svTE ERT
svFK Inflytelserik lobbyorganisation för europeiska industrikoncerner. Publicerar bl.a. rapporter om utbyggnaden av den europeiska infrastrukturen, forskning och utveckling, utbildning och marknadsintegration. Spelade en viktig roll som idégivare till Europeiska kommissionen att genomföra den inre marknaden.
svRETE inre marknaden
enTE European Round Table of Industrialists
enSYTE ERT

svTE ESF
svFK European Services Forum är ett nätverk av representanter för europeiska tjänstesektorer. Organisationen arbetar bl.a. aktivt för liberalisering av internationell tjänstehandel. ESF:s huvudområde är GATS-förhandlingarna (General Agreement on Trade in Services) och EU:s bilaterala avtal gällande tjänster och investeringar.
svRETE GATS
enTE European Services Forum
enSYTE ESF

svTE ETSI
svFK Europeiska standardiseringsorganisation med huvudsaklig inriktning på telekommunikationsprodukter och telekommunikationstjänster. 
svRETE CEN, CENELEC
enTE European Telecommunications Standards Institute
enSYTE ETSI

svTE Europeiska Centralbanken
svSYTE ECB
svUPTE prisstabilitet
svFK ECB har ansvaret för penningpolitiken, dvs. de åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla prisstabilitet, i EMU. Huvudverktyget är räntan, som ECB bestämmer för euroområdet. Prisstabilitet är ett av de viktigaste målen för EU:s ekonomiska politik. Med prisstabilitet avses här att de årliga konsumentprisökningarna ska ligga under 2 %. ECB, med säte i tyska Frankfurt, ägs gemensamt av valutaunionens medlemsländer genom sina respektive centralbanker.

svTE Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet
svSYTE EES
svUPTE ESA
svFK Associeringsavtal mellan EU och EFTA-länderna (utom Schweiz, som röstade nej i en folkomröstning) som trädde i kraft 1994. Genom avtalet har skapats en enda gemensam europeisk marknad genom att EFTA-länderna länkas till EU:s inre marknad. I princip får länderna utanför EU anpassa sig till EU:s regelverk men får i gengäld delta fullt ut i de fyra friheterna -- fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Dock omfattas generellt inte jordbruksprodukter och fisk av avtalet.
   Sedan Sverige, Finland och Österrike 1995 blivit EU-medlemmar gäller avtalet endast mellan EU samt Island, Liechtenstein och Norge. Efter EU:s utvidgningar 2004, 2007 och 2013 blev de tretton nya medlemsstaterna också medlemmar i EES.
   Avtalet övervakas av Europeiska kommissionen och EU-domstolen respektive EFTA:s övervakningsmyndighet, ESA, och EFTA-domstolen.
enTE European Economic Area
enSYTE EEA
enUPTE EFTA Surveillance Authority

svTE Europeiska gemenskapen
svSYTE EG
svFK Europeiska gemenskapen betecknade tidigare, före Lissabonfördragets ikraftträdande, EU:s ekonomiska gren (”första pelaren”) och omfattar tullunionen, den inre marknaden, EMU samt den gemensamma handelspolitiken mot utanförstående länder. EG är formellt medlem av WTO liksom de 27 medlemsstaterna.

svTE Europeiska kol- och stålgemenskapen
svSYTE Kol- och stålgemenskapen
svSYTE EKSG
svFK Fördraget om Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) var det första steget mot det som i dag är Europeiska unionen (EU). EKSG-fördraget, som ingicks år 1951 mellan Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna, löpte ut den 23 juli 2002 efter att ha varit i kraft i femtio år. Avtalet syftade ytterst till att bevara freden mellan medlemmarna genom att ställa kontrollen av stål och kol under ett gemensamt regelverk.

svTE Europeiska kommissionen
svSYTE Kommissionen
SA i dagligt tal
svSYTE EU-kommissionen
SA i dagligt tal
svFK Kommissionen är utredande, förslagsställande, verkställande, förhandlande och övervakande organ i EU. Kommissionen leds av kommissionskollegiet som har 27 ledamöter, en kommissionär från varje medlemsland. Kommissionen är organiserad i ca 40 generaldirektorat (DG, jämförbart med departement) och avdelningar, t.ex. översättningstjänsten och rättstjänsten. Kommissionens säte är Bryssel. Övriga viktiga maktcentra i EU är ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska Centralbanken och EU-domstolen.
RIFR Ok med svenska synonymer?/HNI. Ja.

svTE Europeiska rådet
svSYTE EU:s toppmöte
svUPTE Europarådet
svUPTE EU-president
svFK Europeiska rådet har en särställning i EU och kallas även EU:s toppmöte. I rådet ingår medlemsländernas stats- och regeringschefer, ordföranden i Europeiska kommissionen samt den faste ordföranden för rådet (”EU-presidenten”).. Europeiska rådet anger inriktning och takt för EU:s arbete. Resultatet sammanfattas i ordförandeskapets slutsatser. Rådet träffas fyra gånger per år.
svAN Ej att förväxla med Europarådet i Strasbourg vars verksamhet rör skyddet av mänskliga rättigheter.

svTE Europeiska unionen
svSYTE EU
svFK Europeiska unionen upprättades den 1 november 1993 då Maastrichtfördraget trädde i kraft. EU byggde ut den dåvarande Europeiska gemenskapens (EG) nästan helt ekonomiska samarbete till att även omfatta en rad nya frågor, däribland rättsligt samarbete och utrikesfrågor m.m. 
   Sedan Lissabonfördraget trätt i kraft 2009 finns inte längre EG utan hela samarbetet organiseras efter samma principer och under en och samma juridiska person, EU.
   EU:s verksamhet spänner idag över en mängd områden. Ur handelspolitiskt perspektiv är det viktigaste att EU är en tullunion samt har en gemensam inre marknad där de flesta länder dessutom delar en gemensam valuta, euron.
   Principiellt är maktfördelningen inom EU den att Europeiska kommissionen lägger förslag på beslut som sedan ministerrådet och Europaparlamentet har att ta ställning till, ändra i och besluta om. Tvister löses i EU-domstolen.
svRETE EU:s fördrag,  EU:s utvidgningar, tullunion, EU-domstolen, handelspolitik, Europeiska kommissionen, Europeiska gemenskapen, inre marknaden, euro, Europaparlamentet

svTE Europeiska unionens officiella tidning
svSYTE EUT
svFK Publicerar all EU-lagstiftning som beslutats av rådet, parlamentet och kommissionen (EUT L), vidare ett stort antal övriga dokument såsom kommissionens meddelanden, rekommendationer etc. (EUT C). I en särskild edition (EUT S) publiceras anbudsinfordringar avseende offentlig upphandling.

svTE Eurostat
svFK EU:s statistikkontor, baserat i Luxemburg, samlar in och publicerar statistisk information från medlemsländernas nationella statistikbyråer. Statistik över Sveriges utrikeshandel med tredje land grundas på tulldeklarationer och levereras via Tullverket och Statistiska centralbyrån (SCB) till Eurostat. SCB ansvarar även för insamlandet av statistik som rör Sveriges handel med övriga EU-länder genom Intrastatsystemet. Eurostat har centralt publiceringsansvar för all Europastatistik. Publiceringen sker genom rapporter och i databaser.
enTE Official Journal

svTE EBA
svFK Genom förordningen om EU:s allmänna preferenssystem (GSP) erbjuder EU de minst utvecklade länderna (MUL) tullfrihet för alla varor utom vapen och ammunition. Beslutet har varit gällande från och med mars 2001 och kallas ”Everything But Arms”, EBA.
svRETE ekonomiska partnerskapsavtal, GSP, minst utvecklade länder, AVS-länderna, Cotonouavtalet
enTE Everything But Arms
enSYTE Everything-But-Arms
enSYTE EBA

svTE export
svUPTE utförsel
svFK Export är när en vara eller tjänst säljs till ett annat land. Ofta används i stället termen ”utförsel” för handel mellan EU-länder.
svRETE import

svTE exportkontroll
svFK Krigsmateriel, kemiska och biologiska stridsmedel, produkter med dubbla användningsområden (dual use) och liknande är föremål för exportkontroll i många länder. I Sverige gäller ett generellt exportförbud för krigsmateriel. Utförseltillstånd beviljas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt vissa riktlinjer. Varor kan också vara föremål för exportkontroll genom sanktioner, embargon, förbud eller liknande.

svTE exportkredit
svDF mer eller mindre statliga lån som, med fördelaktiga villkor, syftar till att underlätta export (eller investeringar) för det egna landets företag
svRETE Consensusöverenskommelsen, exportkreditgaranti
svAN Lånen tillhandahålls i Sverige av Svensk Exportkredit (SEK). De begränsas i sin omfattning av Consensusöverenskommelsen.
   Ej att förväxla med exportkreditgaranti, som är en slags försäkring.

svTE exportkreditgaranti
svDF garanti som lämnas för att underlätta export till länder med låg betalningstrovärdighet
svRETE Exportkreditnämnden
svAN I det fall importören inte kan betala så faller garantin, som fungerar som en sorts försäkring, ut och exportören undviker en förlust. Genom detta arrangemang minskas riskerna för exportörer och en del handel som annars varit för riskfylld kan bedrivas trots riskerna. I Sverige lämnas statliga exportkreditgarantier av Exportkreditnämnden.

svTE Exportkreditnämnden
svSYTE EKN
svUPTE EKN-garanti
svFK I Sverige lämnas statliga exportkreditgarantier av Exportkreditnämnden, EKN. EKN-garantin är en form av försäkring mot vissa förluster som kan uppstå om utländsk gäldenär inte fullgör avtal med svensk exportör eller med kreditgivaren.
svRETE exportkreditgaranti

svTE exportrestriktion
svDF statlig åtgärd som syftar till att försvåra eller förhindra export av en viss vara
svRETE exportskatt
svAN Kan ta sig olika uttryck, bl.a. exportskatter eller exportförbud. Överlag mycket ovanligt då de flesta länder istället vill stimulera sin export, men förekommer bl.a. med vissa råvaror.

svTE exportskatt
svSYTE exporttull
svFK När ett land belägger sin egen export med avgifter (tullar, skatter). Detta är ganska ovanligt av den anledningen att länder oftast vill öka sin export och en sådan avgift tenderar att istället minska exporten. Dock förekommer det med vissa värdefulla råvaror. Syftet kan vara att dra in inkomster till statskassan men också att begränsa exporten för att själva förädla varorna inom landets gränser. Motsatsen till en exportskatt är en exportsubvention.
svRETE exportsubvention

svTE exportsubvention
svDF statlig subvention för att underlätta export, t.ex. direkta exportbidrag, subventionerade exportkrediter.
svRETE ASCM, exportkredit, exportkreditgaranti, exportskatt, Jordbruksavtalet, jordbruksprodukter, Uruguayrundan
svAN Exportsubventioner är generellt sett förbjudna i WTO genom subventionsavtalets (ASCM) regler. Begränsade undantag finns dock på jordbruksområdet genom reglerna i WTO:s jordbruksavtal. Dessa undantag innebär att exportsubventioner är tillåtna så länge dessa inte överskrider de åtaganden WTO-medlemmarna gjort i Uruguayrundan i form av maximala belopp och maximala subventionerade volymer. Utöver dessa belopp och volymer är det förbjudet att använda exportsubventioner. Det är även förbjudet att använda exportsubventioner för jordbruksprodukter som inte omfattas av några åtaganden. Motsatsen till en exportsubvention är en exportskatt.
   WTO:s medlemsländer har i Hong Kong deklarationen från 2005 åtagit sig att avveckla alla typer exportsubventioner för jordbruksvaror senast i slutet av 2013.

svTE Fair Trade Centre
svFK Fair Trade Center är en svensk organisation som arbetar med att utvärdera svensk handel med och investeringar i utvecklingsländer. Man vill ge konsumenterna ökad information för att kunna göra etiska val i butiken. Målet är att ”främja rättvis handel”.

svTE FSAP
svFK EU:s handlingsplan för finansiella tjänster. Ett heltäckande program för att skapa en integrerad marknad för finansiella tjänster inom EU. FSAP innehåller totalt 42 åtgärder och är nära kopplat till den övergripande strategin för den inre marknaden och till strategin för tjänster på den inre marknaden. Tanken med en integrerad finansmarknad är bl.a. att sänka kostnaderna för anskaffning av kapital och möjliggöra för leverantörer och köpare av finansiella tjänster att utnyttja fördelarna av en enda integrerad finansmarknad.
enTE Financial Services Action Plan
enSYTE FSAP
RIFR EU:s handlingsplan för finansiella tjänster = synonym?/HNI. Nej.

svTE flygavtalen
svFK 1992 slöt EU och USA ett bilateralt avtal om statsstödet till stora civila flygplan, det vill säga med mer än 100 sittplatser. Avtalet reglerar storleken på såväl de direkta subventioner som Airbuskonsortiet i EU kan erhålla som på det indirekta stöd som den amerikanska civila flygtillverkningen får genom subventionerna till den militära tillverkningen.
svRETE Open Skies

svTE fritt ombord
svSYTE FOB
svFK Enligt Incoterms innebär handelstermen ”fritt ombord” att säljaren fullgjort sin skyldighet att avlämna godset när detta passerat fartygets reling i angiven lastningshamn. Köparen ska svara för alla kostnader från denna punkt.
svRETE CIF, Incoterms
enTE Free on Board

svTE FAO
svFK FN:s fackorgan för jordbruksfrågor, landsbygdsutveckling, skogsbruk och fiske, grundat 1945. FAO ska fungera som ett neutralt forum för dialog om politiska åtgärder på dessa områden samt ska underlätta utarbetande av internationella överenskommelser. Organisationen  har också en viktig kunskapsöverförande roll och producerar statistik på en rad områden samt gör analyser. Det övergripande syftet med FAO:s arbete är att trygga tillgången till mat och att bekämpa hunger. Huvudsätet ligger i Rom.
   FAO:s arbetsområde inkluderar handels- och marknadsfrågor. Sedan några år tillbaka gör FAO och OECD gemensamma prognoser för utvecklingen på jordbruksmarknaderna. 
   FAO är också huvudman för den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) som tar fram internationella standarder för handeln med växter. Tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) har FAO grundat Codex Alimentarius som fastställer standarder för livsmedlens säkerhet och kvalitet. Dessa verksamheter har betydelse för den internationella handeln då de kan bidra till en internationell harmonisering, dvs. att fler länder använder samma regler i handeln med jordbruksvaror och livsmedel.
svRETE Codex Alimentarius, OECD, jordbruksprodukter
enTE Food and Agriculture Organization
enSYTE FAO

svTE utländsk direktinvestering
svSYTE FDI
svDF investering som görs av företag i ett land annat än sitt hemland
svAN För att det ska räknas som en direktinvestering ska investeringen kännetecknas av ett långvarigt samarbete med ett bestående intresse. Enligt FN krävs att en investerare kontrollerar minst tio % av ett utländskt företag för att det ska klassas som en utländsk direktinvestering.
svRETE BIT, handel och-frågor, investeringar, MAI, TRIMs
enTE foreign direct investment
enSYTE FDI

svTE FTA
HONR 2
svFK Europeisk lobbyorganisation för handelsföretag med särskild uppgift att verka för frihandel och avveckling av tullar och icke-tariffära handelshinder samt påverka EU:s position i handelsförhandlingar med tredje land i frihandelsvänlig riktning. Verksamheten har sin tyngdpunkt på området textil och konfektion. Kontakter sker främst med Europeiska kommissionen.
enTE Foreign Trade Association
enSYTE FTA
HONR 2

svTE FTAA
svFK 1994 antog USA och alla de övriga amerikanska länderna -- exklusive Kuba -- en aktionsplan om upprättande av ett all-amerikanskt frihandelsområde, från Alaska till Eldslandet. Förhandlingarna skulle ha avslutats 2005, men har kärvat på grund av oenigheter i frågor som jordbruk och immaterialrätt. I dagsläget ligger förhandlingarna nere och det är osäkert om de kommer att återupptas.
svRETE NAFTA, Mercosur, Andinska Gemenskapen, DR-CAFTA, UNASUR
enTE Free Trade Agreement of the Americas
enSYTE FTAA

svTE free-rider
svFK Term som, inom handelspolitiken, används om ett land som inte självt gör några handelspolitiska åtaganden, men som genom MGN-principen drar nytta av tullsänkningar som andra länder i WTO förhandlar fram.

svTE frihandel
svSYTE fri handel
svSYTE öppen handel
svSYTE handelspolitisk öppenhet
svFK Allmänt vedertagen definition finns inte. Begreppet syftar på ett tillstånd där handeln är så fri som möjligt, dvs. där avsiktliga hinder för handeln tagits bort. Både exporten och importen ska vara fri från tullar och icke-tariffära handelshinder av olika slag. Ibland avser ordet också situationer där även naturliga handelshinder som geografi och språk elimineras, men det är mest i teoretiska resonemang.
svRETE protektionism

svTE frihandelsavtal
svDF avtal som etablerar ett frihandelsområde
svAN Eftersom det är ett avsteg från WTO:s princip om mest gynnad nation finns det särskilda regler om frihandelsområden mellan WTO-medlemmar. Dessa finns såväl i GATT som i GATS.
svRETE enabling clause
enTE Free Trade Agreement
enSYTE FTA
HONR 3

svTE frihandelsområde
svDF sammanslutning av länder som, på basis av ett frihandelsavtal, sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder för den inbördes handeln
svRETE regionala handelsavtal, ursprungsregler, frihandelsavtal, tull, handelshinder, kvantitativ restriktion, tulltaxa, Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet, EFTA, NAFTA, ANZCERTA
svAN Till skillnad från en tullunion behåller varje land i ett frihandelsområde sin egen handelsregim (tullar, kvantitativa restriktioner etc.) gentemot utanförstående länder. Eftersom de deltagande länderna inte har en gemensam tulltaxa måste en vara som ska erhålla tullfrihet inom området uppfylla vissa krav på ursprung i området. Tullkontroller, ursprungsregler och ursprungsbevis måste därför finnas kvar i den inbördes handeln, som därmed inte blir lika fri som i en tullunion.
svEX EES, EFTA, NAFTA och ANZCERTA.
enTE Free Trade Area
enSYTE FTA
HONR 2

svTE frikopplade inkomststöd
svFK Storleken på stödet till jordbrukaren beror inte på priset på produkten eller produktionens storlek. Jordbrukaren uppmuntras därmed inte att producera mer för att få ett större stöd. De frikopplade stöden anses vara minimalt handelsstörande eftersom de inte har någon större effekt på marknaderna för jordbruksprodukter. I WTO klassificeras frikopplade inkomststöd som gröna stöd, vilket betyder att WTO:s medlemsländer kan använda denna stödform utan beloppsbegränsningar.
svRETE box
enTE decoupled income support

svTE de fyra friheterna
svUPTE fri rörlighet
svFK På EU:s inre marknad ska det råda fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, personer och kapital.
svRETE fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för personer, fri rörlighet för kapital

svTE fri rörlighet för varor
svUPTE Dassonvilleregeln
svFK Artikel 34 i EUF-fördraget förbjuder kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan, dvs. varje åtgärd som kan hindra handeln mellan medlemsländerna (den s.k. Dassonvilleregeln). Enligt en undantagsregel har dock medlemsländerna rätt att upprätthålla importförbud eller restriktioner som grundas på hänsyn till moral, skydd av människors och djurs hälsa och liv, skydd för nationella skatter, industriell äganderätt m.m. Ett sådant förbud måste stå i proportion till syftet och inte innebära en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsländerna. En juridisk uttolkning har lett till Cassis de Dijon-principen (klausulen om ömsesidigt erkännande).
svRETE kvantitativ restriktion

svTE fri rörlighet för tjänster
svFK Enligt artikel 56 i EUF-fördraget har medborgare i en medlemsstat rätt att tillhandahålla tjänster i annan medlemsstat och att etablera sig där. Med tjänster menas verksamhet av industriell eller kommersiell natur, inom hantverk eller fria yrken. För yrken som kräver speciell behörighet gäller särskilda regler, liksom för bank- och försäkringstjänster.
svRETE FSAP

svTE fri rörlighet för personer
svFK Enligt artikel 45 i EUF-fördraget ska fri rörlighet för arbetstagare säkerställas inom EU. En arbetstagare ska fritt kunna söka arbete, anta erbjudande om anställning, vistas i ett medlemsland för att söka arbete och stanna kvar där efter att ha varit anställd. All diskriminering av arbetstagare från medlemsländerna på grund av nationalitet är förbjuden ifråga om anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Reglerna gäller dock inte för offentlig anställning. Dessutom gäller vissa övergångsregler för människor från de länder som gått med i EU 2004 och senare. Dessa regler kan begränsa den fria rörligheten i sju år.

svTE fri rörlighet för kapital
svFK I artikel 63 i EUF-fördraget förbjuds, med vissa undantag, alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsländerna och mellan medlemsländerna och tredje land. Den fria rörligheten för kapital syftar till att medborgare och företag inom EES fritt ska kunna köpa varor och tjänster och investera i andra medlemsländer och tredje land, dvs. alla hinder för kapitalrörelser ska vara förbjudna. Undantag finns dock.

svTE förenklade handelsprocedurer
svDF handelsprocedurer som innefattar alla informationsflöden och all administration som är nödvändig när företag ska exportera eller importera
svRETE Doharundan
svAN I begreppet ingår dels offentliga åtgärder som tullprocedurer och beskattning, dels privata aktiviteter som transport-, försäkrings- och betalningsprocesser. Information nödvändig för att genomföra handelsprocedurer kan överföras både som dokument och digitalt.
   Förhandlingar om förenklade handelsprocedurer i Doharundan inleddes efter beslut av Allmänna rådet 2004. Förhandlingarna ska klargöra och förbättra tre befintliga GATT-artiklar: varor i transit, avgifter och formaliteter samt administration och publicering av handelsregelverk. Samarbete mellan ländernas tullmyndigheter och andra myndigheter ingår också i mandatet. Förhandlingarna ska särskilt beakta behoven för utvecklingsländer med bristande kapacitet att implementera avtalen och behov av tekniskt bistånd. Det övergripande syftet är att förenkla och snabba på procedurerna så att handeln flyter smidigare.
enTE trade facilitation

svTE företagsintern handel
svDF handel mellan ett multinationellt företag och dess dotterföretag i andra länder eller annan handel inom en internationell koncern
enTE intra-firm trade

svTE förgröning
svSYTE förgröningspremie
svSYTE grönt stöd
svUPTE ekologiskt fokusområde
svFK I EU-kommissionens förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik (CAP, Common Agricultural Policy) efter 2013 föreslås nya miljövillkor för lantbrukarna. Denna del av förslaget, som presenterades under 2012, kallas förgröning (även förgröningspremie eller grönt stöd). I förslaget delas direktstödet till lantbrukarna upp i flera delar där en andel om 30 % ska vara ett obligatorisk grönt stöd, villkorat med krav på miljöåtgärder. Tre sådana typer av miljöåtgärder föreslås: krav på variation av grödor, krav på bevarande av permanenta gräsmarker (långliggande vallar, naturbetesmarker), samt krav på upprättande av ”ekologiska fokusområden” (skyddszoner, landskapselement, träda etc.). Lantbrukare med ekologisk produktion är direktkvalificerade för det gröna stödet och behöver inte utföra dessa åtgärder.

svTE förordning
svFK EU:s ministerråd och Europeiska kommissionen kan utfärda förordningar bl.a. inom det handelspolitiska området. En förordning gäller direkt i alla medlemsländer. Någon nationell lagstiftning behövs inte och får inte ens förekomma. Tidpunkten för ikraftträdandet varierar liksom datum för när förordningen ska börja tillämpas.
svRETE direktiv

svTE försiktighetsprincipen
svUPTE hormontvisten
svDF övergripande princip för att hantera och förebygga allvarliga skador på hälsa och miljö då vetenskaplig osäkerhet råder
svAN Det finns ingen enhetlig definition av principen utan den har tolkats på olika sätt i olika lagstiftning. Enligt Riodeklarationen innebär försiktighetsprincipen att en viss åtgärd ska kunna stoppas, även om det saknas vetenskapliga bevis för att åtgärden är miljöfarlig, om det finns risk för allvarlig skada på hälsa eller miljö.
   Försiktighetsprincipen finns i EU:s lagstiftning och har bl.a. åberopats av EU i den s.k. hormontvisten med USA i WTO, där EU av försiktighetsskäl inte vill tillåta import av hormonbehandlat kött.
enTE precautionary principle

svTE G20
HONR 1
svFK Grupp av 20 dominerande ekonomier (19 länder + EU, som dock även är direktrepresenterat av fyra av sina medlemsländer: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien)
   Gruppen bildades 1999 som ett mer representativt diskussionsforum än G8 och omfattar idag såväl i-länder som utvecklingsländer. Alla världsdelar är representerade och sammantaget täcks cirka två tredjedelar av världens befolkning och 90 % av världens BNP. 
   Syftet är framför allt att träffas för att diskutera globala finansiella och ekonomiska frågor. Under finanskrisen 2008 fick G20 en dramatiskt ökad betydelse som det centrala forumet för världens ledare att diskutera krisåtgärder i.
   Det finns även en annan gruppering under namnet G20 som är fokuserad på jordbrukspolitik.
svRETE G20 <HONR 2>
svAN Det finns även en annan gruppering under namnet G20 som är fokuserad på jordbrukspolitik.

svTE G20
HONR 2
svSYTE G20+
svSYTE G21
svFK En grupp av 21 utvecklingsländer som bildades under WTO:s ministermöte i Cancún 2003
svAN Deras syfte är att reformera WTO:s regler för handeln med jordbruksvaror. Kallas också G21 och G20+ eftersom medlemsantalet varierat. Medlemmar inkluderar Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Egypten, Filippinerna, Guatemala, Indien, Indonesien, Kina, Kuba, Mexiko, Nigeria, Pakistan, Paraguay, Sydafrika, Tanzania, Thailand, Venezuela och Zimbabwe.
   Inte att förväxla med den andra grupperingen G20, där både i-länder och utvecklingsländer ingår.
svRETE G20 <HONR 1>

svTE G8
svFK Årligen återkommande samråd för ekonomiska och politiska frågor på stats- och regeringschefsnivå mellan USA, Kanada, Japan, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Ryssland och Italien. I samråden deltar också Europeiska kommissionens ordförande. Möten mellan ländernas finansministrar och centralbankschefer har betydelse för relationerna mellan de viktigaste valutorna. Dock har G8 efter den stora finanskrisen 2008 förlorat mycket av sin tidigare betydelse till förmån för den nya gruppen <RCON G20 <HONR 1>>.
svRETE G20 <HONR 1>

svTE G10
svFK Förhandlingsgrupp i jordbruksförhandlingarna i WTO som tidigare bestod av tio protektionistiska länder på jordbruksområdet. I dag består gruppen av nio länder som anser sig ha starka skyddsintressen på detta område: Island, Israel, Japan, Korea, Liechtenstein, Mauritius, Norge, Schweiz, Taiwan. (Bulgarien lämnade gruppen i och med inträdet i EU.)

svTE G-3
svFK G-3 består av Colombia, Mexico och Venezuela. I syfte att bilda ett frihandelsområde inledde de tre länderna sin tullavtrappning år 1995. Avtalet omfattar även tjänster, investeringar, offentlig upphandling och SPS-regler. Frihandels- och preferensavtal har också slutits mellan G-3-länderna och stater ingående i CACM och CARICOM. Venezuela övergav gruppen 2006 för att gå med i Mercosur.
svRETE LAIA, Mercosur

svTE G33
svFK Heterogen grupp länder, dominerad av utvecklingsländer med gemensamma intressen i jordbruksfrågor och frågor rörande särbehandling av utvecklingsländer. Överlappar delvis G-20 (bland andra är Filippinerna, Kina, Indien, Indonesien, Nigeria och Pakistan med i båda). Några andra medlemmar är Korea, Turkiet, Botswana och Barbados. Består i dag av runt 45 länder.
svRETE särskilda skyddsmekanismen

svTE G-6
svFK G-6 består av de mest centrala aktörerna i WTO-förhandlingarna: USA, EU, Brasilien, Indien, Japan och Australien.

svTE G-77
svFK Den största gruppen av utvecklingsländer inom FN. G-77 etablerades 1964 vid den första UNCTAD-konferensen. Gruppen hade ursprungligen 77 medlemmar, men har numera 131 medlemsstater. Syftet med G-77 är att driva medlemmarnas kollektiva ekonomiska intressen och stärka sin gemensamma förhandlingskapacitet i alla ekonomiska frågor i FN.

svTE G-90
svFK En gruppering som består av de minsta och fattigaste länderna i WTO (och ett antal icke-WTO medlemmar). Gruppen är en paraplyorganisation för Afrikagruppen, MUL-länderna och AVS-länderna i WTO.

svTE gemensam marknad
svFK Ordet har lite olika innebörd beroende på sammanhang, men avser i någon bemärkelse en marknad där flera länder ingår. Det kan gälla en hel marknad med alla varor och tjänster eller bara en begränsad del, exempelvis en gemensam elmarknad. Förutsättningen för att ha en gemensam marknad där företagen kan agera fritt över gränserna är långtgående ekonomisk integration och omfattande samarbete mellan de deltagande ländernas myndigheter för att aktivt undanröja olika handelshinder.
svEX EU:s inre marknad är det mest välkända exemplet på en gemensam marknad.
svRETE ekonomisk integration, handelshinder

svTE unionsindustrin
svFK Begrepp som används inom EU:s antidumpningsundersökningar. Begreppet omfattar de företag som har tillverkning av en vara inom EU. Dessa företag har rätt att, om de anser sig skadade av dumpad import från konkurrenter utanför EU, till Europeiska kommissionen lägga fram krav på antidumpningsåtgärder.
svRETE antidumpningsåtgärder

svTE unionsintresset
svFK Begrepp som används inom antidumpningsundersökningar. Om en antidumpningsundersökning i EU kommit fram till att det finns skäl som talar för införandet av en antidumpningsåtgärd ska man först väga dessa skäl mot det större allmänintresset i EU, i form av importörers, konsumenters och andra industriers intressen, innan åtgärden införs. Detta för att försäkra sig om att åtgärden inte på ett orimligt sätt skadar allmänintresset.
svRETE antidumpningsåtgärder, unionsindustrin
enTE community interest test

svTE GATT
svSYTE Allmänna tull- och handelsavtalet
svFK Allmänna tull- och handelsavtalet slöts 1947. Det innehåller det multilaterala regelsystemet för handeln med varor och bildar nu ett av de tre huvudavtalen i WTO. Till och med Kennedyrundan tjänade avtalet som ram endast för tullförhandlingar, men i Tokyorundan och Uruguayrundan förhandlades även kompletterande avtal om icke-tariffära handelshinder.
   GATT-reglerna syftar till att skapa förutsägbarhet och stabilitet i den internationella varuhandeln. De centrala elementen är principen om icke-diskriminering (MGN, nationell behandling), bindande åtaganden t.ex. ifråga om tullar, förbud mot kvantitativa restriktioner, åtgärder mot dumpad och subventionerad export för att främja en rättvis konkurrens, skyddsåtgärder mot marknadsstörande import, regler för tullunioner och frihandelsområden samt regler för särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna. Tvistlösningsmekanismen är gemensam med de andra WTO-avtalen, General Agreement on Trade in Services (GATS) och Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS).
svRETE tvistlösning, GATS, TRIPS, Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan, nationell behandling, mest gynnad nation, kvantitativ restriktion, tullunion, frihandelsområde
enTE General Agreement on Tariffs and Trade
enSYTE GATT
RIFR Ok synonym?/HNI. Ja men mindre vanlig.

svTE GATS
svFK Ett av de tre huvudavtalen i WTO. Tjänsteavtalet GATS, som gällt sedan 1995, syftar till att öppna upp världshandeln med tjänster och ge den ett grundläggande regelverk. GATS består dels av ett ramavtal i vilket parterna förbundit sig tillämpa MGN-principen och dels av nationella bindningslistor, där länder lämnar garantier för en viss nivå av öppenhet gentemot tjänsteföretag från andra länder.
   Tjänstesektorerna är i GATS uppdelade i tolv övergripande sektorer (branscher), bl.a. telekommunikation, finansiella tjänster, distribution, transport och yrkesmässiga tjänster. Länder väljer själva vilka sektorer man vill göra åtaganden i, samt hur långtgående åtagandena ska vara samt för vilka leveranssätt. EU:s bindningslista återspeglar, de enskilda medlemsländernas åtaganden.
   GATS innehåller även ett antal bilagor som lagt grunden till ytterligare liberaliseringar inom enskilda sektorer. Ett avtal avser tillfällig personrörlighet (i kraft 1996), ett avser telekommunikationstjänster (i kraft 1998) och ytterligare ett avser finansiella tjänster (i kraft 1999).
   År 2000 inleddes förhandlingar om liberalisering av marknadstillträde och nationell behandling samt en översyn av avtalet. Vid ministermötet i Doha i november 2001 beslöt medlemmarna att intensifiera förhandlingarna och de har gjorts till en del av den pågående Doharundan. Förhandlingarna sker i form av bud och krav bilateralt mellan länder och är mycket tidskrävande. Hittills har förhandlingarna inte lett till mycket mer än att länder gått med på att binda sin nuvarande nivå av öppenhet. Doharundan förväntas inte leda till så många nya marknadsöppningar.
   Då förhandlingarna gått trögt infördes en plurilateral ansats vid Ministermötet i Hong Kong. Genom denna metod kan en grupp länder med gemensamt intresse i en sektor ställa gemensamma önskemål om liberaliseringar till andra länder. Inte heller denna metod har lyckats få fart på förhandlingarna. Hittills har förhandlingarna inte lett till mycket och Doharundan förväntas inte leda till så många nya marknadsöppningar.
svRETE tjänstehandel
enTE General Agreement on Trade in Services
enSYTE GATS

svTE GSP
svSYTE GSP-systemet
svFK Generalised Scheme of Preferences, det så kallade GSP-systemet, är ett regelverk som omfattar tullförmåner för utvecklingsländer. Systemet erbjuder allmänna preferenser antingen genom tullfrihet eller genom en tullnedsättning. Det består av tre separata förmånsarrangemang, ett bas-GSP, en stimulansordning för länder med god samhällsstyrning och hållbar utveckling (GSP+) samt Everything But Arms (EBA) som innebär tullfrihet för MUL för allt utom vapen och ammunition. För konkurrenskraftiga utvecklingsländer kan preferenserna på enskilda varusektorer upphävas och rikare utvecklingsländer kan uteslutas helt. Förmånerna kan också temporärt upphävas för länder som t.ex. tillämpar tvångsarbete.
svRETE EBA, minst utvecklade länder, Cotonouavtalet, UNCTAD, AVS-länderna, preferens, enabling clause
enTE Generalized System of Preferences
enSYTE GSP

svTE geografisk ursprungsbeteckning
svFK En geografisk ursprungsbeteckning visar att en vara har sitt ursprung i ett visst geografiskt område och att varans egenskaper, rykte eller andra karaktäristika i huvudsak kan hänföras till dess geografiska ursprung. Detta är TRIPS-avtalets definition. Geografiska ursprungsbeteckningar är en form av kollektiva immaterialrättigheter. Alla tillverkare inom en viss region som uppfyller vissa kriterier kan använda beteckningen.
   De flesta geografiska ursprungsbeteckningarna i världen har europeiskt ursprung. Välkända exempel är champagne, parmaskinka och roquefortost. Det europeiska immaterialrättsliga skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar är också starkare och mer genomarbetat än i andra världsdelar. Inom EU kan för närvarande endast jordbruksprodukter och livsmedel skyddas med geografiska ursprungsbeteckningar.
svRETE TRIPS
enTE geographical indication
enSYTE GI
RIFR plural?/HNI

svTE Global Compact
svFK FN:s ”Global Compact” är förre generalsekreteraren Kofi Annans uppmaning från år 1999 till näringslivet att ta sitt ansvar och visa ”good global citizenship”. Syftet var att föra samman företag med FN:s organ, arbetsmarknadens parter och det civila samhället för att stödja allmänna miljömässiga och sociala principer. Initiativets arbete bygger på tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt antikorruption. Global Compact är helt igenom ett frivilligt initiativ.
   I dag är tusentals företag, förbund och organisationer runt om i världen engagerade i Global Compacts arbete. Med några års mellanrum hålls Global Compacts toppmöten med deltagare från de länder som deltar i Global Compacts arbete. The Global Leadership Network (GLN) har varit med och bildat ett gemensamt partnerskap för att underlätta integreringen av ”corporate citizenship” i företagens verksamhet. Det nya partnerskapsarbetet kallas ”GLN Global Compact Implementation Tool”. 
svRETE CSR
enUPTE corporate citizenship
enUPTE The Global Leadership Network
enUPTE GLN

svTE Global Europe
svUPTE Trade, Growth and World Affairs
svFK Övergripande strategidokument om EU:s långsiktiga yttre handelspolitik. Dokumentet slår fast att EU ska vara öppet för handel med omvärlden men också att omvärldens marknader måste öppnas för produkter från EU-länderna. Global Europe kan ses som den yttre dimensionen av Lissabonagendan, som endast behandlar interna reformer i EU-länderna, och dokumentet ligger sedan hösten 2006 som grund för Europeiska kommissionens agerande. Den viktigaste nyheten i dokumentet var den nya inriktning på kommersiellt motiverade frihandelsavtal som aviserades. I dag är Global Europe ersatt med en ny strategi: Trade, Growth and World Affairs.

svTE GSTP
svFK GSTP tillkom 1988 på UNCTAD:s konferens i Belgrad. Systemet gör det möjligt för utvecklingsländer att ge varandra preferenser. GSTP är endast öppet för medlemmar i G-77 samt Kina. 43 länder har ratificerat det avtal som ligger till grund för GSTP Sedan 2004 pågår förhandlingar i den s.k. São Paulo-rundan om att revidera avtalet.
enTE Global System of Trade Preferences
enSYTE GSTP

svTE GTAP
svUPTE CGE
svFK GTAP är ett globalt nätverk av forskare och beslutsfattare som utför kvantitativa analyser av internationella handelsfrågor. GTAP tillhandahåller bl.a. en datoriserad allmän jämviktsmodell (CGE) samt en omfattande databas över världsekonomin. GTAP-ansatsen används ofta för att simulera ekonomiska effekter, dvs. sannolika utfall, av handelsliberaliseringar.
enTE Global Trade Analysis Project
enSYTE GTAP

svTE Global Trust Fund
HONR 1
svFK ITC:s Global Trust Fund, som bildades 1996.
svRETE Global Trust Fund <HONR 2>
svAN Det finns två fonder under detta namn, och båda ägnar sig åt handelsrelaterat utvecklingssamarbete. Sverige är en stor bidragsgivare till båda fonderna.

svTE Global Trust Fund
HONR 2
svFK Doha Development Agenda Global Trust Fund (DDAGTF), som etablerades 2002 som svar på Doharundans åtaganden att tillförsäkra långsiktigt stöd till WTO:s handelsrelaterade utvecklingssamarbete.
svRETE Global Trust Fund <HONR 1>
svAN Det finns två fonder under detta namn, och båda ägnar sig åt handelsrelaterat utvecklingssamarbete. Sverige är en stor bidragsgivare till båda fonderna.

svTE globalisering
svFK Term utan klar gemensamt accepterad definition. Syftar oftast på den ekonomiska integrationsprocess som pågår, och har pågått i vågor fram och tillbaka, i världen flera decennier (eller flera sekel om man definierar begreppet vitt). Processen, som öppnar upp världen för handel och investeringar och fria flöden av såväl varor som tjänster och kapital, skapar nya ekonomiska band mellan företag, länder och individer världen över. Globaliseringen accelereras av snabba tekniska framsteg, inte minst när det gäller kommunikationer, och arbetet som bedrivs av internationella organisationer, som bl.a. WTO.

svTE GPA
svFK WTO-avtalet om offentlig upphandling som omfattar varor och vissa tjänster, inklusive byggentreprenader. Avtalet är bindande för de parter som deltar. Syftet med avtalet är att öppna upp offentlig upphandling för utländsk konkurrens och genom transparens motverka korruption för att på bästa sätt säkerställa gränsöverskridande handel och en effektiv användning av skattemedel. Avtalet reglerar dels de grundläggande regler och principer som ska gälla för offentlig upphandling, dels vilket marknadstillträde som parterna erbjuder varandra när det gäller försäljning till offentlig sektor. Upphandling som värdemässigt överstiger vissa överenskomna tröskelvärden uttryckta i IMF:s Special Drawing Rights (SDR) ska vara utsatta för internationell konkurrens.
   För närvarande deltar ett 40-tal länder, men flera länder förhandlar om medlemskap. Se även Transparens i offentlig upphandling, Offentlig upphandling i EU/EES.
   Ett nytt reviderat avtal om GPA trädde ikraft den 6 april 2014 och innehåller bl.a. uppdaterade åtaganden vad gäller det marknadstillträde som parterna erbjuder varandra. Det nya avtalet innebär modernare regler för offentlig upphandling och underlättar användningen av elektronisk upphandling. Ett av syftena med revideringen har varit att göra det mer attraktivt för länder som står utanför avtalet att ansluta sig.
enTE Government Procurement Agreement
enSYTE GPA

svTE gråzonsåtgärder
svSYTE frivilliga exportbegränsningar
svUPTE VER
svUPTE VRA
svUPTE OMA
svDF kvantitativa restriktioner som införs av exportländer för att begränsa exporten till ett särskilt land, ofta grundat på krav från importlandet
svAN Restriktionen införs ”frivilligt” för att undvika att importlandet tar till mer drastiska åtgärder. En gråzonsåtgärd (engelska förkortningar VER, VRA och OMA) behöver inte avtalas på regeringsnivå.
   Denna typ av restriktioner var vanliga en bit in på 1990-talet och av EU en ofta använd metod för att skydda sig mot marknadsstörande import. Numera är sådana restriktioner förbjudna i WTO, genom avtalet om skyddsåtgärder som föreskriver att WTO-medlemmar inte får söka, vidta eller upprätthålla frivilliga exportbegränsningar.
enUPTE Voluntary Restraint Arrangement
enUPTE VRA
enUPTE Voluntary Export Restraint
enUPTE VER
enUPTE Orderly Marketing Agreement
enUPTE OMA

svTE gränsjusteringsåtgärd
svDF åtgärd som syftar till att justera priset på en importerad vara av någon anledning
svAN I dagens debatt handlar det oftast om de problem som eventuellt uppstår då vissa länder inför stränga klimatmål, som företagen måste bidra till med skatter eller genom att köpa utsläppsrätter, medan andra länder inte inför samma mål. Konkurrensen kan då bli orättvis enligt en del bedömare.
   Detta skulle kunna åtgärdas med gränsjusteringsåtgärder, antingen genom att vissa importerade varor beläggs med en skatt som ska motsvara vad de fått betala om de varit ett inhemskt företag (gränsskattejustering) eller genom att de importerade företagen får köpa utsläppsrätter på importlandets utsläppsmarknad. Gränsjusteringsåtgärder som avser just klimatfrågan går också under namnet Border Carbon Adjustment (BCA).
svRETE gränsskattejustering
enTE Border Adjustment Measure
enSYTE BAM
enUPTE Border Carbon Adjustment
enUPTE BCA

svTE gränsskattejustering
svFK Gränsskattejusteringar är en form av gränsjusteringsåtgärd och existerar i flera olika former. Det vanligaste är att handlade varor är föremål för det importerande landets skatter och undantagna från skatter från det exporterande landet. Exempelvis är bensin som fraktas från ett land (exportören) undantaget exportlandets skatter men påläggs istället den skatt som gäller i importlandet. Skatter på import kan tas ut enligt WTO-regelverket förutsatt att grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell behandling är uppfyllda och således är likvärdiga för inhemska och importerade produkter.
   Gränsskattejusteringar på export är inte förbjudna enligt ASCM-avtalet, förutsatt att skatten är relaterad till skatter på insatsvaror som är fysiskt inarbetade i slutprodukten. Men gränsskattejusteringar på icke-fysiskt inkorporerade insatsvaror såsom energi är ett problematiskt område och ifrågasatt om det är förenligt med WTO-regelverket.
   Gränsskattejusteringar är ett instrument som kan komma att öka i framtiden som en del av arbetet mot klimatförändringarna, i form av klimatskatter som energi- eller koldioxidskatter, som tas ut vid gränsen på importerade varor i de fall exportlandet inte anses ha beskattat dem tillräckligt hårt. Sådana åtgärder går under benämningen Border Carbon Adjustments (BCAs).
svRETE gränsjusteringsåtgärd, icke-diskriminering, nationell behandling
enTE border tax adjustment
enSYTE BTA

svTE gränsskydd
svSA handelspolitiskt
svDF åtgärder vid gränsen, t.ex. tullar och andra avgifter, som ökar kostnaderna för att importera en vara och därmed skyddar den inhemska produktionen mot konkurrens

svTE GCC
svFK GCC är en samarbetsorganisation, bildad 1981, mellan Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Samarbetet syftar till djupare regional integration och rör en stor mängd frågor inom bl.a. ekonomi, politik, säkerhet, utbildning, kultur och hälsa. GCC-länderna har en gemensam tullunion.
enTE Gulf Cooperation Council
enSYTE GCC

svTE handel och-frågor
svUPTE lokal etablering
svFK Handel och arbetsvillkor
   Frågan om sambandet mellan handel och arbetsvillkor har länge varit en tvistefråga inom handelspolitiken. På vilket sätt handeln påverkar arbetsvillkor såväl i rika och fattigare länder är föremål för ständig akademisk och politisk debatt. Bland de som oroar sig för att handelns effekt är negativ så har man, inte minst från fackligt håll, framfört önskemål om någon form av socialklausul i WTO. Denna skulle göra det möjligt att tillgripa sanktioner mot ett medlemsland i WTO som inte uppfyller ILO:s grundläggande arbetsvillkor (core labour standards). Anledningen till att många velat se en koppling av arbetsrätt till WTO är ILO:s brist på sanktionsmöjligheter, något som WTO har via tvistlösningssystemet.
   Då detta inte visat sig möjligt på grund av motstånd från många utvecklingsländer, som ser idén om socialklausuler som förtäckt protektionism, så har arbetet på senare tid framför allt handlat om att hitta nya vägar och utnyttja de andra möjligheter, utanför WTO, som finns att driva frågan om handel och arbetsrätt. Ett exempel är arbetet inom OECD kring investeringsincitament, där Sverige initierade frågan om grundläggande arbetsrättigheter. Andra vägar går via olika avtal utanför WTO:s ramar (frihandelsavtal, preferensarrangemang) eller via företagens frivilliga arbete (CSR) och Global Compact.
   Handel och investeringar
   Sambandet mellan handel och investeringar är oklart. Vissa studier pekar på att handel och investeringar är substitut till varandra. Det vill säga, antingen handlar man eller investerar man. Andra studier hävdar att de istället är komplement till varandra, vilket exempelvis innebär att investeringar leder till mer export. Empiriska studier indikerar att även om den handelsskapande effekten av investeringar varierar mellan länder så tyder en hel del på att handel och investeringar främjar och kompletterar varandra. 
   En stor del av all tjänstehandel sker genom att företagen etablerar sig i det land de vill sälja sina tjänster i, dvs. de investerar. I General Agreement on Trade in Services (GATS) kallas detta för leveranssätt 3, ”lokal etablering”.
   EU försökte att få in förhandlingar om investeringar som en del av Doharundan (en av de fyra s.k. Singaporefrågorna) men det lyckades inte. 
   Handel och konkurrens
   Internationell handel med öppna marknader förutsätts ofta leda till ökad konkurrens. Men det finns situationer där detta inte gäller. Ett konkurrensbegränsande beteende, exempelvis en kartell, i ett land hindrar tillträde till detta lands marknad för företag från andra länder. Det finns också situationer där konkurrensen till och med kan minska till följd av öppna marknader. Om en marknad öppnas kan företag från andra länder, ibland understödda av subventioner från sitt lands regering eller med hjälp av andra marknadsstörande åtgärder, slå ut konkurrenter på importmarknaden. De företag som finns kvar när konkurrenterna slagits ut kan då dra fördel av att konkurrensen har minskat.
   Konkurrenspolitik är därför inte längre enbart en nationell angelägenhet. I dag pågår arbete, både bilateralt mellan enskilda länder och gemensamt i internationella organisationer, för att skapa internationella regleringar på konkurrensrättsområdet. EU har redan gemensamma konkurrensregler och har sedan 1990-talet velat skapa ett multilateralt konkurrensavtal inom ramen för WTO. En arbetsgrupp tillsattes i WTO med mål att undersöka relationen mellan handel och konkurrens samt att ta fram regler på området. Frågan är dock kontroversiell och 2004 beslöts att Doharundan inte ska inkludera förhandlingar om handel och konkurrens. Däremot förekommer konkurrensrelaterade frågeställningar allt oftare inom olika frihandelsavtal.
   I brist på internationellt konkurrensregelverk använder många länder istället antidumpningsåtgärder och utjämningsåtgärder för att skydda sig mot vad de anser vara orättvis konkurrens.
   Handel och miljö
   Eftersom varuhandel kräver transporter diskuteras ofta handelns påverkan på växthuseffekten. Men handeln har även andra miljöeffekter som kan vara både positiva och negativa. Det kan ofta vara svårt att slå fast de exakta orsakssambanden. Eftersom handel är en av flera viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt kan det vara svårt att skilja effekter orsakade av just handel från effekter av en allmänt ökad ekonomisk aktivitet. Exempel på effekter av ökad tillväxt är ökade utsläpp men också ökade resurser att rena utsläppen.
   Handel och miljö hör till de s.k. nya frågorna inom WTO, och inom dessa områden finns inga bindande regler. I ministerdeklarationen från världshandelsmötet i Doha 2001 nämns miljön för första gången uttryckligen. Förhållandet mellan WTO:s regler och handelsrelaterade regler i internationella miljökonventioner ska klargöras i förhandlingar. Pågående förhandlingar om att minska fiskesubventioner och liberalisering av handeln med miljövaror och miljötjänster har dock ännu inte resulterat i konkreta uppgörelser inom miljöområdet
   Förutom i WTO behandlas sambanden mellan handel och miljö även i OECD, UNCTAD och UNEP (FN:s miljöprogram).
svRETE utländsk direktinvestering, TRIMs, MAI, BIT, EU:s konkurrensregler, Singaporefrågorna, tvistlösning, Global Compact

svTE handelsbalans
svUPTE osynlig balans
svUPTE bytesbalans
svUPTE finansiell balans
svUPTE kapitalbalans
svUPTE betalningsbalans
svUPTE handelsöverskott[över-]
svUPTE handelsunderskott[underskott]
svDF netto av ett lands export och import av varor
svAN Denna kan vara i över- eller underskott. Handelsbalansen utgör tillsammans med nettot för tjänstetransaktioner (ibland kallat den osynliga balansen) ett lands bytesbalans. Denna utgör i sin tur tillsammans med kapitalbalansen (finansiella balansen) ett lands totala betalningsbalans, vilket alltså är en sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.

svTE handelsblock
svFK Ordet handelsblock förekommer mest i medierna och har ingen egentlig handelspolitisk betydelse. Ett handelsblock kan betecknas som ett slags handelspolitisk sammanslutning av länder. Det kan vara en tullunion, ett frihandelsområde eller en gemensam marknad.
svRETE frihandelsområde, gemensam marknad, tullunion

svTE handelsflöde
svDF värdet eller kvantiteten på den export och import som ett land har med ett annat land

svTE handelshinder
svDF alla typer av myndighetsåtgärder som hindrar eller försvårar handeln med varor och tjänster, både vid import och export
svEX Exempel är tullar och avgifter, tekniska handelshinder, kvantitativa begränsningar, licenser, import- resp. exportförbud, ursprungsregler, särskild gränsdokumentation, krav på lokalt innehåll (dvs. inhemska insatsvaror), immaterialrättsliga åtgärder, diskriminerande offentlig upphandling och valutabestämmelser.
svRETE tull, tekniska handelshinder, licens, ursprungsregler

svTE handelskrig
svDF ”krig” där parterna använder olika handelspolitiska åtgärder för att skada varandra ekonomiskt
svRETE handelspolitik
svAN Man försöker t.ex. med höjda tullar skada det andra landets export. Men samtidigt skadar man sin egen import, som blir dyrare, vilket gör att handelskrig brukar skada alla parters ekonomi.

svTE handelsmönster
svFK Vilka varor och tjänster ett land exporterar/importerar samt vilka handelspartnerna är.

svTE handelspolitik
svDF statliga åtgärder som ett land eller en ländergrupp vidtar för att påverka sin internationella handel
svAN De handelspolitiska medlen är olika beroende på syftet och vilket handlingsutrymme som landet/regionen har inom ramarna för ingångna handelsavtal. Syftet kan vara att påverka exporten men oftast är det importen som man vill påverka. Politiken kan syfta till att öppna upp en marknad för utländsk konkurrens eller att stänga den. I det tidigare fallet talar man om frihandel medan det senare är protektionism.
   Instrument som ingår i handelspolitiken är dels tullar och dels icke-tariffära hinder. Då tullarna fallit påtagligt i de flesta länder, särskilt i-länderna, under de senaste decennierna ligger fokus idag på de icke-tariffära hindren.
   Den traditionella handelspolitiken har i huvudsak gällt avtal om regler för varuhandeln. I dag är ansatsen mycket bredare och omfattar även regelsystem (regionala eller multilaterala) på områden som tjänstehandel, investeringar och immaterialrättsligt skydd. Detta har gjort att skiljelinjen mellan handelspolitiken och övriga politikområden till viss del suddats ut. Många av de regelverk som idag diskuteras i handelspolitiska sammanhang är egentligen inrikespolitiska frågeställningar.

svTE Handelspolitiska kommittén
svSYTE HPK
svUPTE Artikel 133
svUPTE 133-kommittén
svUPTE Artikel 133-kommittén
svFK Artikel 207 i EUF-fördraget ger EU rätt att förhandla fram, sluta och tillämpa handelsavtal med stater utanför EU. Den är en av grunderna för EU:s gemensamma handelspolitik. Europeiska kommissionen har uppdraget att sköta den gemensamma handelspolitiken på medlemsländernas vägnar. 
   En särskild rådsarbetsgrupp, handelspolitiska kommittén, som är tillsatt av ministerrådet, biträder kommissionen i denna verksamhet. Dessutom finns det ytterligare tre kommittéer för speciella frågor, nämligen (1) stål, teko, och andra industriella sektorer (STIS), (2) tjänster och investeringar samt (3) avtal om ömsesidigt erkännande (MRA). 
   Kommittén hette tidigare 133-kommittén (på grund av att paragraf 133 i Romfördraget ägnades åt yttre handelspolitik) före Lissabonfördragets ikraftträdande.
enTE Trade Policy Committe
enSYTE TPC

svTE handelspolitiska skyddsinstrument
svFK Sammanfattande benämning för olika åtgärder ett land kan använda sig av för att tillfälligt kringgå sina handelspolitiska förpliktelser. Oftast rör det sig om att man höjer tullarna på en viss vara över de bundna nivåerna. Detta kan ske för att motverka prisdumpning, motverka subventioner men även av andra anledningar. Inom EU används oftast termen ”trade defence instruments” (TDI) medan man i USA föredrar termen ”trade remedies”.
svRETE antidumpningsåtgärder, skyddsåtgärder, utjämningsåtgärder
enTE trade defence instruments
SA EU
enSYTE TDI
SA EU
enSYTE trade remedies
GE US

svTE handelsprocedurer
svFK Handelsprocedurer innefattar alla informationsflöden och all administration som är nödvändig när företag ska exportera eller importera. I begreppet ingår dels offentliga åtgärder som tullprocedurer och beskattning, dels privata aktiviteter som transport-, försäkrings- och betalningsprocesser. Information om handelsprocedurer kan överföras både som dokument och digitalt.
   Förhandlingar om handelsprocedurer i Doharundan inleddes efter beslut av Allmänna rådet 2004. Förhandlingarna ska klargöra och förbättra tre befintliga GATT-artiklar: varor i transit, avgifter och formaliteter samt administration och publicering av handelsregelverk. Samarbete mellan ländernas tullmyndigheter och andra myndigheter ingår också i mandatet. Förhandlingarna ska särskilt beakta behoven för utvecklingsländer med bristande kapacitet att implementera avtalen och behov av tekniskt bistånd. Det övergripande syftet är att förenkla och snabba på procedurerna så att handeln flyter smidigare.
svRETE tullprocedur, Allmänna rådet
enTE trade facilitation
enSYTE TF

svTE handelsrelaterat utvecklingssamarbete
svUPTE bistånd
svFK I dag kallas bistånd ofta utvecklingssamarbete eftersom det innebär samarbete snarare än att den ena parten hjälper den andra. Det övergripande målet med det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet är att uppmuntra en hållbar utveckling som bidrar till utrotandet av fattigdomen i utvecklingsländerna och att stärka fattiga länders förmåga att dra nytta av internationell handel. En viktig utgångspunkt för utvecklingssamarbete är att allt stöd ska vara efterfrågestyrt. Detta görs genom insatser som ska lösa de problem och ta vara på de möjligheter som uppstår vid gränsöverskridande handel. Det kan gälla utbildningsinsatser om tekniska regler, handelspolitiska regelverk och förhandlingsteknik. Men det gäller också ofta kapacitetsuppbyggande, dvs. i vidare mening hjälpa fattiga länder att bygga upp institutioner och produktionskapacitet för att kunna öka sin export. 
svRETE Aid for Trade, Integrated Framework, Global Trust Fund <HONR 1>, Global Trust Fund <HONR 2>

svTE handelsvägd tull
svDF genomsnittstull för import av varor där hänsyn tas till värdet av importen för dessa varor
svAN Detta till skillnad mot en ovägd genomsnittstull som endast visar genomsnittet utan hänsyn till importvärdet.

svTE Harmoniserade systemet
svSYTE HS-nomenklaturen
svSYTE HS
svFK Systemet gör det möjligt för länder att klassificera alla varor i handeln på en gemensam bas. Detta behövs bl.a. av statistiska skäl, men också i olika förhandlingar.
   Den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering har utarbetats inom Världstullorganisationen (WCO). HS-nomenklaturen, dvs. hela varuindelningen, består av 21 avdelningar som är uppdelade i 96 kapitel, fördelade på cirka 1 200 HS-nummer (fyra siffror), vilka i sin tur är uppdelade i ca 5 000 nummer på 6-ställig (6-siffrig) nivå.
   De två första siffrorna anger kapitlet och de två följande är ordningsnummer inom kapitlet. Den femte och sjätte siffran är en statistisk uppdelning. Exempel: gummidäck 4011.10.
   Ytterligare uppdelningar i nationella tulltaxor, dvs. mer detaljerade nummer på lägre nivå, är tillåten.
svRETE Kombinerade nomenklaturen, Taric, WCO
enTE Harmonized Commodity Description and Coding System

svTE harmonisering
svFK Begrepp som används när länders lagar och regelverk anpassas efter varandra. I handelspolitiska sammanhang syftar man oftast på att tekniska regler, exempelvis säkerhetskrav på produkter, utformas på enhetligt sätt mellan två eller flera länder för att på så sätt minska tekniska handelshinder. Detta sker genom lagstiftning. Inom EU bedrivs harmoniseringsarbetet bl.a. inom ramen för nya metoden.
svRETE nya metoden, tekniska handelshinder

svTE hållbar utveckling
svFK Begreppet innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Det definierades av den s.k. Brundtland-kommissionen i slutet av 1980-talet i rapporten ”Our Common Future” som att dagens generation kan tillgodose sina behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina. Vid Rio-konferensen 1992 enades FN:s medlemsländer om ett handlingsprogram, Agenda 21, som betonar samspelet mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling.
   I ingressen till avtalet om upprättandet av WTO står bl.a. att parternas förbindelser bör inriktas på att ”... öka produktion av och handel med varor och tjänster, som medger ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar utveckling, i syfte att både skydda och bevara miljön...”.
svRETE handel och-frågor
enTE sustainable development

svTE icke-diskriminering
svUPTE mest gynnad nation
svFK I handelspolitiska sammanhang betyder denna term att handelspartner (såväl länder som företag) ska behandlas lika när det gäller tullar, skatter osv. Det finns två principer för att säkerställa detta: mest gynnad nation och nationell behandling.
svRETE nationell behandling

svTE icke-tariffära handelshinder
svSYTE NTB
svFK Term utan klart definierad innebörd, ibland med ganska smalt fokus och ibland med mycket brett fokus. NTBs avser som mest alla myndighetsåtgärder, utom tullar, som begränsar eller försvårar internationell handel, avsiktligt eller oavsiktligt. Kan gälla export men avser oftast åtgärder som drabbar importen.
   Termen täcker ett stort antal åtgärder, framför allt kvantitativa restriktioner (kvoter och licenser, export- eller importförbud, gråzonsåtgärder), tullkopplade åtgärder (t.ex. procedurer vid uträkning av en varas tullvärde, minimipriser, interna skatter), tekniska handelshinder (TBT- och SPS-åtgärder, ursprungsregler), handelspolitiska skyddsinstrument (antidumpningsåtgärder, utjämningstullar, skyddsåtgärder) samt monopolistiska åtgärder (statshandelsmonopol, begränsningar i investeringsrättigheter, monopol i fråga om offentlig upphandling).
   En smal definition som bara omfattar de NTBs som finns vid själva gränsen och som direkt syftar till att begränsa importen (core NTBs) innefattar endast kvantitativa restriktioner och handelspolitiska skyddsinstrument.
   Icke-tariffära åtgärder regleras genom flera WTO-avtal. Följande kan nämnas: GATT, SPS-avtalet, TBT-avtalet, TRIMs-avtalet, Avtalet om ursprungsregler, Avtalet om importlicensförfaranden, Avtalet om skyddsåtgärder, TRIPS-avtalet, GPA-avtalet och tullvärdeavtalet.
svRETE kvantitativ restriktion, licens, gråzonsåtgärder, tullvärde, minimiimportpris, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, ursprungsregler, antidumpningsåtgärder, offentlig upphandling, NTM
enTE non-tariff barriers
enSYTE NTBs
enUPTE core NTBs

svTE i-land
svSYTE industrialiserat land
svUPTE höginkomstland
svFK Term som avser de ekonomiskt mest utvecklade länderna i världen. Motsatsen till utvecklingsland. För flera snabbväxande ekonomier, främst i Asien, är gränsdragningen oklar. Deras inkomster ligger ibland i nivå med eller till och med över de traditionella i-länderna i västvärlden (de klassas av Världsbanken som höginkomstländer), men av politiska skäl klassas de ändå ofta som utvecklingsländer. I bl.a. WTO-sammanhang bestämmer varje land självt om de vill kalla sig i-land eller utvecklingsland.
svRETE utvecklingsland
enTE developed country

svTE immaterialrätt
svSYTE intellektuella äganderätter
svDF äganderätt till idéer, inklusive litterära och konstnärliga verk (skyddade av upphovsrätt), uppfinningar (skyddade av patent), tecken för att utmärka ett företags varor (skyddade av varumärken) och andra delar av industriellt ägande
svAN WIPO administrerar ett betydande antal immaterialrättsliga konventioner. WTO:s TRIPS-avtal (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) ger möjlighet till handelspolitiska sanktioner mot länder som inte skyddar de intellektuella äganderätterna.
   I EU har utfärdats flera direktiv och förordningar i syfte att skapa en gemensam immaterialrätt, t.ex. varumärkesdirektivet, varumärkesförordningen, förordningar om geografiska ursprungsbeteckningar, counterfeitförordningen samt direktiven om datorprogram, om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, om satellit- och kabelsändningar, om databaser, skyddstider samt kretsmönster.
svRETE ACTA, geografisk ursprungsbeteckning, WIPO
enTE Intellectual Property Rights
enSYTE IPR

svTE import
svFK Import är när man köper en vara eller tjänst från ett annat land. Köps varan eller tjänsten från ett EU-land kallas det ofta för ”införsel”.
svRETE export, införsel

svTE importbegränsning
svFK Begränsning innebär att import av vissa varor endast är tillåten till en viss bestämd nivå per år. På industrivaruområdet tillämpar Sverige sedan EU-medlemskapet EU:s begränsnings- och övervakningsarrangemang.
   De flesta begränsningar är i dag borttagna. De som fortfarande gäller i EU är vissa stålprodukter från Ryssland och Kazakstan. Exportländerna fördelar kvotutrymmet till exportörerna vanligtvis i proportion till tidigare leveranser (”past performance”) och utfärdar exportlicens. Importörerna erhåller importlicens hos behörig myndighet mot uppvisande av exportlicensen.
   I Sverige är Kommerskollegium licensmyndighet för industrivaror.
enUPTE past performance

svTE importlicensprocedurer
svSYTE licensprocedurer
svFK Avtalet i WTO om importlicensförfaranden tillkom i Tokyorundan och reviderades i Uruguayrundan. Genom standardiserade licensprocedurer minskas de handelshindrande effekter som licenser annars kan få. Tiden för behandling av ansökningar ska t.ex. vara så kort som möjligt och vid tilldelningen av licenser, dvs. tilldelningen av rättigheter att importera, ska hänsyn tas till den ansökandes tidigare import av varan. Rimlig andel av en kvot bör också tillförsäkras nya importörer.
svRETE kvantitativ restriktion, Tokyorundan, Uruguayrundan, Världshandelsorganisationen

svTE importpenetration
svDF importens procentuella andel av den totala förbrukningen av en vara på en marknad
svAN Den totala förbrukningen av en vara på en marknad är den inhemska produktionen minus export plus import.

svTE importsubstitution
svDF beteckning för en handelspolitik som syftar till att ersätta import med inhemsk produktion
svRETE handelsbalans, handelspolitik, infant industry, policy space
svAN Denna politik vann gehör, i högre eller lägre utsträckning, i de flesta utvecklingsländer efter andra världskriget.
   Bakgrunden var såväl ideologisk (motvilja att vara beroende av handel med gamla kolonialmakter) som ekonomisk. Många utvecklingsländer kämpade med stora underskott i handelsbalansen och därmed återkommande valutakriser. Anledningen till att länder valde att minska importen snarare än att öka exporten var att de inte trodde kunna exportera sig ur ett underskott. Istället skulle de, bakom handelsmurar, på egen hand bygga upp ett konkurrenskraftigt näringsliv. Denna politik övergavs gradvis under 1980-talet, ibland frivilligt och ibland under tryck från bland andra IMF och Världsbanken. I dag har denna politik blivit ovanlig, även om tendenser till en mer positiv inställning kan skönjas på sina håll, framför allt i Latinamerika.

svTE importövervakning
svFK När det gäller vissa stålvaror från ett fåtal länder tillämpas övervakning av importen till EU. Det betyder att importen är obegränsad men att importören måste söka licens för varan. Syftet med övervakningen är att i förväg veta vilka kvantiteter som är på väg att tas in i EU för att kunna ha beredskap för att ta till skyddsåtgärder. I Sverige är Kommerskollegium licensmyndighet för industrivaror.
svRETE importbegränsning, skyddsåtgärder

svTE inbyggd agenda
svFK Konceptet med en inbyggd agenda användes i samband med Uruguayrundan där flera av avtalen innehöll specificerade tidsramar (inbyggda agendor) för framtida arbete. Inom vissa ämnesområden rörde det sig om nya förhandlingar, medan det inom andra områden rörde sig om översikter vid specifika tidpunkter. Vissa förhandlingar avslutades relativt snabbt och enkelt, t.ex. finansiella tjänster och telekommunikation. Inom områden som jordbruk och tjänster innehöll den inbyggda agendan specifikationer om att nya förhandlingar skulle inledas senast år 2000. Dessa båda områden införlivades senare i Doharundan.
svRETE Doharundan, Uruguayrundan

svTE Incoterms
svFK Av Internationella handelskammaren (ICC) utarbetad regelsamling för tolkning av de vanligaste handelstermerna. Den senaste utgåvan är Incoterms 2000. ICC uppmanar företag att i internationella köpeavtal hänvisa till Incoterms 2000 för att minska risken för tvister.
svRETE CIF, fritt ombord
enTE International commercial terms
enSYTE Incoterms

svTE IOR-ARC
svFK En organisation för ekonomiskt samarbete mellan länderna runt Indiska Oceanen. IOR-ARC bildades 1997. Medlemsländerna ska främja liberalisering av varu- och tjänstehandel, investeringar och teknologi inom regionen. Målsättningen är en reducering till nolltullar mellan medlemsländerna före år 2020. Arbetet sker i ett antal olika arbetsprogram som styrs av tre arbetsgrupper, varav en är för affärsmän och en för akademiker. Ländernas deltagande i arbetsprogrammen är frivilligt.
   Medlemmar är: Australien, Bangladesh, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Iran, Kenya, Madagaskar, Malaysia, Mauritius, Moçambique, Oman, Seychellerna, Singapore, Sydafrika, Sri Lanka, Tanzania, Thailand och Yemen.
enTE Indian Ocean Rim Association for Regional Cooperation
enSYTE IOR-ARC

svTE infant industry
svFK Detta begrepp avser nystartade industrier som är svaga och har svårt att klara konkurrensen från mera etablerade företag. Under perioden mellan andra världskriget och 1980-talet ansågs det i många utvecklingsländer vara viktigt att skydda dessa industrier från konkurrensen med västliga mera effektiva företag. Skyddet, som gavs i form av tullar och subventioner m.m., syftade till att ge de inhemska företagen andrum under en uppbyggnadsfas innan de var tillräckligt starka för att ge sig ut på världsmarknaden. I dag är argumentation för sådan politik mindre vanlig.
svRETE importsubstitution

svTE Informationssystemet för den inre marknaden
svSYTE IMI
svFK IMI har utvecklats för att underlätta kommunikationen mellan EES-ländernas förvaltningar. Det är ett elektroniskt verktyg och ett system för informationsbyte i samarbetet om tillämpningen av lagstiftningen för den inre marknaden.
   IMI syftar till att lösa problem som kan uppstå på grund av skillnader i förvaltnings- och arbetskultur, olika språk och det faktum att man inte alltid vet vem man ska vända sig till i andra medlemsländer. Syftet är att minska den administrativa bördan och underlätta det dagliga samarbetet mellan medlemsstaterna. I varje medlemsstat finns det en nationell samordnare för IMI-samarbetet. Kommerskollegium är nationell samordnare för IMI i Sverige.
svRETE inre marknaden, Kommerskollegium

svTE Informationsteknikavtalet
svSYTE ITA
svFK WTO:s Informationsteknikavtal (ITA) slöts i april1997. Avtalet innebär tullfrihet för IT-produkter, som exempelvi datorer, halvledare och telekommunikationsutrustning. Antalet anslutna länder har gradvis ökat och dessa länder svarar idag för cirka 97 % av världshandeln med berörda produkter. I takt med den snabba tekniska utvecklingen har avtalet blivit föråldrat, då många av dagens IT-produkter inte faller innanför avtalets ramar och därför inte blir tullfria. Sedan juni 2012 har förhandlingar om en utökning av produktlistan i avtalet pågått i Genève och målsättningen är att man ska komma överens om en utökad produktlista.
enTE ITA

svTE införsel
svFK Ordet införsel används ibland i EU-sammanhang för att säga ”import inom EU”, alltså köp från ett annat EU-land.
svRETE import, utförsel

svTE ingångsprissystemet
svUPTE ingångspris
svFK EU:s system med extra tullar för vissa frukter och grönsaker som syftar till att motverka lågprisimport. Den grundläggande principen i systemet är att värdet (ingångspriset) vid import av en frukt/grönsak påverkar storleken på tullen. Ju lägre ingångspriset på produkten är desto högre blir den tull som tas ut. Gäller bl.a. för tomater, äpplen och apelsiner.
enTE entry price system

svTE inombranschhandel
svDF den situation som föreligger då ett land både exporterar och importerar varor som tillhör samma industribransch, t.ex. då ett land både exporterar och importerar motorfordon
svRETE mellanbranschhandel
enTE intra-industry trade

svTE inre marknaden
svSYTE EU:s gemensamma marknad
svFK Den inre marknaden omfattar alla EU:s 27 medlemsländer och dessutom de länder som via EES-avtalet kopplas till inre marknaden, dvs. Norge, Island och Liechtenstein. Den inre marknaden omfattar ett område utan gränser där fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital (de fyra friheterna) ska säkerställas. För att uppnå detta måste medlemsländernas lagstiftning harmoniseras på en rad områden. Det gäller t.ex. reglerna för att det ska vara möjligt att bo, arbeta, köpa varor och tjänster och studera var som helst på den inre marknaden, liksom att företag ska kunna sälja sina produkter, leverera tjänster och investera fritt.
   Förverkligandet av den inre marknaden fick en skjuts framåt genom Europeiska kommissionens vitbok från år 1985, som innehöll närmare 300 harmoniseringsförslag. Med Enhetsakten (Single European Act) från 1987 effektiviserades beslutsprocessen genom att majoritetsbeslut infördes och vetorätten avskaffades inom viktiga politikområden. År 1993 sattes som mål för genomförandet av den inre marknaden och det målet nåddes också.
   Europeiska kommissionen rapporterar fortlöpande om integrationseffekterna av den inre marknaden, genomförandegrad av direktiven i medlemsländerna m.m. Mycket arbete återstår emellertid innan den inre marknaden kan sägas vara en helt gemensam marknad.
svRETE de fyra friheterna, gemensam marknad

svTE Inremarknadsakten
svFK År 2010 presenterade Europeiska kommissionen ett paket av åtgärder i en handlingsplan kallad Inremarknadsakten. Den innehåller en rad initiativ (50 st.) som ska stärka den europeiska ekonomin genom att den inre marknadens tillväxtpotential ska utnyttjas fullt ut. 
   Målet är också att fler jobb ska skapas genom handlingsplanen. Initiativen fokuserar på företag, anställda och konsumenter. Bland förslagen kan nämnas några viktiga områden såsom skapande av ett EU-patent, främjande av standardiseringsprocesser, förenklad offentlig upphandling samt lättillgänglig information och problemlösning. 2011 lade kommissionen fram tolv skarpa förslag baserat på de ursprungliga femtio förslagen.
svRETE Europa 2020
enTE The Single Market Act

svTE Inspektionen för strategiska produkter
svSYTE ISP
svFK ISP är en statlig myndighet som kontrollerar Sveriges export av krigsmateriel och andra strategiska produkter (produkter med dubbla användningsområden, dvs. sådana produkter som kan användas såväl i civil verksamhet som för militära syften).

svTE INTA
svFK Europaparlamentets kommitté för yttre handelspolitik. INTA har ett trettiotal ledamöter och har, i och med Lissabonfördragets ikraftträdande 2009, fått reell makt över handelspolitiken på ett sätt man inte hade tidigare. INTA måste godkänna nya handelsavtal som EU träffar med tredje land eller i WTO.
svRETE tekniska handelshinder
enTE Committee on International Trade

svTE Integrated Framework
svFK Integrated Framework lanserades 1996 vid WTO:s ministerkonferens i Singapore och är numera en del av den större strategin om Aid for Trade. Syftet är att stärka de minst utvecklade ländernas (MUL) handelskapacitet, dvs. deras förmåga att delta i och dra nytta av handel, genom att identifiera handelsrelaterade behov och integrera dessa i ländernas utvecklingsstrategier.
   Integrated Framework-processen leds av sex stora multilaterala organisationer (IMF, ITC, UNCTAD, UNDP, Världsbanken och WTO), ett femtontal bilaterala givare samt MUL-länderna. Integrated Framework täcker i dag 46 av de 50 minst utvecklade länderna i världen.
   Grunden för arbetet inom Enhanced Integrated Framework är studier för att identifiera flaskhalsar mot ökad handel. Behovet av att hantera dessa blir sedan en del av landets utvecklingsstrategi, som i sin tur ligger till grund för samordnade biståndsinsatser.
svRETE Aid for Trade, EIF

svTE EIF
svFK EIF är ett program med syfte att stärka de minst utvecklade ländernas (MUL) handelskapacitet, dvs. deras förmåga att delta i och dra nytta av handel, genom att identifiera handelsrelaterade behov och integrera dessa i ländernas utvecklingsstrategier. Grunden för arbetet inom Enhanced Integrated Framework är studier för att identifiera flaskhalsar mot ökad handel. Behovet av att hantera dessa blir sedan en del av landets utvecklingsstrategi, som i sin tur ligger till grund för samordnade biståndsinsatser.
svRETE Integrated Framework, minst utvecklade länder
enTE Enhanced Integrated Framework
enSYTE EIF

svTE interdependens
svFK I handelssammanhang betyder termen i princip ömsesidigt ekonomiskt beroende av varandra. Länder vävs samman i ett nät av ekonomiska relationer, investeringar och handel och blir därför beroende av varandras välfärd för sin egen välfärd.
svRETE globalisering, ekonomisk integration

svTE intermediära produkter
svUPTE fragmentering
svDF insatsvaror, halvfabrikat och komponenter, men även insatstjänster av olika slag
svAN Produkterna kan antingen ingå som en delprodukt i en slutlig vara/produkt, exempelvis ett cykelstyre eller en mikroprocessor. Men de kan också gå åt i produktionen, såsom exempelvis tvättmedel som används för att tvätta kläder. Exempel på insatstjänster är outsourcing av call centers, fakturahantering, städning av företagets lokaler m.m.
   En stor del av den internationella varuhandeln utgörs av intermediära varor, där komponenter kan produceras i olika enskilda länder för att sedan sättas samman till den slutliga produkten i ett tredje land. Cirka två tredjedelar av EU:s import utgörs av insatsvaror och hela 90 % av tjänstehandeln beräknas vara insatstjänster. Denna uppdelning av produktionen i olika länder kallas ofta för fragmentering av världshandeln.

svTE interna stöd
svFK Termen används på jordbruksområdet i WTO och avser olika typer av subventioner till jordbrukssektorn, med undantag för exportsubventioner.
svRETE box, exportsubvention, jordbrukssubventioner

svTE IASB
svFK Organisation som utarbetar globala redovisningsstandarder. Dessa är dock inte bindande och organisationens medlemmar kommer främst från den privata sektorn.
enTE International Accounting Standards Board
enSYTE IASB

svTE IAF
svFK Internationell sammanslutning av ackrediteringsorgan och organ för förfaranden för bedömning av överensstämmelse inom exempelvis ledningssystem, produkter, tjänster och personal.. Huvudsyftet är att skapa ett enhetligt system för bedömning av överensstämmelse internationellt.
svRETE ILAC, EA, certifiering, bedömning av överensstämmelse
enTE International Accreditation Forum
enSYTE IAF

svTE IAIS
svFK Mellanstatlig organisation för myndigheter med ansvar för reglering och tillsyn av försäkringsbranschen. Dess rekommendationer är inte bindande.
enTE International Association of Insurance Supervisors
enSYTE IAIS

svTE ICSID
svFK ICSID är ett internationellt institut som löser tvister mellan stater och utländska investerare genom medling och skiljeförfarande. Institutet grundades 1966 genom Washingtonkonventionen, är placerat under Världsbanken och har omkring 140 medlemmar. Det är det största forumet för tvistlösning mellan stater och utländska investerare.
svRETE BIT, investeringsskydd, investeringar, tvistlösning
enTE International Centre for Settlement of Investment Disputes
enSYTE ICSID

svTE ICTSD
svFK ICTSD arbetar med att skapa bättre förståelse för sambanden mellan handel och hållbar utveckling. Organisationen, som bildades 1996, har sitt säte i Genève. ICTSD fungerar som ett nätverk för dialog mellan olika parter om dessa frågor och stöder forskning om handel och hållbar utveckling.
svRETE handel och-frågor, hållbar utveckling
enTE International Centre for Trade and Sustainable Development
enSYTE ICTSD

svTE Internationella handelskammaren
svSYTE ICC
svFK Internationella handelskammaren med huvudsekretariat i Paris. Representerar företag från hela världen inom alla affärsområden såsom industri, bankväsen, handel etc. Företräds i enskilda länder av nationalkommittéer.
svRETE Incoterms
enTE International Chamber of Commerce
enSYTE ICC

svTE ICAO
svFK FN-organisation med 191 medlemsstater som administrerar Chicagokonventionen (Convention on International Civil Aviation). Arbetsområdet är internationell civil luftfart. Huvudfrågorna är standardisering, regional planering, statistik m.m. Medlemsländerna sluter i bilaterala förhandlingar luftfartsavtal som reglerar marknadstillträdet för flygbolagens tjänster.
svRETE marknadstillträde, Open Skies
enTE International Civil Aviation Organization
enSYTE ICAO

svTE IEC
svFK Internationellt organ för utarbetande av standarder och bedömning av överensstämmelse inom det elektrotekniska området. Syftet är att undvika tekniska handelshinder.
svRETE tekniska handelshinder
enTE International Electrotechnical Commission
enSYTE IEC

svTE IFAC
svFK Internationell samarbetsorganisation för nationella revisionsmyndigheter. Tillhandahåller också globala standarder för revision.
enTE International Federation of Accountants
enSYTE IFAC

svTE ILAC
svFK Internationell sammanslutning för ackreditering av laboratorier och inspektionsorgan. Syftet med sammanslutningen är att avlägsna tekniska handelshinder genom ett enhetligt system för ackreditering. Målsättningen är att laboratorieresultat i ett land ska godkännas även i andra länder.
svRETE IAF
enTE International Laboratory Accreditation Cooperation
enSYTE ILAC

svTE Internationella arbetsorganisationen
svSYTE ILO
svFK Internationella arbetsorganisationen ILO är det äldsta FN-organet och grundades innan FN fanns (redan 1919). ILO har en unik trepartssammansättning av representanter för stater, arbetsgivare och arbetstagare. Organisationen utformar internationella arbetsvillkor i form av konventioner och rekommendationer. ILO har också utbildning och rådgivning till medlemsorganisationerna.
   Handelsavtal kopplar ibland villkor till att parterna uppfyller ILO:s grundläggande arbetsvillkor (core labour standards), men ILO har inte självt några sanktionsmöjligheter att ta till mot länder som bryter mot dessa villkor. 
svRETE handel och-frågor, socialklausul
enTE International Labour Organisation
enSYTE ILO

svTE Internationella växtskyddskonventionen
svSYTE IPPC
svFK Inom ramen för denna konvention samarbetar 177 länder för att förebygga och förhindra spridningen av allvarliga växtskadegörare via internationell handel. Som en del av arbetet tas internationella standarder fram för handel med växter och växtprodukter. Genom WTO:s SPS-avtal uppmuntras WTO:s medlemsländer att utforma sina skyddsåtgärder vid import av växter och växtprodukter i enlighet med IPPC:s standarder, vilket kan underlätta handeln med dessa varor. Sekretariatet finns på FAO.
enTE International Plant Protection Convention
enSYTE IPPC

svTE ISO
svFK ISO är världens största utvecklare av internationella standarder. Organisationen är ett nätverk av nationella standardiseringsinstitut, ett per land, från 157 länder. Huvudkontoret ligger i Genève. En del av de nationella medlemmarna är kopplade till staten, medan andra är helt privata. Sveriges medlem är SIS Swedish Standards Institute.
enTE International Organization for Standardization
enSYTE ISO

svTE ITU
svFK FN-organ, baserat i Genève, som utarbetar standarder för samt reglerar internationell radio- och telekommunikation.
enTE International Telecommunication Union
enSYTE ITU

svTE ITCB
svFK ITCB är en organisation, grundad 1984, för utvecklingsländer som exporterar teko. Organisationen styrs och finansierat helt och hållet av utvecklingsländer. Syftet med ITCB är att motarbeta diskriminerande handelspolitiska åtgärder mot medlemsländernas tekoexport. Framför allt har man arbetat mot kvoterna på tekovaror.
enTE International Textiles and Clothing Bureau
enSYTE ITCB

svTE ITC
svFK UNCTAD:s och WTO:s gemensamma organ för att arbeta med handelsrelaterat utvecklingssamarbete med utvecklingsländerna för exportfrämjande åtgärder och marknadsföringsinsatser. ITC:s arbete är inriktat på att stödja företagare i utvecklingsländer i arbetet med att stärka sin konkurrenskraft, utveckla exportstrategier, samt förstå och påverka de avtal och regelverk som styr internationell handel.
svRETE Aid for Trade, Global Trust Fund <HONR 1>, UNCTAD
enTE International Trade Centre
enSYTE ITC

svTE ITTA
svFK ITTA är en handelsöverenskommelse från 1983 som syftar till att främja utveckling och handel med tropiskt timmer från uthålligt brukade skogar. I januari 2006 beslutades om ett nytt avtal som inkluderar illegalitet och miljötjänster.
svRETE ITTO
enTE International Tropical Timber Agreement
enSYTE ITTA

svTE ITTO
svFK ITTO är en råvaruorganisation som samlar länder som producerar respektive konsumerar tropiskt timmer. Från svensk sida deltar Skogsstyrelsen i rådsmötena. Syftet är att främja hållbart tropiskt skogsbruk och handel med dessa produkter.
svRETE ITTA
enTE International Tropical Timber Organization
enSYTE ITTO

svTE UPOV
svFK Internationell organisation, baserad i Genève och grundad 1961, med syfte att skydda växtförädlarnas rättigheter. UPOV-konventionen från 1961 reviderades i större omfattning 1991. 1991 års revision anpassade konventionen till den snabba utveckling som skett på bioteknikområdet, öppnade skyddssystemet för hela växtriket samt stärkte växtförädlarnas rättigheter. För att kunna komma ifråga för beskydd måste växtsorterna vara nya, enhetliga, stabila och rena. TRIPS-avtalet kräver att man tillhandahåller någon sorts skydd för växtsorter, antingen genom patent eller genom ett effektivt fristående system, varav UPOV är ett.
enTE International Union for the Protection of New Varieties of Plants
enSYTE UPOV

svTE Internationella valutafonden
svSYTE IMF
svFK Syftet med IMF är att främja globalt monetärt (växelkurser, räntor, valutor) samarbete och finansiell stabilitet. IMF grundades 1944 samtidigt som Världsbanken i Bretton Woods, USA (därav namnet Bretton Woods-institutionerna som används ibland). I dess mandat ingår att underlätta en balanserad tillväxt av internationell handel, genom att främja växelkursstabilitet och bistå länder med betalningsbalansproblem. Man ger både råd och förmånliga lån, de senare villkorade av olika ekonomiska reformer som ibland varit kontroversiella. IMF samarbetar med bl.a. WTO och Världsbanken i handelsfrågor. 
svRETE Integrated Framework, koherens

svTE investeringar
SA i andra länder
svSYTE utlandsinvesteringar
svUPTE portföljinvestering
svUPTE direktinvesteringar
svUPTE greenfield investment
svFK Utlandsinvesteringar kan antingen vara portföljinvesteringar eller direktinvesteringar. De förra avser investeringar i utländska värdepapper, dvs. något som sker på den internationella finansmarknaden, och som inte har som avsikt att ta över verksamheten i företaget. Direktinvesteringar däremot syftar till att ta långsiktig kontroll över åtminstone delar av ett företag (minst 10 % för att det ska räknas som en FDI). De kan antingen ske genom uppköp av ett existerande företag (merger/acquisition) eller genom att starta ett nytt företag (greenfield investment).
   Investeringar kan mätas som det samlade värdet (stock) eller som ett flöde ut och in ur ett land (flow).
svRETE handel och-frågor, BIT, MAI, TRIMs, utländsk direktinvestering
enUPTE greenfield investment
enUPTE flow
enUPTE merger

svTE investeringsskydd
svFK I internationella avtal såsom BITs ger länder garantier för hur utländska investerare ska behandlas, s.k. investeringsskydd. Nivån på skydd varierar från avtal till avtal men centrala bestämmelser som brukar ingå är skälig och rättvis behandling av investeringar, nationell behandling, mest-gynnad-nationsbehandling, krav som måste uppfyllas för att få expropriera egendom, beräkningsgrunder för ersättning för expropriation, fri överföring av tillgångar samt tvistlösning (inklusive möjlighet till internationellt skiljeförfarande vid tvist mellan investerare och stat).
svRETE BIT, ICSID, investeringar, MAI, mest gynnad nation, nationell behandling, tvistlösning, UNCITRAL

svTE ISDS
svFK Investor-State Dispute Settlement (ISDS) är ett internationellt skiljeförfarande som kommer till stånd när en investerare anser att en stat brutit mot ett ingånget investeringsavtal (Bilateral Investment Treaty, även förkortat BIT). Normalt väljer investeraren och den aktuella staten varsin ledamot till en skiljenämnd. Dessa väljer i sin tur en ordförande. Skiljenämnderna använder sig av regler från olika skiljedomsinstitut. Vanliga skiljedomsinstut är International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) och United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL), men även Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut (SCC) används. Sverige har aldrig varit svarande i en investeringstvist.
svRETE BIT
enTE Investor-State Dispute Settlement
enSYTE ISDS

svTE Jordbruksavtalet
svFK Avtal i WTO som innehåller åtaganden och regler som påverkar handeln med jordbruksprodukter. Dessa åtaganden och regler gäller för marknadstillträde (tullar, tullkvoter och den särskilda skyddsklausulen SSG), exportsubventioner samt tillämpningen av interna stöd till jordbruket. I avtalet klassificeras stöden till jordbruket i olika kategorier -- boxar -- utifrån hur handelsstörande stöden är. Olika regler gäller för handelsstörande respektive minimalt handelsstörande stöd. Avtalet innehåller också vissa särskilda villkor och undantag för utvecklingsländerna.
   Jordbruksavtalet slöts under Uruguayrundan och började tillämpas 1995. Under avtalets genomförandeperiod (1995--2000 för utvecklade länder) åtog sig WTO-medlemmarna att reducera tullar, exportsubventioner och handelsstörande jordbruksstöd med vissa fastställda procentsatser. För utvecklingsländernas del var reduktionskraven en tredjedel lägre än för de utvecklade länderna och genomförandeperioden var fyra år längre. Efter det att reduktionskraven har genomförts innebär avtalet att beloppsbegränsningar gäller för medlemsländernas användning av handelsstörande stöd och exportsubventioner. Tullarna får inte överstiga en bunden maximal nivå.
   Sedan 2001 pågår, som en del av Doharundan, förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal och nya åtaganden om bl.a. tull- och stödsänkningar samt villkor för en total avveckling av exportsubventionerna på jordbruksområdet.
svRETE marknadstillträde, tull, tullkvot, särskilda skyddsklausulen, exportsubvention, box, Doharundan
enTE Agreement on Agriculture
enSYTE AoA
RIFR AoA även svensk synonym?/HNI. Nej.

svTE jordbruksprodukter
svFK I WTO finns en definition av jordbruksprodukter i Jordbruksavtalet. Denna definition omfattar bl.a. jordbruksråvaror, förädlade livsmedel, foder, drycker och tobak liksom bomull och silke. För de produkter som omfattas av definitionen gäller jordbruksavtalets regler om exportsubventioner, interna stöd och marknadstillträde för de länder som är medlemmar i WTO.
svRETE exportsubvention, marknadstillträde

svTE jordbrukssubventioner
svFK Subventioner till jordbruket kan vara utformade på många olika sätt. Jordbruket kan exempelvis subventioneras indirekt av konsumenterna genom att marknaden är reglerad och priserna på jordbruksprodukter därför ligger på en högre nivå än världsmarknadspriset. Jordbruket kan också subventioneras direkt av staten genom olika typer av stöd som betalas direkt till jordbrukaren via statskassan. Även allmänna serviceaktiviteter (t.ex. rådgivning, infrastruktur) kan betraktas som indirekta subventioner till jordbruket.
   Jordbrukssubventioner kan vara mer eller mindre handelspåverkande. Hur handelspåverkande en subvention är beror på hur stark koppling det finns mellan subventionens storlek och produktionens storlek. Sådana subventioner som uppmuntrar jordbrukarna att producera mer än vad de skulle göra utan stöd påverkar priser, konkurrens och handel mer än de som inte är kopplade till produktion. Inom WTO finns en klassificering av jordbrukssubventioner baserad på subventionernas handelspåverkan. OECD uppskattar omfattningen av medlemsländernas subventioner till jordbruket i ett särskilt stödmått, Producer Support Estimate.
svRETE box, jordbruksprodukter 
enUPTE Producer Support Estimate

svTE Kennedyrundan
svFK Den sjätte multilaterala tull- och handelsförhandlingsrundan i GATT 1964--67 inleddes sedan president Kennedy utverkat ett förhandlingsmandat från USA:s kongress. Målsättningen var att sänka tullarna på industrivaror med 50 %. I genomsnitt kom tullsänkningarna att ligga på 30--35 %, den största tullsänkningen sedan GATT:s tillkomst. Rundan var den första som inkluderade andra frågor än vanliga tullar. Den behandlade även antidumpning.
svRETE antidumpningsåtgärder, runda, Tokyorundan, Uruguayrundan, Doharundan

svTE klausul om ömsesidigt erkännande
svFK En klausul om ömsesidigt erkännande läggs normalt in i myndigheters föreskrifter om varor för att tydliggöra principen om ömsesidigt erkännande. Europeiska kommissionen har hittills krävt att en klausul om ömsesidigt erkännande införs i förslag som anmäls enligt anmälningsdirektivet (98/34/EG).
svEX Exempel på klausul: ”Bestämmelserna i denna föreskrift gäller inte för varor som antingen är lagligen tillverkade eller saluförs i en annan medlemsstat inom EU eller Turkiet eller är lagligen tillverkade i ett EFTA-land som har undertecknat EES-avtalet. Bestämmelserna ska däremot gälla i de fall då [myndigheten] kan visa att produkten i fråga inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom denna föreskrift”.

svTE Klimatkonventionen
svFK Konventionen, undertecknad 1992, syftar till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären till icke-skadliga nivåer. De 188 parterna till Klimatkonventionen har bl.a. åtagit sig att rapportera regelbundet om utsläpp och åtgärder. I mitten av 1990-talet bedömdes detta inte vara tillräckligt. Förhandlingar inleddes vilka utmynnade i Kyotoprotokollet som innehåller bindande utsläppsåtaganden för i-länderna.
svRETE MEAs

svTE koherens
svDF samråd mellan WTO, IMF och Världsbanken i syfte att uppnå ökad insyn i och samförstånd om de följder som respektive organisations verksamhet får för de andra institutionernas arbete
svAN Målsättningen är att främja samstämmigheten mellan de insatser som de tre organisationerna gör för internationell ekonomisk stabilitet i allmänhet och för utvecklingsländers situation i synnerhet.
svRETE Integrated Framework

svTE Kombinerade nomenklaturen
svSYTE KN
svFK EU:s gemensamma tullnomenklatur, dvs. indelning av varor, bygger på det Harmoniserade systemet (HS) men bygger vidare på detta med en finare indelning av varorna. Till den sexställiga (sexsiffriga) HS-koden läggs ytterligare två siffror, vilket gör att den fulla KN-numret är 8-ställigt. Syftet är att dela in varorna i ännu fler undergrupper, vilket kan behövas om man vill ha olika tullsatser på varor inom samma HS-nummer.
svEX 4011.20.10 (gummidäck till bussar eller lastbilar med ett belastningsindex av högst 121). För däck med högre belastningsindex blir KN-numret istället 4011.2090. Se även Taric för en ännu mer detaljerad klassificering.
svRETE Taric
enTE CN
RIFR skr?/HNI. Initial versal.

svTE Kommerskollegium
svFK Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln, men kollegiet arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. Kollegiet ger också stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete.
   Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. På kollegiet finns SOLVIT-centret, SWEPRO och Open Trade Gate Sweden.
svRETE frihandel

svTE komparativ fördel
svFK Nationalekonomisk term som används för att teoretiskt förklara varför handel är gynnsam. Antag att landet A är mer effektivt på att producera både bilar och båtar än landet B. Land A är allra mest effektivt på bilar. Lagen om komparativa fördelar säger då att land A ska koncentrera sig på bilarna och låta land B sköta båtarna, även om land B är mindre effektivt inom båtproduktion än land A. Det är billigare för land A att importera båtar från land B än att själva producera dem eftersom varje krona land A satsar på båtproduktion är en krona man inte satsar på bilproduktion (en alternativkostnad), med andra ord en investering som ger mindre avkastning. Handel bygger på att länder specialiserar sin produktion på sådant de har komparativa fördelar inom som de sedan exporterar. Samtidigt importeras sådant som landet inte har komparativa fördelar inom.

svTE konsultation
svDF bilateralt samtal mellan parterna för att nå en överenskommelse i en handelspolitisk tvist
svRETE tvistlösning

svTE korruption
svDF maktmissbruk vid myndighetsutövning grundad på fördelar för egen del, t.ex. mutor, favorisering och förskingring
svRETE importlicensprocedurer, offentlig upphandling, tullprocedur
svAN När det gäller internationella ekonomiska transaktioner kan korruption förekomma vid offentlig upphandling, utfärdande av importlicenser, olika tullprocedurer etc. Konsekvensen av korruption är att konkurrensen snedvrids. Korruption hämmar också handel och investeringar eftersom företags intresse av att satsa i och handla med länder där mutor är vanliga minskar.
   Korruptionsfrågans handelspolitiska aspekter har framförallt behandlats inom ramen för OECD och i diskussioner om internationella regler för offentlig upphandling. Andra initiativ mot korruption är EU:s policy mot korruption, Europarådets och FN:s konventioner mot korruption, de internationella finansieringsinstitutionernas (IMF och Världsbanken) projekt samt de initiativ till korruptionsbekämpning som tagits av det civila samhället, såsom International Chamber of Commerce (ICC) och Transparency International (TI).

svTE kringgående
svDF illegal åtgärd från ett företags sida som syftar till att komma runt en handelspolitisk bestämmelse som missgynnar företaget
svRETE Antidumpningsavtalet, handelshinder
svAN Det kan röra sig om att undvika en kvot mot ett land genom att uppge att varan har sitt ursprung i ett annat land, eller t.o.m. skeppa den via ett annat land för att kunna uppge falskt ursprung. Det kan också vara att undvika en antidumpningstull eller annat handelshinder.
   I WTO:s Antidumpningsavtal finns inga regler om åtgärder mot kringgående av en antidumpningstull. Både EU och USA har dock egna regler för detta.
enTE circumvention

svTE kumulation
svUPTE bilateral kumulation
svUPTE diagonal kumulation
svUPTE regional kumulation
svUPTE full kumulation
svFK Kumulation innebär att länder kan använda sig av material och bearbetade varor från andra länder inom samma frihandelsområde för att uppnå ursprung för landets slutprodukt. Genom att bearbetningar som utförs i olika länder inom frihandelsområdet läggs samman, erhåller varan ursprungsstatus. Syftet med kumulation är att öka ländernas geografiska räckvidd för att uppnå ursprung och därmed kunna erhålla preferenser vid export.
   Det finns tre olika typer av kumulation: bilateral, diagonal/regional och full kumulation.
   Bilateral kumulation innebär att en insatsvara som har ursprung i den ena parten i ett frihandelsområde kan användas av den andra parten för att uppnå ursprungskraven för en viss slutprodukt.
   Diagonal/regional kumulation förekommer om fler än två länder är inblandade i produktionen och handeln i ett frihandelsområde. En vara som fått ursprung i ett av länderna kan användas av det exporterande landet utan att den där måste ha bearbetats tillräckligt för att uppfylla ursprungskraven.
   Full kumulation innebär att produktionsmoment som utförs i två eller flera länder i ett frihandelsområde, men var för sig är en otillräcklig bearbetning för att varan ska ges ursprung, kan läggas samman och utgöra en tillräcklig bearbetning för att ge slutprodukten ursprungsstatus.
svEX Hypotetiskt exempel (HS6109) med T-shirtar. Ett företag på Island importerar garn från Kina och väver en väv (vilket ej utgör en tillräcklig bearbetning för att ge ursprung) som de senare exporterar till Norge där man syr en T-shirt (som inte heller utgör en tillräcklig bearbetning för att ge ursprung). Trots att ingen av dessa bearbetningar är tillräcklig för att ge ursprung kan slutprodukten (T-shirten) exporteras till EU tullfritt under EES-avtalet tack vare utnyttjande av full kumulation.
svRETE ekonomisk integration, ursprungsregler

svTE kvantitativ restriktion
svSYTE kvot
svDF åtgärd som syftar till att begränsa import och/eller export av varor till en viss fastställd kvantitet per år
svAN Systemet administreras med export- och/eller importlicenser. Kvantiteten, kallad kvot, kan vara fastställd i enheter, vikt eller värde. Enligt WTO-reglerna är kvantitativa restriktioner förbjudna för industrivaror med undantag för vissa situationer, t.ex. vid marknadsstörningar och betalningsbalansproblem. Fram till 1 januari 2005 var de dock tillåtna för tekovaror.
svRETE importbegränsning, icke-tariffära handelshinder
enTE quantitative restriction
enUPTE quota
RIFR Referens hit från kontingent? Nej./HNI Referens till kvot från importkvot? Nej.

svTE Kyotokonventionen
svFK Konvention av Världstullorganisationen (WCO) för förenkling och harmonisering av tullprocedurer. Konventionen slöts 1973 i Kyoto, därav namnet, och reviderades 1999. Konventionen innehåller standarder och normer för olika tullprocedurer vid import och export t.ex. förtullning, temporär införsel, tullager samt regler om transitering. WCO:s medlemsländer som uppfyller dessa kan ratificera och ansluta sig till konventionen. Ett 70-tal länder, däribland EU och dess medlemsländer, är anslutna.
svRETE införsel, Kyotoprotokollet, tullprocedur
svAN Ej att förväxla med Kyotoprotokollet om klimatet.
enTE International Convention on the Simplification and Harmonization of Customs Procedures

svTE Kyotoprotokollet
svUPTE flexibla mekanismer
svUPTE utsläppsrätter
svUPTE gemensamt genomförande
svUPTE mekanismen för ren utveckling
svFK Kyotoprotokollet, i kraft sedan 2005, är ett första steg på vägen till konkreta överenskommelser för att reducera mängden växthusgaser i atmosfären. Protokollet ingår som en del av FN:s klimatkonvention. Enligt protokollet ska förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp brytas. I-länderna ska minska sina utsläpp med 5,2 % till år 2008--2012 (den första åtagandeperioden) jämfört med 1990 års nivå. USA har, som enda i-land, dock valt att ställa sig utanför Kyotoprotokollet och för utvecklingsländerna finns inga reduktionskrav, vilket i praktiken innebär att utsläppsminskningen inte kommer att bli 5,2 %.
   Med Kyotoprotokollet följer en rad nya verktyg för internationellt klimatsamarbete. Tre s.k. flexibla mekanismer får enligt protokollet användas för att nå i-ländernas åtagande till år 2012. Syftet är att ge länderna förutsättningar att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. Mekanismerna är handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Samtliga mekanismer innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som åstadkoms i andra länder, eftersom klimatpåverkan är ett globalt fenomen och det inte spelar någon roll var på jorden utsläppen minskar. Mekanismerna får dock inte användas för att nå ett lands hela åtagande utan Kyotoprotokollet anger tydligt att en betydande del av ett enskilt lands insatser för att nå sina klimatmål ska bestå av inhemska åtgärder.

svTE LAIA
svFK Paraplyavtal för latinamerikanskt samarbete som trädde i kraft 1981. Målsättningen är att åstadkomma en harmonisering mellan länderna med långsiktigt syfte att skapa en regional gemensam marknad. Delöverenskommelser mellan ett begränsat antal medlemsländer uppmuntras. Avtalen måste dock vara öppna för andra medlemmar i LAIA. Preferenser har getts för hela ländergrupper och bilaterala och plurilaterala avtal har slutits. Medlemmar är Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Cuba, Ecuador, Mexico, Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela.
svRETE gemensam marknad, harmonisering, UNASUR
enTE Latin American Integration Association
enSYTE LAIA
esTE Asociación Latinoamericana de Integración
esSYTE ALADI

svTE licens
svSA som handelspolitisk term
svDF av behörig myndighet utfärdat tillstånd att föra in eller föra ut varor till, respektive från, ett land
svRETE importlicensprocedurer

svTE Lissabonavtalet
svFK Fördrag för att skydda geografiska ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering. Administreras av WIPO.
svRETE EU:s fördrag, geografisk ursprungsbeteckning, WIPO
svAN Ej att förväxla med Lissabonfördraget.
enTE Lisbon Agreement for the Protection of Appellations of Origin and their International Registration

svTE Lissabonstrategin
svFK Europeiska rådet beslutade år 2000 i Lissabon om ett nytt strategiskt mål för unionen som syftade till att EU ska bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen samt en högre grad av social sammanhållning till år 2010.” Ambitionen var att komma ikapp det ekonomiska försprång USA ansågs ha skaffat sig. Ansvaret för att genomföra de reformer som krävs för att nå målen låg på medlemsstaternas regeringar. Hur det gick mättes varje år med ett antal indikatorer, s.k. benchmarking. Lissabonstrategin hade även sedan 2006 en extern dimension, Global Europe. I dag är strategin ersatt av Europa 2020.
svRETE Europa 2020, Global Europe

svTE livsmedelssäkerhet
svFK Livsmedelssäkerhet användes tidigare synonymt med ”livsmedelstrygghet” på svenska; i dag används termen i betydelsen säkra livsmedel, dvs. säkra att äta utan risk för innehåll av smitta eller hälsovådliga ämnen.
enTE food safety

svTE tryggad livsmedelsförsörjning
svSYTE livsmedelstrygghet
svFK Livsmedelstrygghet (tryggad livsmedelsförsörjning,), råder enligt FAO:s definition då alla människor alltid har fysisk, ekonomisk och social tillgång till hälsosam och nyttig mat i tillräcklig mängd för att tillgodose sina behov och önskemål i fråga om mat för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Vissa handelspolitiska åtgärder anses, tillsammans med andra politiska, finansiella och klimatmässiga faktorer, kunna påverka den globala livsmedelstryggheten negativt, framför allt i utvecklingsländer. Detta kan ske då åtgärder som t.ex. exportrestriktioner i ett eller flera länder bidrar till minskat utbud eller höga priser på världsmarknaden för livsmedel. Särskilt sårbara i sådana situationer är utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel.
   Tidigare användes även termen ”livsmedelssäkerhet” synonymt med livsmedelstrygghet på svenska, men så är inte fallet i dag.
svRETE livsmedelssäkerhet, NFIDC
enTE food security

svTE Lomékonventionen
svFK Lomékonventionen var ett handels- och biståndsavtal som löpte ut år 2000 då den ersattes av Cotonouavtalet, som nu ersatts av EU:s GSP-system eller EPA.
svRETE Cotonouavtalet, ekonomiska partnerskapsavtal

svTE market contestability
svFK Begreppet ”market contestability” utgör en vidare betydelse av begreppet ”marknadstillträde” och kan definieras som marknadens grad av ”öppenhet” för utländska affärsaktiviteter. Marknaden är ”contestable” om tillträdet för utländska företag är ”fritt”, dvs. om de tillåts konkurrera under samma förutsättningar som inhemska företag. Särskilt intressant för att bedöma en marknads contestability är samspelet mellan handel, investeringar, konkurrenspolitik och statliga regleringar.
svRETE marknadstillträde

svTE marknadsekonomistatus
svFK Begreppet marknadsekonomistatus används inom handelspolitiken endast i samband med antidumpningsåtgärder. I vissa länder anses inte marknadsekonomi styra företagens förutsättningar. Den myndighet som inför antidumpningsåtgärder kan vid antidumpningsundersökningar som avser dessa länder välja att använda sig av de ekonomiska förutsättningarna för ett annat liknande land, med marknadsekonomi, vid beräkningar av dumpningsmarginaler. Eftersom det andra landet ofta har högre tillverkningskostnader än det land som inte anses vara en marknadsekonomi så leder detta vanligen till att dumpningsmarginalerna blåses upp och antidumpningstullarna som införs blir höga. För EU:s del är det främst importen från Kina och Vietnam som påverkas av att länderna inte klassas som marknadsekonomier.
svRETE antidumpningsåtgärder

svTE marknadskontroll
svDF det arbete som en myndighet bedriver och de åtgärder de vidtar för att se till att en vara som görs tillgänglig på marknaden uppfyller gällande krav
svAN Olika typer av myndighetskontroll av varor (t.ex. förhandskontroll, återkommande kontroll och tillståndsförfaranden) behövs även på sådana områden som inte täcks av EU-lagstiftning. Då sådan verksamhet inte är reglerad på EU-nivå på samma sätt som marknadskontroll, brukar man tala om produkttillsyn i vid bemärkelse.
svRETE tillsyn
enTE market surveillance

svTE marknadsprisstöd
svFK Jordbruksnäringen får indirekt stöd av staten om olika statliga åtgärder gör att det inhemska priset på en jordbruksprodukt ligger på en högre nivå än priset på världsmarknaden. Prisskillnaden är ett resultat av olika typer av marknadsreglerande åtgärder som påverkar utbud och efterfrågan på den inhemska marknaden. Flera instrument kan användas för att reglera marknaden och alltså åstadkomma det högre priset, bl.a. tullar, exportsubventioner, offentligt finansierad lagring samt utbudsbegränsningar som t.ex. produktionskvoter. Marknadsprisstöd finansieras indirekt i huvudsak av konsumenterna som får betala ett högre pris för jordbruksprodukten än de skulle göra om marknaden inte hade varit reglerad.
svRETE EU:s gemensamma jordbrukspolitik, jordbrukssubventioner

svTE marknadsstörning
svDF skada eller hot om skada för den inhemska produktionen av en vara till följd av en kraftig ökning av importen av varan ifråga
svRETE antidumpningsåtgärder, skyddsåtgärder, utjämningsåtgärder
svAN Störningen kan orsakas av lågprisimport eller av dumpad eller subventionerad import. Enligt WTO-reglerna får motåtgärder, under vissa omständigheter, vidtas.
enTE market disruption

svTE marknadstillträde
svFK Den ursprungliga betydelsen av marknadstillträde omfattade endast avvecklingen av de klassiska handelshindren tullar och kvantitativa restriktioner. Med Tokyorundan vidgades begreppet till att beröra mer än gränsskydd då subventioner, tekniska handelshinder, offentlig upphandling m.m. inkluderades i det multilaterala regelverket.
svRETE market contestability, tekniska handelshinder, offentlig upphandling, multilateral
enTE market access

svTE mellanbranschhandel
svDF handel mellan länder med varor som tillhör olika industribranscher, t.ex. export av bilar mot import av båtar
svRETE inombranschhandel
enTE inter-industry trade

svTE Mercosur
svFK Mercosur är en partiell (svagt sammanhållen och ofullständig) tullunion som utgör världens fjärde största handelsblock. Medlemmar är Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela (sedan 2006). Frihandelsavtal har ingåtts med Chile (1995) samt Bolivia (1996), och förhandlingar pågår sedan hösten 1999 om att sluta ett frihandelsavtal med EU, men dessa förhandlingar har inte slutförts.
svRETE Andinska Gemenskapen, handelsblock, LAIA, tullunion, UNASUR
esTE Mercado Común del Sur
esSYTE MERCOSUR

svTE merkantilism
svFK Nationalekonomiskt tankesätt som starkt präglade Europa framför allt på 1600- och 1700-talet. Enligt merkantilismen var den ekonomiska politikens huvudsakliga mål, i relation till omvärlden, att dra in maximalt med pengar till statskassan. För att uppnå detta uppmuntrades export medan import motarbetades med olika medel. Tankegången står i kontrast mot dagens handelsliberala tankar som istället understryker att all handel, inte bara export, är en samhällsekonomisk vinst. Än i dag är delvis merkantilistiskt tänkande vanligt i form av uppfattningen om export som mer värdefullt än import.
svRETE eftergift

svTE mest gynnad nation
svSYTE MGN
svDF grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat WTO-land, omedelbart och ovillkorligt ska tillfalla alla övriga WTO-länder
svAN Även för handeln med tjänster (GATS) och immaterialrätten (TRIPS) är MGN-principen av central betydelse.
   Undantag från MGN kan göras för tullunioner och frihandelsområden, särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer samt på tjänsteområdet för ekonomiska och regionala integrationsarrangemang, t.ex. den nordiska arbetsmarknaden. I praktiken är undantagen så många och omfattande att en stor del av världens handel inte sker på MGN-basis utan på bättre villkor, dvs. huvudsakligen med lägre tullar.
   I praktiken är undantagen så många och omfattande att en stor del av världens handel inte sker på MGN-basis utan på bättre villkor, dvs. huvudsakligen med lägre tullar.
svRETE GATS, icke-diskriminering, TRIPS, tullunion, frihandelsområde
enTE Most-Favoured-Nation
enSYTE MFN

svTE METI
svFK Japanska handels- och industriministeriet.
svRETE generaldirektorat, USTR, MOFCOM
enTE Ministry of Economy, Trade and Industry
jaTE Keizai sangyou sho

svTE miljödumpning
svDF utnyttjande av låga miljökrav som en konkurrensfördel
svAN Farhågor har uttryckts att ökad frihandel och strängare miljölagstiftning i i-länderna kan leda till att varor som tillverkats till låga kostnader i länder med svag miljölagstiftning ”dumpas” på i-landsmarknaderna, dvs. att i-ländernas företag inte kan konkurrera mot företag som inte behöver ta samma miljöhänsyn.
svRETE frihandel, handel och-frågor

svTE miljömärkning
svUPTE GEN
svFK I regel frivillig metod för att identifiera att en produkt uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier utformas av de organisationer som utfärdar respektive märke. En strävan i handelssammanhang är att göra kriterierna öppna och tydliga för att inte verka hindrande för den internationella handeln eller den fria rörligheten på den inre marknaden.
   De flesta europeiska märken baseras på en analys av en varas hela livscykel dvs. från vaggan till graven. Det innefattar därmed både egenskaper hos själva produkten och produktionsmetoder samt möjligheten att hantera den efter användningens slut.
   EU:s miljömärke, EU-blomman liksom den nordiska Svanen administreras av SIS Miljömärkning. Flera miljömärkningsorganisationer har organiserat sig i Global Eco-labelling Network (GEN) som baserar sina märkningar på definitioner utarbetade av ISO.
enTE eco-labelling
enUPTE Global Eco-labelling Network
enUPTE GEN

svTE minimiimportpris
svSYTE minimipris
svFK Minimiimportpriser tillämpas som antidumpningsåtgärd för varor med stora prisvariationer. Utgångspunkten för åtgärden är att importlandet vill undvika ett importpris som skadar sin industri, dvs. priset får inte vara så lågt att landets egen industri inte kan konkurrera. Om en importerad vara har samma eller högre pris än minimipriset händer ingenting, men ligger priset lägre tas mellanskillnaden, upp till minimipriset, ut som en antidumpningstull.
svRETE antidumpningsåtgärder

svTE Ministerkonferensen
svFK Ministerkonferensen är WTO:s högsta beslutande organ, med deltagande ministrar från alla organisationens medlemmar. Konferenserna är ett forum för handelsförhandlingar och konsultationer och ska enligt WTO:s stadgar hållas vartannat år.
svRETE Allmänna rådet

svTE minst utvecklade länder
svSYTE MUL
svSYTE MUL-länder
svFK Beteckning för de av FN klassificerade 48 ”minst utvecklade länderna” i världen. För att få beteckningen MUL ska ett land uppfylla tre krav: (1) en bruttonationalinkomst per capita som understiger 900 US dollar, (2) låg utvecklingsgrad när det gäller olika hälso- och utbildningsvariabler samt dessutom vara (3) en sårbar ekonomi med bl.a. stort beroende av ett fåtal näringar. Det senare kriteriet gör att de stora utvecklingsländerna (över 75 miljoner invånare), med undantag för Bangladesh, inte ingår.
   De flesta MUL är relativt små länder. Befolkningen består av ca 700 miljoner människor totalt, vilket är endast 12 % av världens befolkning. Majoriteten utgörs av länderna i Afrika söder om Sahara. 39 av de 78 AVS-länderna är MUL-länder.
   Vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996 antogs en handlingsplan för MUL-länderna där det bl.a. rekommenderades att dessa skulle få tullfritt tillträde för sina exportvaror i övriga WTO-länder. EU ger särskilt förmånliga preferenser till MUL-länder som inte är AVS-länder inom ramen för EU:s GSP-system.
svRETE EBA, GSP
enTE Least Developed Country
enSYTE LDC
RIFR Ok svenska synonymer?/HNI. Ja.

svTE modalitet
svUPTE metod
svUPTE procedur
svFK Ord som används i WTO-sammanhang och som avser hur en förhandling ska gå till. Kan översättas till metod eller procedur. Innan riktiga förhandlingar kan komma igång måste förhandlarna komma överens om modaliteterna. Ofta är det där de stora problemen ligger.

svTE MOFCOM
svFK Förkortning för Ministry of Commerce i Kina, det departement i Beijing som bl.a. handhar Kinas handelspolitik. 
svRETE generaldirektorat, METI, USTR

svTE monopol
svDF situation där ett företag har ensam rätt (eller åtminstone är de facto ensamma försäljare) att sälja vissa produkter på en marknad
svRETE statshandelsmonopol

svTE statshandelsmonopol
svFK Statshandelsmonopol är när ett statligt företag ensamma äger rätt att exportera eller importera en viss vara. Sådana monopol är i dag mycket ovanliga men fram till 1995 var, det av Systembolaget ägda, Vin och Sprit ett exempel då företaget hade ensamrätt att importera och exportera vissa drycker i Sverige.
svRETE monopol

svTE Montrealprotokollet
svUPTE CFC
svFK Montrealprotokollet, undertecknat 1987, innehåller bindande överenskommelser om minskning av användande och produktion av freoner (CFC) och haloner. Revideringar görs regelbundet och grundas på vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och miljömässiga utvärderingar som utförs av Montrealprotokollets expertpanel.
svRETE MEAs

svTE moratorium
svDF tillfälligt uppehåll, suspension, av en åtgärd

svTE motköp
svSYTE offset-affär
svFK Numera förekommer motköpsaffärer, eller s.k. offset-affärer, mest då det gäller krigsmaterielhandel. Det betyder att det land som ska leverera krigsmateriel ofta gör någon form av åtagande om industriellt samarbete med köparlandet. Tidigare förekom motköp mellan västländer å ena sidan och statshandelsländer i öst å den andra. Det innebar att köparen i öst (i regel en utrikeshandelsorganisation) krävde att exportören i väst under viss tid skulle göra inköp från östlandet ifråga för en viss procentuell andel av försäljningsvärdet.

svTE Multifiberavtalen
svSYTE MFA
svFK De avtal som möjliggjorde kvantitativa begränsningar av tekohandeln mellan GATT-länderna 1974--1994. Multifiberavtalen hade föregåtts av bilaterala begränsningsavtal, som USA slöt i slutet av 1950-talet med Japan och tekoexportörer i Sydostasien, samt 1961--1973 av bomullstextilavtal inom GATT:s ram. Med Multifiberavtalet kom efter hand allt fler tekovaror att omfattas av regleringarna.
   MFA stred både mot GATT:s förbud mot kvantitativa restriktioner och MGN-principen eftersom begränsningsåtgärderna kunde vidtas selektivt, dvs. ett importland (i-land) kunde sluta ett bilateralt avtal med ett exportland (utvecklingsland) att det skulle begränsa sin export av tekovaror till vissa kvantiteter. Det förutsatte ett ofta omfattande licenssystem.
   Vid inträdet i EU fick Sverige börja tillämpa unionens importbegränsningar och importövervakning av tekovaror. Multifiberavtalet avlöstes 1994 i Uruguayrundan av Avtalet om textil och konfektion (ATC).
svRETE importbegränsning, importövervakning, Uruguayrundan, Avtalet om textil och konfektion

svTE multilateral
OKGR adj.
svDF omfattande flera parter
svAN Multilateralt avtal innebär att tre stater eller fler är parter i ett samarbete eller ett avtal. I WTO-sammanhang används dock ordet för avtal där samtliga medlemsländer ingår. Annars kallas avtalen plurilaterala.
svRETE bilateral, unilateral, plurilateral

svTE MAI
svUPTE MGN-behandling
svFK Arbetsnamnet för de förhandlingar om ett multilateralt investeringsavtal inom OECD som pågick 1995--1998, men som bröt samman i oktober 1998 sedan Frankrike dragit sig ur. Enligt det utkast till avtal som lades fram i april 1998 skulle medlemsländerna behandla utländska investerare enligt samma principer som gäller för den internationella varuhandeln: insyn i lagstiftning (transparens), nationell behandling och mest-gynnad-nationsbehandling (MGN-behandling). Avtalsutkastet innehöll även ett avsnitt om investeringsskydd som bl.a. omfattade frågor som kompensation i händelse av egendomsexpropriering, samt rätten att föra ut vinster ur värdlandet. Det var även tänkt att avtalet skulle ha haft en tvistlösningsmekanism. Även om MAI förhandlades inom OECD var avsikten att det skulle ha blivit en fristående överenskommelse som var öppen även för länder utanför OECD.
svRETE handel och-frågor, utländsk direktinvestering, BIT, TRIMs, nationell behandling
enTE Multilateral Agreement on Investment
enSYTE MAI

svTE MEAs
svFK Internationella miljöavtal. Det finns över 200 avtal varav man brukar hävda att mellan 14 och 30 (båda siffrorna från WTO, men beroende på definition) har handelsrelaterade bestämmelser, dvs. de innehåller handelsåtgärder eller regler vars tillämpning kan få handelskonsekvenser.
   I förhandlingarna i WTO:s kommitté för handel/miljö är det sex MEAs som diskuterats. Det gäller Baselkonventionen, CITES, Montrealprotokollet, Stockholmskonventionen, Biosäkerhetsprotokollet och Rotterdamkonventionen. Dessa avtal handhas i Sverige av Naturvårdsverket (utom Rotterdamkonventionen som handhas av Kemikalieinspektionen). Bland övriga MEAs med handelskonsekvenser kan nämnas Klimatkonventionen med Kyotoprotokollet. Även för denna har Naturvårdsverket rapporteringsansvaret.
svRETE Baselkonventionen, CITES, Montrealprotokollet, Stockholmskonventionen, Biosäkerhetsprotokollet, Kyotoprotokollet
enTE Multilateral Environmental Agreements
enSYTE MEAs

svTE MLA
svFK Via avtal mellan ackrediteringsorganen (vanligen kallade MLA-avtal men även dessa kan kallas MRA) jämställer ackrediteringsorganen den provning, kalibrering, certifiering och kontroll som sker under ackreditering av andra ackrediteringsorgan som ingår i avtalen som motsvarande under egen ackreditering.
svRETE ackreditering
enTE Multilateral Agreement on conformity assessment
enSYTE MLA

svTE multilateralt stålavtal
svFK Förhandlingar har vid flera tillfällen förts inom OECD om ett multilateralt stålavtal (Multilateral Steel Agreement = MSA). Senast skedde detta några år under första halvan av 2000-talet. En huvudfråga var strängare subventionsregler på stålområdet (ett stålsubventionsavtal). Motsättningarna var dock så stora att förhandlingarna blev resultatlösa. Gemensamt för de förhandlingar om ett multilateralt stålavtal som förts är att tankar har funnits om att ett avtal i slutänden skulle slutas inom ramen för WTO. 
svRETE sektorsöverenskommelse om ståltullar, sektorsöverenskommelse om ståltullar, Europeiska kol- och stålgemenskapen, EUROFER
enUPTE Multilateral Steel Agreement
enUPTE MSA

svTE multinationellt företag
svDF företag med verksamhet, som dotterbolag eller investeringar, i många länder
svAN Företagen behöver inte vara stora men har ofta verksamhet som sträcker sig över många nationella gränser och geografiska regioner. Många av dessa företag har budgetar och resurser som överstiger enstaka nationalstaters.
   Nästan alla av dessa företag har sin bas i de traditionella i-länderna, inte minst Sverige är hem till en lång rad multinationella företag. Men på senare år har även företag med bas i emerging markets börjat investera utomlands och idag har 13 av världens 100 största multinationella företag sin bas i en emerging market.
svRETE emerging markets, transnationellt företag

svTE MRA
svUPTE ömsesidigt erkännande
svDF avtal mellan två parter för ömsesidigt erkännande av varandras procedurer för att bedöma varors överensstämmelse med den andra partens tekniska föreskrifter
svRETE ACAAs, klausul om ömsesidigt erkännande
svAN Dessa avtal innebär att man hos den exporterande parten kan utföra de procedurer -- provning, certifiering, märkning m.m. -- som krävs för att bedöma att en vara (t.ex. läkemedel, maskiner, elektrisk materiel) överensstämmer med den importerande partens föreskrifter. Det kan exempelvis gälla att amerikanska myndigheter kan intyga att fritidsbåtar tillverkade i USA uppfyller EU:s krav innan de exporteras till EU.
   EU har slutit sådana avtal med USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan, Israel och Schweiz. Inom EU/EES har ömsesidiga erkännanden en starkare juridisk vikt i och med principen om ömsesidigt erkännande.
   Avtal med fler än två parter involverade kallas Multilateral Recognition Agreements.
enTE Mutual Recognition Agreements
enSYTE MRA
enUPTE Multilateral Recognition Agreements

svTE nationell anmälningsmyndighet
svFK WTO:s medlemmar ska utse en nationell anmälningsmyndighet som har till uppgift att anmäla förslag till ny eller ändrad lagstiftning på SPS-området till WTO, dvs. förslag till åtgärder som gäller säkra livsmedel, djurhälsa och växtskydd som kan påverka handeln. 
enTE National Notification Authority

svTE nationell behandling
svFK En av de två grundläggande icke-diskrimineringsprinciperna i GATT (och senare i WTO). Den innebär på varuområdet att importerade varor inte får behandlas sämre än inhemska varor när det gäller interna skatter och avgifter, tekniska föreskrifter eller bestämmelser om försäljning, köp, distribution m.m.
   På tjänsteområdet är nationell behandling något som varje land, om det vill, väljer att ge andra länder, unilateralt eller efter särskilda förhandlingar.
svRETE icke-diskriminering, unilateral

svTE NAMA
svUPTE NGMA
svFK NAMA är de förhandlingar inom Doharundan där frågor om marknadstillträde för industrivaror (inkl. fisk) behandlas. Det gäller främst frågor om tullsänkningar (tulltoppar, höga tullar, tulleskalering etc.) men också icke-tariffära handelshinder för dessa produkter. Själva förhandlingsgruppen kallas NGMA -- Negotiating Group on Market Access.
svRETE schweiziska formeln, Doharundan, marknadstillträde, tulltopp <HONR 1>, tulleskalering, icke-tariffära handelshinder
enTE Non-Agricultural Market Access negotiations
enSYTE NAMA
enUPTE Negotiating Group on Market Access
enUPTE NGMA

svTE NFIDC
svDF utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel
svAN Begrepp som används i WTO:s jordbruksavtal. WTO:s medlemsländer åtog sig under Uruguayrundan att ta hänsyn till och vidta vissa åtgärder för att mildra effekterna för de minst utvecklade länderna och NFIDC av den ökade liberaliseringen av jordbrukshandeln som förväntades leda till högre priser. WTO fastställer vilka länder som räknas till gruppen NFIDC utifrån ett antal kriterier. I Doharundan diskuteras särskilda villkor för handelsstörande jordbruksstöd i dessa länder.
enTE Net-Food Importing Developing Countries
enSYTE NFIDC

svTE NGO
svFK Samlingsnamn för frivilliga (icke-statliga) organisationer av lobbyistkaraktär som försöker påverka regeringarna i olika frågor, bl.a. handelspolitiska frågor. Floran av NGOs är stor, liksom bredden i vilka intressen de företräder, samt vilka resurser de förfogar över och vilka metoder de använder. Nämnas kan näringslivsorganisationer, fackföreningar, miljörörelser, solidaritetsgrupper och kyrkor.
   Till de svenska frivilligorganisationer som regelbundet lämnar synpunkter till regeringen i handelspolitiska frågor hör bl.a. Svenskt Näringsliv och dess olika branschorganisationer, LO, TCO, Diakonia, Forum Syd, Lutherhjälpen och Konsumenter i Samverkan.
enTE Non-Governmental Organization
enSYTE NGO

svTE NAFTA
svUPTE CUSFTA
svFK Nordamerikanska frihandelsavtalet mellan Kanada, Mexico och USA är tillsammans med EU, det största frihandelsområdet i världen. Avtalet som grundade NAFTA trädde i kraft 1994. Dessförinnan fanns det amerikansk-kanadensiska avtalet CUSFTA. Den 1 januari 2008 avvecklades tullar och andra handelshinder på varuområdet mellan NAFTA-länderna. Andra avtalsområden rör tjänstehandel, investeringsvillkor, immaterialrätt, miljöfrågor och arbetsrätt. Jordbruk omfattas av delvis egna regler. Det finns också en tvistlösningsmekanism i avtalet.
svRETE DR-CAFTA, FTAA, handelshinder, tvistlösning
enTE North American Free Trade Agreement
enSYTE NAFTA

svTE NTM
svFK Med begreppet menas ofta samma sak som Non-Tariff Barriers (NTBs), icke-tariffära handelshinder, men egentligen avser NTMs alla slags statliga åtgärder (utom tullar) som påverkar handeln, dvs. inte bara de som hindrar handeln utan även de som underlättar handeln. Med andra ord är NTMs ett bredare begrepp än NTBs.
svRETE icke-tariffära handelshinder
enTE Non-Tariff Measures
enSYTE NTMs

svTE notifiering
svUPTE notifiera
svFK I handelspolitiska sammanhang betyder detta ord att ett land meddelar andra länder sin avsikt att införa vissa åtgärder, t.ex. nya tekniska föreskrifter eller början av en utredning som kan leda till att handelspolitiska skyddsinstrument används. Detta notifieras till sina handelspartner för att de ska få en möjlighet att, om de så vill, reagera på de nya åtgärderna.
svRETE handelspolitiska skyddsinstrument, tekniska föreskrifter

svTE nya metoden
svUPTE egendeklaration
svFK För att komma tillrätta med de tekniska handelshindren på den inre marknaden och främja den fria rörligheten för varor, antog EU 1985 den s.k. nya metoden för harmonisering av tekniska regler. Metoden går ut på att endast ange övergripande, väsentliga krav i lagstiftningen, medan de mer detaljerade tekniska kraven uttrycks i standarder som utarbetas av de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI. Standarderna är frivilliga att använda, men innebär ett antagande om överensstämmelse med direktivets krav. En av fördelarna med metoden är att lagstiftningen inte blir föråldrad, och därmed inte behöver revideras, lika ofta som var fallet tidigare.
   Antalet direktiv utformade enligt nya metoden uppgår till ett trettiotal och berör breda sektorer inom industrivaruområdet. Direktiv har utfärdats bl.a. för byggprodukter, maskiner, elektriska apparater, personlig skyddsutrustning och leksaker. Flera av direktiven kräver att varorna CE-märks innan de får saluföras på den inre marknaden.
   Till den nya metoden hör också en samlad syn på de procedurer för bedömning av överensstämmelse som produkten måste ha genomgått. I de flesta fall ska tillverkaren själv intyga att produkten uppfyller kraven i ett direktiv (egendeklaration). För vissa produkter krävs en tredjepartskontroll, som utförs av ett anmält organ, dvs. ett oberoende provningsorgan som anmälts av medlemsstaterna till kommissionen. För respektive varuområde ansvarar föreskrivande myndigheter för marknadskontroll, t.ex. Arbetsmiljöverket för maskiner och tryckkärl, Boverket för byggvaror och Konsumentverket för leksaker.
   Sedan 2008 finns den nya metoden reglerad i Europaparlamentets och Rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter.
svRETE certifiering, handelshinder, inre marknaden, marknadskontroll, provning
RIFR skr: versal eller ej?/HNI. Gemen.

svTE Oberoende Staters Samvälde
svSYTE OSS
svFK Samarbetsorganisationen OSS består av följande medlemsstater som samtliga är före detta Sovjetrepubliker: Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryska federationen, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Ukraina och Vitryssland. Georgien har tidigare varit medlem. Sedan tillkomsten 1991 har länderna undertecknat ett stort antal dokument om integration och samarbete i ekonomiska och politiska frågor.
enTE Commonwealth of Independent States
enSYTE CIS

svTE offentlig upphandling
svDF offentliga organs (t.ex. centrala myndigheter, kommuner och landsting) köp av varor, inklusive stora byggprojekt, eller tjänster
svRETE Government Procurement Agreement, offentlig upphandling i EU/EES, transparens i offentlig upphandling
svAN Den offentliga upphandlingen regleras i WTO, inom ramen för EU:s handelsavtal med tredje land, på EU:s inre marknad, och i nationell lagstiftning.

svTE offentlig upphandling i EU/EES
svFK EU har antagit gemensamma upphandlingsregler för att öka konkurrensen på den inre marknaden. EU:s direktiv gäller procedurerna vid upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (direktiv 2004/18/EG) respektive försörjningssektorerna (vatten, energi, transporter och posttjänster, direktiv 2004/17/EG). Procedurreglerna gäller för upphandling över vissa tröskelvärden.
   Upphandlingen ska annonseras i EUT och läggs samtidigt in i databasen TED. En upphandling kan överklagas av en anbudsgivare som anser sig ha lidit skada till följd av den upphandlande enhetens beslut. Överklagandet sker vid domstol i det land där upphandlingen ägt rum.
   Det pågår en modernisering av EU:s upphandlingslagstiftning. EU-kommissionens förslag till nya direktiv förhandlas i rådet och parlamentet.
svRETE Government Procurement Agreement, inre marknaden, Europeiska unionens officiella tidning
RIFR term?/HNI. Gemen.

svTE offshoring
svFK När ett företag investerar i ett annat land genom att sätta upp produktion i landet talar man ofta om offshoring. Exempelvis kan företag i Europa äga fabriker i Kina.
svRETE outsourcing

svTE OIE
svFK Den internationella djurhälsoorganisationen arbetar för att förbättra djurhälsan globalt, bland annat genom att ta fram rekommendationer för djurhälsokrav i handel med levande djur och animaliska produkter som syftar till att minska risken för spridning av olika typer av smittsamma djursjukdomar. Genom WTO:s SPS-avtal uppmuntras WTO:s medlemsländer att utforma sina skyddsåtgärder vid import av levande djur och animaliska produkter i enlighet med OIE:s rekommendationer, vilket kan underlätta handeln med dessa varor. 178 länder är medlemmar i OIE.
enTE World Organization for Animal Health
enSYTE OIE

svTE Open Skies
svFK Open Skies är ett flygavtal mellan EU och USA. Avtalet, som trädde i kraft 2008, syftar till att öka konkurrensen på de transatlantiska flygningarna och även inom EU. Detta ska uppnås genom att de olika bilaterala avtal som funnits, och som begränsat konkurrensen, mellan USA och enskilda EU-länder skrotas till förmån för ett enda övergripande avtal som ger alla flygbolag i EU och USA rätt att trafikera alla rutter. Bolagen får alltså använda alla flygplatser i de 27 EU-länderna och USA. Samtidigt ger det också rätten till amerikanska flygbolag att trafikera interna rutter inom EU.
svRETE flygavtalen, ICAO

svTE OTGS
svSYTE Open Trade Gate Sweden
svFK OTGS är ett one-stop-shop-informationscenter för exportörer i utvecklingsländer som vill komma in på den svenska marknaden eller EU-marknaden och som har frågor om olika krav, exempelvis gällande tullar, märkning av varor, förpackningsbestämmelser eller SPS-regler. OTGS verksamhet startade 2005 och ingår som en del av Kommerskollegium. Hjälpen är kostnadsfri.
svRETE SPS-avtalet
enTE Open Trade Gate Sweden
enSYTE OTGS

svTE ORGALIME
enTE Liaison Group of the European Mechanical, Electrical, Electronic and Metalworking Industries
svFK Branschorganisation för den europeiska verkstadsindustrin (exkl. bil och flyg). Har samarbete med ett flertal EU-organ, bl.a. gällande handelsfrågor.
svRETE EUROFER
frTE Organisme de Liaison des Industries Métallique Européennes
frSYTE ORGALIME

svTE organ för bedömning av överensstämmelse
svDF företag eller organisation som utför tjänster för bedömning av överensstämmelse, bl.a. kalibrering, certifiering, provning och kontroll
svRETE ackrediteringsorgan, bedömning av överensstämmelse
svAN Ej att förväxla med ackrediteringsorgan.

svTE OECD
svFK OECD är en organisation med 30 medlemmar som sedan 1961 fokuserat sitt arbete på bl.a. hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling, högre levnadsstandard och världshandel. En stor del av OECD:s arbete är inriktat på insamling och bearbetning av statistik och ekonomiska data. Vidare bevakar OECD trender, genomför ekonomiska analyser, utreder handelsmönster och tar fram policyrekommendationer. OECD ger beslutsfattare en möjlighet att samlas och utbyta policyerfarenheter, ta fram riktlinjer för ”good practices” och jämföra inhemska och internationella policyer.
   I OECD:s Handelskommitté sker den största delen av arbetet som är inriktat på handelspolitik, och studier genomförs inom områden som tjänster, investeringar, immaterialrätt och icke-tariffära handelshinder. Arbetet har som mål att ta fram policyrekommendationer som kan användas för att utveckla såväl internationell handel som inhemska strukturförändringar.
svRETE handelsmönster, investeringar, immaterialrätt, icke-tariffära handelshinder
enTE Organization for Economic Co-Operation and Development
enSYTE OECD

svTE OECS
svFK Organisation som bl.a. fungerar som ekonomisk och monetär union för sju av de mindre ö-länderna i Karibien. Medlemmar är Antigua och Barbuda, Dominica, Grenada, Montserrat, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna samt det brittiska territoriet Anguilla. De har en gemensam valuta och centralbank. En huvuduppgift för organisationen är bl.a. att koordinera genomförandet av CARICOMs gemensamma marknad.
svRETE ekonomisk och monetär union
enTE Organization of Eastern Caribbean States
enSYTE OECS

svTE BSEC
svFK Organisation för ekonomiskt samarbete mellan länderna runt Svarta havet. BSEC, som bildades 1992, har 12 medlemmar: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Georgien, Grekland, Moldavien, Rumänien, Ryssland, Serbien, Turkiet och Ukraina. Till frågorna som behandlas hör bl.a. handel, transporter, energi och miljö.
enTE Organization of the Black Sea Economic Cooperation
enSYTE BSEC

svTE övergripande handelsstörande stöd
svSYTE OTDS
svFK Ett stödmått som diskuteras i jordbruksförhandlingarna i Doharundan. OTDS utgör summan av tre typer av handelsstörande jordbruksstöd: stöd i den gula boxen, de minimis-stöd och stöd i den blå boxen. I Dohaförhandlingarna diskuteras sänkningar av nivån på WTO-medlemmarnas övergripande handelsstörande stöd.
svRETE box, de minimis-stöd
enTE overall trade-distorting support
enSYTE OTDS

svTE outsourcing
svFK När ett företag lägger ut delar av sin verksamhet, vanligtvis den fysiska produktionen, till ett företag i ett annat land. Exempelvis designas varor i Europa medan själva tillverkningen sker i en fabrik i Kina. Skillnaden mot offshoring är att företaget i Europa har en affärsrelation med företaget i Kina, dvs. man äger inte själv produktionsenheten i Kina.
svRETE offshoring

svTE panel
svFK WTO:s förstainstans i handelspolitiska tvister.
svRETE tvistlösning

svTE Pan-Euro-Med
svFK Pan-Euro-Med är de ursprungsregler som ska gälla i Europa-Medelhavsavtalen. Dessa innebär att alla inblandade parter ska ha identiska ursprungsregler i de frihandelsavtal som måste finnas mellan de olika parterna. Detta krävs för att diagonal kumulation ska kunna fungera. 
svRETE Barcelonaprocessen, ursprungsregler, Europa-Medelhavsavtal, frihandelsavtal, kumulation

svTE parafering
svFK När överenskommelse nåtts vid internationella handelsförhandlingar brukar parternas chefsförhandlare förse dokumentet med sina initialer. Härigenom bekräftas innehållets riktighet före det slutgiltiga undertecknandet. Förfarandet, som kallas parafering, kan sägas innebära att en preliminär överenskommelse nåtts. Innan avtalet kan träda i kraft måste det dock ratificeras.
svRETE ratifikation

svTE Pariskonventionen
svFK Berör industriellt rättsskydd, dvs. patent, varumärken, mönster m.m. Administreras av WIPO.
svRETE immaterialrätt, WIPO

svTE partnerskaps- och samarbetsavtal
svFK EU har ingått sådana avtal med nio länder i f.d. Sovjetunionen: Ryssland, Ukraina, Moldavien, Kirgizistan, Kazakstan, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, och Uzbekistan (avtalen med Vitryssland och Turkmenistan har inte ratificerats ännu). Ett PCA-avtal mellan EU och Irak förhandlades klart i slutet av 2009 och förhandlingar med ett antal asiatiska länder, bland andra Kina och länder inom ASEAN, pågår. Avtalen innehåller huvudavsnitt bl.a. om politisk dialog, handel, investeringar, betalningar och immaterialrätt.
   I handelspolitiskt avseende medges ömsesidig ”mest-gynnad-nationsbehandling”, vilket är viktigt för flertalet av de tidigare Sovjetrepublikerna då dessa inte är medlemmar i WTO. Medlemmar i WTO är Armenien, Kirgizistan, Georgien och Moldavien. Vid sidan av avtalen får vissa av länderna olika typer av preferenser (till exempel GSP) vid export till EU-marknaden.
enTE Partnership and Cooperation Agreements
enSYTE PCA

svTE passiv förädling
svDF tullförfarande som innebär att varor från EU tillfälligt exporteras utanför EU-området för att vidareförädlas
svRETE aktiv förädling
svAN De färdiga produkterna kan sedan importeras tullfritt eller med nedsatt tull tillbaka till EU. Tullverkets tillstånd krävs.

svTE past performance
svUPTE först till kvarn, får först mala
svUPTE first come, first served
svDF princip som innebär att ett företag erhåller del i export- respektive importkvot i proportion till dess faktiska export/import under en tidigare period
svRETE kvantitativ restriktion
svAN Ett exempel på en annan fördelningsprincip är ”first come, first served” eller ”först till kvarn får först mala” då en importkvot får användas av de importörer som kommer först med sin licensansökan.
enUPTE first come, first served

svTE PECA-avtal
svSYTE PECA
svSYTE Protokoll till Europaavtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter
svFK EU har slutit avtal med flertalet EU-kandidatländer. Dessa kallas PECA-avtal (Protokoll till Europaavtalet om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter). PECA-avtalen går, liksom MRA-avtalen, ut på att de båda parterna ömsesidigt erkänner godkännande av produkter. För att få ingå ett PECA-avtal måste kandidatlandet ha anpassat sig till EU:s lagstiftning på området. Länder som slutit PECAs med EU är Ungern, Tjeckien, Litauen, Lettland, Slovakien, Slovenien och Estland. Nya PECA:s förhandlas med Bulgarien och Rumänien.
enTE Protocols to the Europe Agreements on Conformity Assessment and Acceptance of Industrial Products
enSYTE PECA

svTE piratkopiering
svDF olaglig kopiering av upphovsrättsskyddade varor i kommersiellt syfte samt olaglig försäljning av piratkopierade varor
svRETE Bernkonventionen, immaterialrätt, varumärkesförfalskning, TRIPS, ACTA, immaterialrätt

svTE plurilateral
OKGR adj.
svFK I WTO är plurilaterala avtal ingångna mellan ett mindre antal medlemsländer till skillnad från multilaterala avtal som omfattar samtliga medlemsländer. Plurilaterala avtal i WTO är överenskommelsen om handel med civila flygplan (flygindustriavtalet) samt GPA (avtalet om offentlig upphandling).
svRETE bilateral, flygavtalen, GPA, unilateral

svTE policy space
svFK Term som används ofta i den handelspolitiska debatten av utvecklingsländer och många NGOs. Förespråkarna vill ha handlingsfrihet för utvecklingsländerna att utforma sin ekonomiska politik utan att behöva ta alltför stor hänsyn till globala regelverk som WTO:s olika avtal och krav från Världsbanken och IMF.

svTE PPP
svSYTE Polluter Pays Principle
svFK Miljöpolitisk princip formulerad i OECD som innebär att den som förorenar själv ska bära det ekonomiska ansvaret för den uppkomna miljöskadan. Ansvaret kan utkrävas i form av skatter, avgifter eller på annan väg.
svRETE gränsjusteringsåtgärd
enTE Polluter Pays Principle
enSYTE PPP

svTE preferensarrangemang
svFK Samlingsbegrepp för olika former av avtal där ett land förbinder sig att ge preferenser till ett annat land eller grupp av länder.
svRETE preferens

svTE preferens
svSYTE tullförmån
svSYTE tullpreferens
svDF särskild handelsförmån som ett importland beviljar ett annat land (eller andra länder), oftast genom nedsatta eller avskaffade tullar, men någon gång via undantag från vissa icke-tariffära handelshinder, som kvoter
svRETE GSP, EBA, AGOA, preferensurholkning, preferensmarginal, tull, icke-tariffära handelshinder, kvantitativ restriktion, enabling clause
RIFR Rätt synonym?/HNI. Ja.

svTE preferensmarginal
svDF skillnaden mellan MGN-tullen och den preferentiella tullen, dvs. hur mycket mindre exportören behöver betala i tull i förhållande till hur mycket han behövt betala utan en preferens
svRETE preferens

svTE preferensurholkning
svSYTE preferenserosion
svFK Då MGN-tullarna sänks minskar preferensmarginalen, dvs. de ekonomiska fördelarna som preferenserna har gett blir mindre eftersom skillnaden mellan MGN-tullen och preferenstullen minskar.
svRETE preferens

svTE preferentiella ursprungsregler
svFK Preferentiella ursprungsregler är en del av frihandelsavtal och preferensarrangemang och fastställer vad som krävs för att varor ska få ursprung. Endast varor som uppfyller ursprungsreglerna och därmed anses tillräckligt bearbetade, kan få tullfrihet alternativt tullnedsättning vid export.
   Om en vara inte uppfyller kraven för tillräcklig bearbetning inom ett land i frihandelsområdet kan varan ändå få ursprungsstatus genom kumulation, det vill säga bearbetningar som utförs i olika länder i frihandelsområdet läggs samman.
svRETE allmänna ursprungsregler, frihandelsavtal, frihandelsområde, kumulation, preferensarrangemang

svTE kontroll före skeppning
svSYTE PSI
svFK PSI (kontroll före skeppning) betyder att ett importerande land (vanligen ett utvecklingsland) kontrakterar ett privat företag för att i importlandets namn utföra vissa tulluppgifter. WTO:s avtal om PSI (Agreement on Preshipment Inspection) är i det närmaste en uppförandekod med syfte att harmonisera hur PSI-företag arbetar.
svRETE utvecklingsland
enTE preshipment inspection
enSYTE PSI
enUPTE Agreement on Preshipment Inspection

svTE prisåtagande
svFK Exporterande företag i utlandet som är föremål för en antidumpningsåtgärd kan komma överens med den myndighet som infört åtgärden eller utreder dumpningsanmälan att hålla ett visst minimipris, som motsvarar effekten av en antidumpningstull på sin export till det aktuella landet. På så sätt behöver importören inte betala antidumpningstullar.
svRETE antidumpningsåtgärder, minimiimportpris

svTE processer och tillverkningsmetoder
svFK Tekniska föreskrifter och standarder kan ibland innehålla krav på hur varor tillverkats. WTO:s TBT-avtal innefattar endast PPMs som hänger samman med varornas slutegenskaper medan SPS-avtalet däremot omfattar alla processer och tillverkningsmetoder utan begränsning.
svRETE SPS-avtalet
enTE processes and production methods
enSYTE PPMs

svTE Produktspecifika övergångsskyddsordningen för Kina
svSYTE TPSSM
svFK I Kinas anslutningsavtal i WTO ingår en speciell skyddsklausul, som medger att WTO-medlemmar under vissa förutsättningar får tillämpa produktspecifika skyddsåtgärder, dvs. begränsa importen av vissa specifika varor, från Kina. Skyddsmekanismen får tillämpas under en övergångstid på 12 år efter protokollets ikraftträdande (fram till slutet av 2013).
   Det fanns till och med 2008 också en särskild skyddsklausul för tekovaror (textil och konfektion) i Kinas anslutningsprotokoll till WTO.
enTE Transitional Product Specific Safeguard Mechanism
enSYTE TPSSM

svTE protektionism
svDF handelspolitiska åtgärder för att skydda inhemsk produktion (företag, arbetare) mot konkurrens från importerade varor (eller tjänster)
svRETE frihandel
svAN Medlen kan bestå av tullar men består i dag mest av olika icke-tariffära handelshinder.
   Motsats till frihandel.

svTE provning
svSA i handelssammanhang
svDF bestämning av en eller flera egenskaper hos ett föremål
svRETE bedömning av överensstämmelse, certifiering
svAN Det kan vara föremålets längd, vikt eller annat.

svTE ramavtal
svDF avtal som anger allmänna principer och riktlinjer för de överenskommelser som senare kan komma att träffas mellan parterna
svAN De innehåller som regel inte bindande, konkreta förpliktelser och förutsättes ofta kräva komplettering genom mer detaljerade och konkretiserade överenskommelser, vilka ska göra det möjligt att faktiskt tillämpa avtalet.

svTE hävstång
svSYTE ratchetklausul
svFK En ratchetklausul i ett handelsavtal innebär att om ett land liberaliserar t.ex. en tjänstesektor unilateralt så binds denna nya öppenhetsnivå automatiskt i handelsavtalet. Vanligen krävs nya förhandlingar mellan avtalets parter för att binda ny liberalisering.
enTE ratchet

svTE ratifikation
svUPTE ratificera
svFK Ratificera betyder göra giltig, stadfästa, bekräfta. Används när ett internationellt avtal/fördrag godkänns av ett avtalsslutande land. Den slutliga ratifikationen av avtalet sker olika i skilda länder beroende på nationell lagstiftning. I vissa länder räcker det med ett regeringsbeslut medan det i andra krävs den lagstiftande församlingens godkännande. I EU krävs efter Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 att Europaparlamentet godkänner avtalet.
svRETE parafering

svTE RCEP
svFK Förhandlingar om ett nytt regionalt frihandelsområde som täcker in de tio länderna i ASEAN samt Australien, Indien, Japan, Kina, Nya Zeeland och Sydkorea lanserades den 20 november 2012. Avtalet kommer att innefatta varu- och tjänstehandel, investeringar, ekonomiskt och tekniskt samarbete, immaterialrätt, konkurrens, tvistlösning m.m.
enTE Regional Comprehensive Economic Partnership negotiations
enSYTE RCEP

svTE Recently Acceded Members
svFK Nyligen anslutna WTO-medlemmar. Begreppet används i jordbruksförhandlingarna i Doharundan där mer flexibla tull- och stödsänkningar diskuterats för dessa länder
enTE Recently Acceded Members

svTE reciprok
OKGR adj.
svUPTE reciprocitet
svFK Ömsesidig. Princip i handelsförhandlingar enligt vilken länder endast öppnar sin egen marknad i utbyte mot marknadsöppningar från andra länder. Fördelar på ett förhandlingsområde kan balanseras av eftergifter på ett annat. Med fördelar menas ökad möjlighet till export och med eftergifter menas att öppna sin egen marknad för att ge andra länder ökade möjligheter att exportera.
svRETE eftergift, merkantilism

svTE reexport
svDF export, vanligen i helt oförändrat skick, av importerade varor

svTE regeringskonferens
svSA inom EU
svDF toppmöte inom ramen för det Europeiska rådet där medlemsstaternas högsta företrädare (stats- och regeringscheferna) träffas och beslutar om hur det framtida EU ska se ut. Sammankallas bl.a. i syfte att göra fördragsändringar.
svRETE EU:s fördrag

svTE regionala handelsavtal
svSYTE RTA
svFK Samlingsnamn för frihandelsområden och tullunioner, som bl.a. används i WTO:s legala texter. Termen används även för avtal som inte är regionala i dess geografiska betydelse (dvs. RTA inkluderar avtal mellan länder på olika kontinenter). Kravet för att få upprätta en RTA är att tullarna mellan de avtalsslutande länderna ska avvecklas för i stort sett all handel. Tidsperioden för att upprätta tullunionen eller frihandelsområdet får inte överskrida 10 år utom i exceptionella fall. Enligt reglerna ska de yttre tullarna i en blivande tullunion beräknas på basis av de deltagande ländernas genomsnittliga tullnivå.
   Särskilda regler gäller för tjänstehandel. Enligt GATS kan WTO:s medlemmar ingå regionala avtal om en liberalisering av tjänstehandeln sinsemellan under förutsättning att avtalet har väsentlig sektorstäckning och i stort sett all diskriminering på tjänsteområdet mellan parterna avvecklas.
svRETE frihandelsområde, GATS, tjänstehandel, tullunion
enTE Regional Trade Agreements
enSYTE RTA

svTE regionalisering
svFK Viktig princip i WTO:s SPS-avtal som innebär att ett lands SPS-åtgärder ska anpassas till de förhållanden som råder i det område den importerade produkten kommer ifrån. Tanken bakom denna princip är att ett sjukdomsutbrott eller förekomst av växtskadegörare i en del av ett exporterande land inte ska behöva påverka villkoren för exporten från andra delar av detta land. Andra länder ska alltså begränsa sina handelsrestriktioner till den sjukdomsdrabbade regionen, förutsatt att denna region kan avgränsas och myndigheternas kontroller är tillförlitliga. För EU:s del är det viktigt att andra länder tillämpar regionaliseringsprincipen, annars finns risk att ett sjukdomsutbrott i en del av ett EU-land påverkar exporten från resten av EU.
enTE regionalisation

svTE rekommendation
svFK En sådan kan förekomma i bl.a. internationella avtal av multilateral karaktär. Den är icke bindande och kan, beroende på omständigheterna, uppfattas/tolkas olika av parterna.

svTE RBP
svDF konkurrensbegränsande agerande av företag som missbrukar en dominerande marknadsposition
svAN Företagens globalisering och de minskade statliga handelshindren genom WTO-avtalen har väckt farhågor att de internationella företagen genom att tillämpa restriktiva affärsmetoder kan underminera regeringarnas liberaliseringssträvanden.
svRETE globalisering, handel och-frågor, handelshinder
enTE Restrictive Business Practices
enSYTE RBP

svTE retaliera
svDF vidta handelspolitiska motåtgärder, exempelvis höjda tullar, för att pressa en part som behåller en WTO-oförenlig åtgärd att upphöra med detta och uppfylla rekommendationerna som tvistlösningsorganet, DSB, har givit
svRETE DSB, handelskrig, tvistlösning

svTE Riodeklarationen
svFK Ett av de tre dokument som antogs vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Innehåller 27 principer, bl.a. försiktighetsprincipen.
svRETE Agenda 21, försiktighetsprincipen

svTE roll back
svDF liberalisering och åtagande att avveckla WTO-oförenliga åtgärder, dvs. handelspolitiska regler som står i strid med WTO:s avtal
svRETE standstill

svTE Romkonventionen
svFK Internationellt traktat om skydd för utövande konstnärer, framställare av ljudupptagningar och radio- och televisionsföretag. Administreras av WIPO, UNESCO och ILO.
svRETE immaterialrätt
enTE Rome Convention for the Protection of Performers, Producers of Phonograms and Broadcasting Organizations

svTE runda
svFK Förhandlingar i WTO sker i s.k. rundor. Målet med en runda är att sluta ett, eller flera nya, handelsavtal. Åtta förhandlingsrundor skedde under GATT och den pågående rundan, Doharundan, är den första under WTO (och den nionde sammanlagt). De första fem rundorna handlade uteslutande om sänkning av tullar. Kennedyrundan som pågick 1964--67 var den första som inkluderade andra frågor än tullar (nämligen antidumpning).
svRETE Doharundan, GATT, Tokyorundan, Uruguayrundan

svTE Rysk-Vitrysk-Kazakiska tullunionen
svFK Unionen, grundad 2009, saknar ännu namn. Tullunionen, som trädde i kraft 1 januari 2010, innebär enhetliga tullsatser för import och en gemensam tullkod som enligt planerna skall träda i kraft 1 juli 2010. Då ska även förtullningsprocedurerna länderna emellan upphävas. Unionens status är för närvarande oklar på många sätt.
svRETE tullunion

svTE rättvis handel
svSYTE Fair Trade
svFK Denna term har ingen allmänt vedertagen definition utan betyder olika beroende på vem som använder den. Den kan referera till att villkoren i den internationella konkurrensen ska vara jämna och balanserade, dvs. företag ska konkurrera på lika villkor (level playing field).. Men oftast används snarare termen när man diskuterar sociala och till viss del miljömässiga villkor i den internationella handeln. Då handlar det om att främja en handel där människor får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed kan försörja sig själva, sin familj och utveckla sitt lokalsamhälle. Det handlar också ofta om att handeln måste stödja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, föreningsfrihet och hållbar utveckling. Kraven drivs ofta av olika NGO:er.
svRETE handel och-frågor, CSR
enTE Fair Trade
enUPTE level playing field
RIFR Fair Trade även som svensk synonym?/HNI. Ja.

svTE sammansatt tull
svFK En sammansatt tull består av summan av minst två olika komponenter, som regel dels en tullsats i procent av varans värde och dels en tullsats uttryckt i kronor per kilo, liter eller annan enhet. En sammansatt tull kan t.ex. se ut på följande sätt: 5 % (av varans värde) + 10 kr per kilo.
svRETE ad valorem-tull, specifik tull
enTE compound tariff
RIFR Referens hit från compound tariff? = svSYTE?/HNI. Nej.

svTE sanitära och fytosanitära åtgärder
svSYTE SPS-åtgärder
svSYTE SPS
svFK Nationella säkerhets- och hälsoföreskrifter som ska skydda människors, djurs och växters hälsa. Länder tillämpar SPS-åtgärder för att inte handeln med andra länder ska medföra risker för konsumenternas hälsa eller för spridning av djursjukdomar och växtskadegörare. I takt med att tullarna på jordbruksområdet blir lägre får andra hinder mot handeln -- bl.a. SPS-regler -- en relativt sett större effekt. För att hindra att handeln i onödigt hög grad hämmas av SPS-regler finns ett SPS-avtal inom WTO.
svRETE tekniska handelshinder, processer och tillverkningsmetoder
enTE sanitary and phytosanitary measures
enSYTE SPS

svTE sanktioner
svUPTE blockad
svUPTE bojkott
svUPTE handelsembargo
svUPTE embargo
svFK Sanktioner används när ett land, eller en grupp av länder, vill bestraffa ett annat land för att få landets regering att ändra beteende i något avseende. Sanktioner kan vara både diplomatiska och militära men i handelssammanhang är det ekonomiska sanktioner som är intressanta. Sådana kan bestå av investeringsförbud, frysta banktillgångar osv., men kan även gälla begränsningar av handeln. Syftet är ofta säkerhetspolitiskt och beslut om detta kan tas i FN:s säkerhetsråd.
   Sanktionerna kan gälla endast vissa varor eller tjänster eller syfta till total isolering av landet. I det senare fallet talar man ofta om en blockad, bojkott eller handelsembargo. Länder som blivit utsatta de senaste decennierna är bl.a. Sydafrika, Irak, Serbien och Libyen.
   Är syftet istället handelspolitiskt, dvs. man vill driva igenom en förändring av ett annat lands handelspolitik, och länderna är med i WTO, är detta istället något som en tvistlösningspanel beslutar om.
enTE embargo

svTE schweiziska formeln
svUPTE koefficient
svFK En matematisk formel för att beräkna tullsänkningar. Det enklaste sättet att förhandla tullar är att sänka alla tullar med en viss procentsats, t.ex. 50 %. Problemet med denna ansats är att relationen mellan olika tullar inte förändras utan endast den allämna nivån. Tullar som är dubbelt så höga som andra i utgångsläget kommer att vara dubbelt så höga även efter tullsänkningarna. För att kunna pressa samman tullnivåerna mellan olika länder föreslog Schweiz i Tokyorundan att höga tullar skulle sänkas med en högre procentsats än låga tullar.
   För att lyckas med detta måste de förhandlande länderna enas om en koefficient (ett tal) som sedan används för att beräkna tullsänkningarna. Den valda koefficienten påverkar både den maximala tullsatsen och progressiviteten i tullsänkningarna. Ju lägre koefficient, desto högre progressivitet i tullsänkningarna och ju lägre och mer sammanpressade tullar i slutändan. Om koefficienten är 10 kommer en tull på 10 % att sänkas till 5 %, dvs. en halvering. En tull på 20 % kommer samtidigt att sänkas till 6,67 %, en minskning med två tredjedelar.
   I praktiken har många länder svårt att godta den schweiziska formeln eftersom ”känsliga” varor med höga tullar förlorar en stor del av sitt tullskydd. Formelansatsen kombineras därför ofta med en begränsad undantagslista (5--10 % av tullpositionerna) med lägre tullsänkningskrav. Kraven på utvecklingsländerna är dessutom ofta lägre än på i-länderna.
   I den pågående Doharundan föreslås att den schweiziska formeln ska användas i förhandlingarna om tullsänkningar på industrivaror.
svRETE Doharundan, NAMA, Tokyorundan, tullposition

svTE sektorsöverenskommelse om ståltullar
svFK I GATT:s Uruguayrunda var det tänkt att ett multilateralt stålavtal skulle framförhandlas som skulle omfatta tullar, skyddsåtgärder, subventioner m.m. Något resultat nåddes aldrig med undantag för sektorsöverenskommelsen om tullar på stålområdet. Deltagande länder i denna överenskommelse är huvudsakligen de större i-länderna. Målet var full tullfrihet för stålprodukter år 2004 och det har också uppnåtts. Vissa länder fick en längre nedtrappningstid -- dock längst till år 2009.
svRETE multilateralt stålavtal, skyddsåtgärder, Uruguayrundan

svTE SIGL
svFK SIGL är EU-ländernas gemensamma elektroniska hanteringssystem för importlicenser för textil- och konfektionsvaror, stål m.m. Alla medlemsländers licensmyndigheter är uppkopplade till detta system.
frTE Système Intégré de Gestion de Licenses
frSYTE SIGL

svTE Singaporefrågorna
svRETE handel och-frågor
svFK Gemensam beteckning på fyra ämnesområden som lanserades vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996. Dessa var handel och investeringar, handel och konkurrens, transparens i offentlig upphandling samt handelsprocedurer.
   Vid WTO:s allmänna rådsmöte i Genève 2004 beslutades att endast handelsprocedurer skulle vara en del av Doharundans mandat. EU, som gärna ville förhandla om alla områdena, fick vika sig för motståndet framför allt från de flesta utvecklingsländer.

svTE Enhetsakten
svFK För att effektivisera dåvarande EG:s beslutsfattande kom medlemsländerna överens om den europeiska enhetsakten, som trädde i kraft 1987. Enhetsakten innebar att flera beslut kunde antas med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet. Detta gjorde det lättare att skapa EU:s inre marknad.
svRETE EU:s fördrag
enTE Single European Act
RIFR Annan förklaring i anmärkning till annan post: Det regelverk som möjliggjorde skapandet av EU:s inre marknad./HNI

svTE Single Undertaking
svFK Princip inom WTO:s pågående handelsrunda, Doharundan,att samtliga medlemsländer måste vara eniga inom samtliga förhandlingsområden för att en övergripande uppgörelse kan nås. Enkelt uttryckt innebär detta att ingenting är överenskommet förrän allting är överenskommet. Det finns samtidigt en möjlighet att göra delöverenskommelser i frågor som kan avslutas på egna meriter, utan kopplingar till övriga förhandlingsområden.

svTE Single Window
svFK Ett begrepp för förenklad handel som avser en gemensam elektronisk plats för mottagande och bearbetning av standardiserade uppgifter. Vanligtvis samarbetar flera myndigheter med varandra i mottagandet och processandet av uppgifter som är relevanta för gränspassage och tullklarering.
svRETE tullprocedur
enTE Single Window

svTE skyddsklausul
svFK Skyddsklausuler är ofta en del av multilaterala och bilaterala handelsavtal, i alla fall under en övergångsperiod. Klausulerna ger parterna rätt att införa tillfälliga skyddsåtgärder mot varandras export, dvs. de fungerar som en slags försäkringar som ger parterna rätt att frångå sina förpliktelser under en period och begränsa importen av vissa varor från sin avtalspartner.
svRETE bilateral, multilateral, Produktspecifika övergångsskyddsordningen för Kina, skyddsåtgärder
enTE safeguard clause
enSYTE escape clause

svTE skyddsklausul för textil- och konfektionsvaror
svFK I Kinas anslutningsprotokoll till WTO finns en särskild skyddsklausul för tekovaror som gällde t.o.m. 2008. Klausulen gav en WTO-medlem som anser att import av kinesiska tekovaror hotar ”en ordnad utveckling” av handeln möjligheter att införa kvantitativa restriktioner mot Kina. 
svRETE kvantitativ restriktion, Produktspecifika övergångsskyddsordningen för Kina

svTE skyddstullar
svRETE skyddsåtgärder
svFK Egentligen annat ord för skyddsåtgärder men avser ofta det bredare begreppet ’någon form av handelspolitiskt skyddsinstrument’.

svTE skyddsåtgärder
svRETE skyddstullar
svDF åtgärder som kan användas av ett importland för att begränsa importen av vissa varor under en viss tid
svAN Landet behöver inte hänvisa till att importen är vare sig dumpad eller subventionerad utan skyddsåtgärder kan snarare beskrivas som en slags försäkring mot alltför stora importökningar. Skyddsåtgärden kan ta formen av en tull eller en kvot.
   Enligt WTO kan skyddsåtgärder vidtas med stöd av GATT:s allmänna skyddsklausul (artikel XIX). I Uruguayrundan slöts ett avtal om tillämpningen av denna artikel, Agreement on Safeguards. Den tillåter ett medlemsland att införa skyddsåtgärder mot plötsliga importökningar av marknadsstörande karaktär.
   En skyddsåtgärd ska i princip tillämpas globalt, dvs.. utan diskriminering mellan olika länder. Åtgärden kan dock tillämpas selektivt mot vissa länder om importen från dessa ökat ”oproportionerligt mycket”. En skyddsåtgärd får vara i kraft högst fyra år med rätt till förlängning i ytterligare fyra år.
   I EU gäller att om en importkvot införs för en vara ska den i princip fördelas mellan exportländerna i proportion till deras andel av importen till EU under en föregående period. Om åtgärden är i kraft mer än ett år ska en successiv liberalisering ske.
svRETE antidumpningsåtgärder, Produktspecifika övergångsskyddsordningen för Kina, Uruguayrundan, utjämningsåtgärder
enTE economic emergency safeguards
enUPTE safeguards

svTE social dumpning
svFK Varor som tillverkas till låga kostnader i länder som har bristfällig arbetsrättslig lagstiftning, eller som inte kan implementera sin lagstiftning på ett acceptabelt sätt. Det kan gälla föreningsrätt, minimilön, arbetstidens längd eller annat. När sådana varor importeras till ett land med högre standarder kan de beskyllas för att ”dumpas” på exportmarknaden. 
svRETE handel och-frågor, CSR, grundläggande arbetsvillkor, miljödumpning

svTE socialklausul
svDF handelspolitisk regel som gör det möjligt att tillgripa handelssanktioner mot länder som man anser ägna sig åt social dumpning eller, mer specifikt, brister i efterlevnad av vissa grundläggande arbetsvillkor
svRETE CSR, Global Compact, grundläggande arbetsvillkor, GSP, preferens, social dumpning
svAN Sådana är förenings- och förhandlingsrätt samt förbud mot barnarbete och tvångsarbete.
   Utvecklingsländerna är starka motståndare till sociala klausuler då man befarar att i-länderna skulle kunna använda sådana i protektionistiskt syfte mot låglöneländer. Socialklausuler har därför avvisats i WTO och ersatts med mer neutrala resonemang om handel och arbetsvillkor. Detta för att inte etablera någon koppling mellan handelspolitik och arbetsvillkor.
   USA har en socialklausul i sitt GSP-system och även EU har infört särskilda preferenser i sitt GSP för mottagarländer som i sin lagstiftning infört de ILO-konventioner som utgör ”core labour standards”.
enUPTE core labour standard

svTE SOLVIT
svFK SOLVIT är ett nätverk inom EU/EES i Europeiska kommissionens regi som har till uppgift att på informell väg (utanför domstolsförfaranden), genom kontakter mellan SOLVIT-center i olika länder, försöka lösa hinder som uppstår på EU:s inre marknad.
   I varje medlemsland finns ett SOLVIT-center som tar emot anmälningar om hinder för den fria rörligheten (i Sverige är det Kommerskollegium). Ärendena hanteras i en gemensam databas i vilken kommissionen har insyn. Oberättigade hinder mot den fria rörligheten som inte löses genom SOLVIT kan kommissionen välja att gå vidare med som överträdelseärenden mot enskilda medlemmar.
svRETE inre marknaden, Kommerskollegium
enTE SOLVIT

svTE SADC
svFK SADC är en regional samarbetsorganisation som samlar 15 länder i södra Afrika: Angola, Botswana, Demokratiska Republiken Kongo, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Namibia, Seychellerna, Sydafrika, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. Elva av dessa länder ingår sedan 2008 i ett frihandelsområde. Målsättningen är att etablera en tullunion 2010 och en gemensam marknad. Förhandlingarna mellan EU och SADC är i sluttampen och ett avtal förväntas undertecknas under 2013. Flera av länderna är samtidigt medlemmar i SACU och några även i EAC och COMESA.
svRETE COMESA, EAC, SACU, tullunion
enTE Southern African Development Community
enSYTE SADC

svTE SAARC
svUPTE SAFTA
svFK Brett samarbete, bl.a. på det ekonomiska området, som inleddes 1985 mellan sju länder i Sydasien: Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Bhutan, Maldiverna och Nepal. Afghanistan tillkom 2007. Inom ramen för ett preferensarrangemang ger medlemmarna varandra preferenser. Målsättningen är att upprätta ett frihandelsområde, South Asian Free Trade Area (SAFTA).
svRETE frihandelsområde, preferens
enTE South Asian Association of Regional Cooperation
enSYTE SAARC
enUPTE South Asian Free Trade Area

svTE SACU
svFK SACU är en tullunion som omfattar Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland. Unionen grundades redan 1910, men återlanserades 1969 efter att nya självständiga stater uppstått. 
svRETE SADC
enTE Southern Africa Customs Union
enSYTE SACU

svTE SPECA
svFK FN-program för att utveckla den regionala infrastrukturen för transporter samt utbytet av varor, tjänster och arbetskraft mellan sju centralasiatiska republiker -- Afghanistan, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Ett huvudsyfte är att åstadkomma en regional samverkan för utbyggnad av ett flertal rörledningar för transport av olja och gas från regionen till världsmarknaden.
enTE Special Programme for the Economies of Central Asia
enSYTE SPECA

svTE specifik tull
svDF tull eller avgift som beräknas utifrån varans vikt, volym eller annan enhet
svRETE ad valorem-tull
svAN Motsatsen är ad valorem-tull (värdetull).

svTE SPS-avtalet
svSYTE Avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder
svFK Avtal i WTO som framförhandlades under Uruguayrundan. Avtalet innehåller regler för åtgärder som tillämpas i handeln med levande djur, jordbruksprodukter, fisk och livsmedel för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa. Denna typ av åtgärder kallas för SPS-åtgärder.
   SPS-avtalet innehåller regler om procedurer som måste följas när SPS-åtgärder införs eller ändras. Syftet med dessa regler är att åtgärderna inte ska vara mer handelshindrande än nödvändigt för att uppnå det önskade skyddet av människors, djurs och växters liv och hälsa. Avtalet uppmuntrar en harmonisering av SPS-åtgärder mellan länder, dvs. att länder har samma eller likartade regler. Därför ska WTO:s medlemsländer så långt som möjligt basera sina SPS-åtgärder på internationella standarder. I annat fall ska de åtgärder ett land tillämpar vara baserade på vetenskapliga underlag och en riskbedömning. SPS-avtalet innehåller också regler om hur WTO:s medlemsländer ska hålla varandra informerade om nya regler eller ändringar av regler som påverkar handeln. 
svRETE jordbruksprodukter, tekniska handelshinder, Uruguayrundan, sanitära och fytosanitära åtgärder

svTE standard
svFK Termen standard har olika betydelser i olika sammanhang. Två definitioner är dock mer centrala.
   Den första definitionen kommer från WTO:s avtal om tekniska handelshinder. Den anger standarder som ett dokument som fastställts för allmän och upprepad användning av ett erkänt organ och som föreskriver regler, riktlinjer eller egenskaper hos varor eller därmed sammanhängande processer och tillverkningsmetoder (PPMs).
   Den andra definitionen kommer från ISO/IEC (Guide 2: 2004) och anger standard som ett dokument, upprättat i konsensus, och fastställt av erkänt organ som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang.
svRETE processer och tillverkningsmetoder, tekniska föreskrifter, tekniska handelshinder

svTE standardisering
svDF utarbetande av en standard
svRETE standard


svTE STFD
svFK Standards and Trade Development Facility (STDF) är en biståndsorganisation med sekretariat i WTO i Genève. STDF stödjer utvecklingsländer för att de ska kunna leva upp till internationella SPS-standarder, så att de kan bibehålla befintliga eller få tillträde till nya exportmarknader, samtidigt som hälsosituationen för människor, djur och växter i länderna förbättras. STDF arbetar med kapacitetsbyggnad genom kunskapsspridning, utbildning och finansiering av projekt. Ingående partner är FAO (Food and Agriculture Organization), OIE (World Organization for Animal Health), World Bank, WHO (World Health Organization), WTO (World Trade Organization) och ett antal givarländer, däribland Sverige 
enTE Standards and Trade Development Facility
enSYTE STDF

svTE standstill
svDF åtagande att inte införa eller höja tullar och andra handelshinder
svRETE handelshinder, roll back

svTE Stockholmskonventionen
svFK Konventionen, antagen år 2001, syftar till att skydda människor och miljö från svårnedbrytbara ämnen (bl.a. DDT och PCB) som sprids globalt. Produktion, konsumtion och handel med dessa ämnen är förbjudna enligt konventionen. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har ansvaret i Sverige för att konventionen efterlevs.
svRETE MEAs
enTE Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants (POPs)
enUPTE POPs

svTE strafftull
svFK Begreppet har att göra med tvistlösning. Men medierna använder ofta begreppet på ett annat sätt, nämligen som ett enklare ord för handelspolitiska skyddsinstrument.
svRETE handelskrig, handelspolitiska skyddsinstrument, retaliera, tvistlösning

svTE subsidiaritetsprincipen
svSYTE närhetsprincipen
svFK I Maastrichtfördragets inledning betonas subsidiaritets- eller närhetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt när det gäller områden som inte faller inom EU:s exklusiva kompetens.

svTE subventioner till industrin
SA WTO
svFK I WTO:s subventionsavtal (ASCM) är definitionen på subvention ”varje finansiellt bidrag inkl. inkomst- eller prisstöd, från regering eller offentlig myndighet, som innebär en förmån för mottagaren”.
   Avtalet definierar två kategorier av subventioner förbjudna och angripbara. De förbjudna är exportsubventioner samt subventioner till företag på villkor att de använder inhemska framför importerade insatsvaror. Till de angripbara, dvs. subventioner som får användas men som då kan mötas med utjämningsåtgärder, hör subventioner som klassas som selektiva, dvs. sådana som ges till ett företag eller grupp av företag eller som begränsas till ett geografiskt område.
svRETE ASCM, exportsubvention, utjämningsåtgärder

svTE SIA
svDF analys som görs för att utvärdera effekten på hållbar utveckling av ett visst politiskt beslut, t.ex. ett nytt handelsavtal
svAN Det finns ingen standardmetod för detta utan det sköts olika från fall till fall. EU är pådrivande för att alltid genomföra SIAs när nya avtal ska förhandlas.
enTE Sustainability Impact Assessment
enSYTE SIA

svTE Swedish Trade Procedures Council
svSYTE SWEPRO
svFK SWEPRO är Sveriges forum för diskussion och information om det internationella arbetet med frågor om förenklade handelsprocedurer. Vi arbetar för förenklade, harmoniserade och effektiva handelsprocedurer. I SWEPRO finns centrala svenska intressenter samlade från både offentlig och privat sektor. SWEPRO:s ledamöter representerar i dag Utrikesdepartementet, Tullverket, Business Sweden, Sveriges Kommuner och Landsting, Nätverket för Elektroniska Affärer, Transportindustriförbundet, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Internationella Handelskammaren och Kommerskollegium. Ledamöterna träffas minst fyra gånger per år för att diskutera relevanta och aktuella policyfrågor. SWEPRO:s kansli administreras av Kommerskollegium.

svTE Svensk Exportkredit
svSYTE SEK
svFK AB Svensk Exportkredit ägs till 65 % av staten och resten av ABB. Verksamheten ska stödja svensk export och, till viss del även investeringar, utomlands genom långsiktiga och fördelaktiga krediter. Det kan gälla både varor och tjänster. Krediternas omfattning begränsas av Consensusöverenskommelsen. För att kunna exportera till osäkra marknader kan företag även söka exportkreditgarantier.
svRETE Consensusöverenskommelsen, export, exportkreditgaranti, investeringar

svTE swing
svSYTE transfer
svFK Inom ramen för begränsningsavtal kan ett textilexporterande land föra över en del av en outnyttjad kvot för en tekovara till en kvot för en annan vara. Swing är ett uttryck för den utbytbarhet som ska finnas mellan olika begränsningsvarugrupper i begränsningsavtal.

svTE syd-sydhandel
svDF handel mellan utvecklingsländer
svAN I mycket förenklade termer talas ibland om i-länderna som ”nord” och utvecklingsländerna som ”syd” pga. de flesta i- respektive utvecklingsländers geografiska läge. Syd-sydhandeln har under senare tid ökat dramatiskt och har gjort utvecklingsländerna mindre beroende av sina traditionella exportmarknader i i-länderna.

svTE Systemet för registrerade exportörer
svSYTE REX
svFK Systemet för registrerade exportörer (REX) är ett självcertifieringssystem som den 1 januari 2017 kommer att ersätta den nuvarande ursprungscertifieringen som görs av myndigheter. Inom ramen för systemet kommer de exporterande företagen själva att utfärda ursprungsbevis till sina kunder. Förutom att proceduren kring själv utfärdandet förenklas, är det tänkt att REX ska bidra till att samla in och tillgängliggöra information om tillförlitliga EU-exportörer via en central databas. Databasen kommer att etableras och administreras av EU-kommissionen.

svTE särskild och differentierad behandling
svSYTE S&D
svFK Förkortningen S&D står för särskild och differentierad behandling som utvecklingsländer erhåller i det multilaterala handelsregelverket. S&D innebär antingen åtgärder från i-ländernas sida, som preferenser och tekniskt bistånd, eller att utvecklingsländerna ”slipper” vissa åtaganden, genom övergångsperioder, undantag och flexibilitet. De minst utvecklade länderna får särskilda S&D-villkor. Det finns ca 145 skrivningar om S&D i WTO:s regler. Det framgår av Dohadeklarationen att SDT är en integrerad del av WTO-avtalet och att översyn ska göras i syfte att precisera och effektivisera genomförandet. Detta är något som fortfarande diskuteras inom WTO och inga slutgiltiga beslut har ännu fattats. SDT är även aktuell i enskilda avtal som är föremål för förhandling inom ramen för det mulitlaterala handelsregelverket. Handelsprocedurer är ett sådant område.
svRETE multilateral, preferens, policy space
enTE special and differential treatment
enSYTE SDT

svTE särskilda skyddsklausulen
SA jordbruk
svSYTE särskilda skyddsklausulen för jordbruksvaror
svSYTE SSG
svFK Skyddsklausul som ingår i WTO:s jordbruksavtal och som fungerar som en slags försäkring mot import som hotar det inhemska jordbruket. Den särskilda skyddsklausulen kan användas av ett 40-tal WTO-medlemmar, för specifikt angivna varor, för att införa extra tullar vid låga importpriser eller vid kraftiga ökningar av importvolymen. Skyddsklausulen är förbehållen de länder som under Uruguayrundan omvandlade kvantitativa restriktioner till tullar. Många i-länder har möjlighet att använda den särskilda skyddsklausulen -- bl.a. EU, USA, Japan och Norge -- medan endast ett fåtal utvecklingsländer har tillgång till denna skyddsmekanism.
   Hittills har skyddsklausulen använts ganska sparsamt. I de pågående Dohaförhandlingarna är skyddsklausulen starkt ifrågasatt av flertalet WTO-medlemmar, i synnerhet utvecklingsländerna.
svRETE Doharundan, handelspolitiska skyddsinstrument, Jordbruksavtalet, kvantitativ restriktion
enTE Special Safeguard Clause
enSYTE Special Safeguard
enSYTE SSG
RIFR Termer och synonymer? SSG = svensk synonym?/HNI. Ja.

svTE särskilda skyddsmekanismen
SA jordbruk
svFK En viktig fråga i de pågående Dohaförhandlingarna är utformningen av en ny skyddsmekanism för utvecklingsländer. Denna mekanism ska ge utvecklingsländer möjlighet att införa tillfällig tilläggstullar i de fall då importpriset faller eller importvolymen ökar över en viss nivå. Detta är en central fråga för G33, en grupp utvecklingsländer som värnar om sitt politiska handlingsutrymme att vidta åtgärder för att bl.a. värna om livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling.
   Ej att förväxla med särskilda skyddsklausulen.
svRETE G33, särskilda skyddsklausulen
enTE Special Safeguard Mechanism
enSYTE SSM

svTE säsongstull
svFK Med säsongstull avses att tullen på en vara varierar under olika säsonger på året. Främst används denna typ av tullar för frukter och grönsaker. Genom att tillämpa säsongstullar kan ett land tillämpa en högre tull under den säsong som de inhemska producenterna vill sälja sina färska produkter och en lägre tull när det inhemska utbudet är litet. Detta missgynnar exportörer i länder som har samma odlingssäsong som det land som tillämpar säsongstullar.

svTE Taric
svFK Den integrerade tulltaxan i EU som är en utbyggnad av den Kombinerade nomenklaturen (KN) till en 10-ställig (10-siffrig) nivå. Uppdelningarna av varor i olika detaljerade indelningar ska garantera en korrekt tillämpning i medlemsländerna av EU:s handelspolitiska lagstiftning när det gäller tullsuspensioner, tullkvoter, preferenser, antidumpningstullar m.m. Taric-koden kan ibland vara utbyggd med ytterligare tilläggskoder.
svEX 4011.30.00.10 (gummidäck till civila flygplan) där de två sista siffrorna visar att det är just civila plan. I fall med icke-civila plan blir Taric-koden istället 4011.30.00.90.
svRETE Kombinerade nomenklaturen, preferens, tullsuspension, tullkvot
frTE Tarif Intégré Communautaire
frSYTE TARIC

svTE tariffering
svFK Innebär i handelspolitiska sammanhang att icke-tariffära handelshinder, t.ex. importkvoter, görs om till tullar. Dessa anses ha mindre skadlig effekt på handeln.
svRETE handelshinder

svTE TBT-avtalet
svUPTE TBT
svUPTE TBT-kontaktpunkt
svFK WTO:s avtal om Technical Barriers to Trade (TBT), från Tokyorundan, reglerar tillkomst och tillämpning av tekniska regler. Syftet är att begränsa tekniska handelshinder. Avtalet omfattar alla varor, såväl industri- som jordbruksvaror och reglerar utarbetande, fastställande och tillämpning av tekniska föreskrifter och standarder, inkl. förpacknings-, märknings- och etiketteringskrav.
   Enligt avtalet får tekniska regler inte utarbetas, antas eller tillämpas med syfte eller effekt att skapa onödiga hinder för internationell handel. Avtalet föreskriver bl.a. en anmälningsprocedur för utkast till nya tekniska regler och procedurer för bedömning av överensstämmelse samt upprättande av upplysningscentraler hos medlemsländerna för sådana regler. Kommerskollegium är Sveriges upplysningscentral enligt TBT-avtalet (TBT-kontaktpunkt).
svRETE Tokyorundan, tekniska regler, tekniska handelshinder, tekniska föreskrifter, standard, bedömning av överensstämmelse, Kommerskollegium

svTE tekniska handelshinder
svSYTE TBT
svFK Olikheter mellan olika länders tekniska regler kan bli ett hinder i den internationella handeln. Avsikten med reglerna kan vara inriktade på olika säkerhets- eller miljö- och hälsokrav, men effekten kan bli ett handelshinder.
svRETE handelshinder, TBT-avtalet
enTE Technical Barriers to Trade
enSYTE TBT

svTE teknisk specifikation
svDF dokument som anger tekniska krav, som ska uppfyllas av en produkt, process eller tjänst
svRETE tekniska föreskrifter

svTE tekniska föreskrifter
svUPTE anvisat förfarande
svDF dokument som innehåller rättsligt eller faktiskt bindande regler, fastställda av ett offentligrättsligt organ, och som innehåller tekniska krav, antingen direkt eller genom att hänvisa till eller återge innehållet i en standard, teknisk specifikation eller anvisat förfarande (”code of practice”)
svRETE standard, teknisk specifikation, tekniska handelshinder
svAN Tekniska föreskrifter kan, precis som standarder, underlätta handel genom att minska informations- och anpassningskostnader för företag. Men de kan också utgöra tekniska handelshinder beroende på hur de utformas och om olika länder har olika föreskrifter.
enUPTE code of practice

svTE tekniska regler
svFK Samlingsbegrepp för frågor som rör tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse med tekniska föreskrifter eller standarder.
svRETE bedömning av överensstämmelse, standard, tekniska föreskrifter

svTE tekohandel
svFK Tekohandeln har varit föremål för kvantitativa restriktioner (kvoter) sedan 1950-talet då bl.a. USA och Storbritannien införde restriktioner mot lågprisimport av tekovaror från länder i Asien. Restriktionerna infördes i strid med de normala reglerna i GATT, som inte tillåter kvantitativa restriktioner eller att vissa länder diskrimineras. Dock gällde mellan 1974--1994 olika Multifiberavtal (och dessförinnan bomulltextilsavtal 1961--1973) som gjorde det möjligt för de länder som så ville att begränsa och reglera tekohandeln. 1995 ersattes Multifiberavtalen av ATC-avtalet som var början till slutet på tekovarornas handelspolitiska särbehandling.
    Dock hade övriga WTO-länder rätt att till och med utgången av år 2008 ha särskilda kvantitativa begränsningar mot Kina med hjälp av en tekospecifik skyddsklausul i Kinas anslutningsprotokoll till WTO.
svRETE GATT, Multifiberavtalen, Avtalet om textil och konfektion
svAN Teko = textil och konfektion.

svTE bytesförhållande
svSYTE terms of trade
svDF förhållandet mellan ett lands export- och importpriser
svAN Terms of trade beräknas genom att jämföra exportprisindex och importprisindex. Det genomsnittliga priset per exporterad enhet delas med det genomsnittliga priset per importerad enhet. Är värdet positivt har exporten ett högre förädlingsvärde än importen.
enTE Terms of Trade
enSYTE ToT
RIFR Svensk synonym?/HNI. Ja.

svTE tillfälligt lager
svDF lagringsplats för förvaring av oförtullade varor under kortare tid
svRETE tullager
svAN För att ha ett tillfälligt lager krävs tillstånd från Tullverket.

svTE tillsyn
svDF oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt (t.ex. produkt eller företag) som syftar till att kontrollera att tillsynsobjekt uppfyller de krav och villkor som följer av lag, EU-förordning eller annan föreskrift av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektansvarige
RF SOU 2004:100

svTE tillämpade tullar
svDF de tullar som ett land tar ut vid import av varor
svRETE bundna tullar, import

svTE tjänstefiering
svFK Tjänstefiering innebär en utveckling där tillverkningsindustrin blir mer och mer tjänsteberoende. Tillverkningsindustrin både köper och producerar själv alltmer tjänster samt säljer och exporterar alltmer tjänster. Tjänstifieringen är särskilt påtaglig om hänsyn tas till att företag allt oftare ingår i företagsgrupper (koncerner). Detta beror på att industrins koncerner har en hel del verksamhet i dotterföretag som främst producerar tjänster.
enTE servicification

svTE tjänstehandel
svUPTE gränsöverskridande handel
svUPTE konsumtion utomlands
svUPTE lokal etablering
svUPTE tillfällig personrörlighet
svFK Handel med tjänster skiljer sig åt gentemot handel med varor på en rad sätt. Tjänstehandel är ett bredare begrepp än varuhandel och inkluderar etablering av tjänsteföretag i annat land. Varuhandel däremot inkluderar endast gränsöverskridande handel, dvs. när varor sänds från ett land till ett annat. 
   Det finns ingen enhetlig definition över vad tjänstehandeln täcker men den inkluderar allt ifrån IT-tjänster, kommunikationer, byggtjänster, transport och distribution till sjukvårds- och utbildningstjänster. Ett centralt problem med tjänstehandeln är att eftersom tjänstehandeln är svårare att ”se”, saknas ofta kunskap och tillförlitlig statistik. 
   Tjänstehandeln är lika gammal som varuhandeln men handeln har varit mer begränsad. Teknikutvecklingen, inte minst elektronisk dataöverföring, har medfört att tjänstehandeln ökat snabbt under de senaste decennierna. Idag växer tjänstehandeln snabbare än varuhandeln om än från en lägre nivå. Lättast beskrivs tjänstehandelns former med de fyra leveranssätten (modes of supply) som definieras i GATS:
   Leveranssätt 1: Gränsöverskridande handel (cross border supply). Detta är när tjänsterna levereras från ett medlemslands territorium till ett annat medlemslands territorium (t.ex. telefonsamtal över en landsgräns).
   Leveranssätt 2: Konsumtion utomlands (consumption abroad). Detta är när ett medlemslands konsumenter åker till ett annat medlemsland för att konsumera tjänsten (t.ex. turism).
   Leveranssätt 3: Lokal etablering (commercial presence). Detta är när tjänsten levereras genom att leverantören etablerar sig i annan medlems territorium (t.ex. etablerar dotterbolag), dvs. företaget investerar i sin nya marknad.
   Leveranssätt 4: Tillfällig personrörlighet (temporary movement of natural persons). Detta är leverans genom att fysisk person tillfälligt besöker annat medlemsland för att utföra ett arbete där (t.ex. tillfälligt besök av expert). 
   Leveranssätt 1 och 3 är de vanligaste formerna medan leveranssätt 4 är den minst vanliga formen. Det är också den form som möter flest handelshinder.
svRETE de fyra friheterna
enUPTE cross border supply
enUPTE consumption abroad
enUPTE commercial presence
enUPTE temporary movement of natural persons

svTE Tokyorundan
svFK Tull- och handelsförhandling i GATT 1973--79. Namnet beror på att den deklaration som angav riktlinjer och mål för förhandlingarna antogs vid ett ministermöte i Tokyo. Tullsänkningar för industrivaror på i genomsnitt runt 30 % genomfördes. Under rundan tillkom ytterligare ett antal områden, inkl. tullvärdeberäkning, importlicenser, subventioner och utjämningstullar, tekniska handelshinder och offentlig upphandling. Parterna använde sig av sidoavtal istället för att omförhandla relevanta artiklar av GATT. Endast länder som anslöt sig till dessa avtal var bundna av dess regler.
svRETE Kennedyrundan, Uruguayrundan, Doharundan, tullvärde, importlicensprocedurer, tekniska handelshinder, offentlig upphandling, GATT

svTE TBR
svFK EU:s handelshinderförordning innehåller procedurer för att tillvarata EU:s rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt WTO-reglerna. Efter anmälan av berörd part (EU-medlemsland, industribransch etc.) eller på Europeiska kommissionens eget initiativ kan denna angripa otillåtna handelsbruk i tredje land, antingen genom bilateral förhandling med landet ifråga eller genom tvistlösning i WTO.
svRETE bilateral, tvistlösning
enTE Trade Barriers Regulation
enSYTE TBR
RIFR Referens hit från New Commercial Policy Instrument - varför?/HNI. Tas ej med.

svTE trade creation
svFK Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsalstrande effekter, dvs. de kan skapa nya handelströmmar som innan inte fanns, genom att ta bort handelshinder som innan gjorde handeln olönsam. Därigenom kan de ge upphov till samhällsekonomiska vinster. Detta sker om en inhemskt tillverkad vara ersätts med en billigare produkt från en mer effektiv producent från ett annat land som ingår i tullunionen/frihandelsområdet.
svRETE frihandelsområde, trade diversion, tullunion

svTE trade deflection
svDF handelssnedvridande effekt som uppstår när olika länder har olika handelspolitik
svAN I exempelvis ett frihandelsområde där medlemsländerna har olika nationella tullsatser mot omvärlden åtnjuter endast varor som har ursprung i området tullfrihet i handeln mellan medlemsstaterna. I annat fall skulle en snedvridning av handeln kunna uppstå genom att varor från tredje land importerades till landet med den lägsta tullen och sedan slussades vidare tullfritt inom frihandelsområdet till länder med högre tullar.

svTE trade diversion
svFK Upprättandet av en tullunion eller ett frihandelsområde kan få handelsomfördelande effekter, dvs. att handeln leds om i nya banor, genom att vissa handelshinder tas bort och de återstående därigenom får större relativ betydelse. På detta sätt kan en samhällsekonomisk förlust uppstå. Det sker om importen av en vara från tredje land ersätts med en dyrare produkt från en mindre effektiv producent inom tullunionen/frihandelsområdet som en följd av den interna tullavvecklingen och bibehållna tullar gentemot omvärlden.
svRETE frihandelsområde, trade creation, tullunion


svTE TiSA
svFK Eftersom förhandlingarna om tjänstehandel går trögt inom WTO:s General Agreement on Trade in Services (GATS) enades några länder under 2012 om en ny ansats. De förhandlar i stället ett plurilateralt avtal där bara de länder som själva väljer att delta ingår. Detta avtal kallas för TiSA – Trade in Services Agreement. Förhandlingarna sker i Genève, men ännu så länge utanför WTO. Målet är att avtalet så småningom ska kunna införlivas i WTO och bli det nya GATS.
   I förhandlingarna ingår både marknadstillträde för tjänster och regelfrågor för tjänstehandel. Ett område som många länder prioriterar är att göra regelverket mer relevant för den handel som sker digitalt.
   De omkring 50 länder som förhandlar TiSA kallas för ”Really good friends of services”. Gruppen består förutom EU och dess 28 medlemsstater av Australien, Kanada, Colombia, Costa Rica, Hong Kong, Island, Israel, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Chile, Norge, Peru, Sydkorea, Schweiz, Taiwan, Turkiet, USA, Peru, Pakistan och Paraguay. Fler länder har uttryckt intresse för att delta, varför listan kan bli längre med tiden.
enTE Trade in Services Agreement
enSYTE TiSA

svTE TPRM
svFK Regelbundna granskningar i WTO av medlemmarnas handelspolitik, inklusive handeln med tjänster och immaterialrättslagstiftning. Granskningen utförs på basis av dels en rapport från WTO-sekretariatet, dels en rapport från det granskade landet. EU, USA, Japan och Kanada granskas vartannat år, övriga medlemsländer vart fjärde eller vart sjätte år, beroende på deras relativa betydelse i världshandeln.
svRETE immaterialrätt
enTE Trade Policy Review Mechanism
enSYTE TPRM

svTE TPA
svFK Ett förhandlingsmandat för den amerikanske presidenten i handelsförhandlingar som innebär att kongressen förbinder sig att godkänna eller förkasta ett förhandlat handelsavtal i sin helhet (utan egna tillägg eller ändringar) inom en viss tidsgräns. Utan TPA anses den amerikanska administrationen ha svårt att med trovärdighet delta i internationella handelsförhandlingar.
enTE Trade Promotion Authority
enSYTE TPA

svTE TRIPS
svUPTE handelsrelaterade immaterialrättsfrågor
svFK Avtal om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter. Ett av de tre huvudavtalen i WTO. Det omfattar skydd för upphovsrätt, varumärken, geografiska ursprungsbeteckningar, mönster, patent, kretsmönster i datachips samt konfidentiell information (företagshemligheter). Innehållet bygger på de immaterialrättsliga konventionerna inom WIPO.
   WTO-länderna åtar sig att se till att det immaterialrättsliga skyddet som stadgas i TRIPS-avtalet följs. I annat fall finns det möjlighet till tvistlösningsförfarande som kan leda till sanktioner. 
   WTO-länderna har också en skyldighet att se till att brottmålsförfaranden och straffrättsliga påföljder tillämpas vid uppsåtlig varumärkesförfalskning eller piratkopiering i kommersiell omfattning. Påföljderna ska vara tillräckligt allvarliga för att vara avskräckande. Tullmyndigheterna ska kunna stoppa och förstöra sådana varor vid gränsen.
svRETE ACTA, geografisk ursprungsbeteckning, immaterialrätt, piratkopiering, tvångslicenser, WIPO
enTE Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights
enSYTE TRIPS
RIFR OK svensk term?/HNI Skr: Litet -s, jfr TRIMs?/HNI. Olika skrivsätt.

svTE TRIMs
svUPTE handelsrelaterade investeringsåtgärder
svUPTE TRIMs-avtalet
svFK TRIMs, eller handelsrelaterade investeringsåtgärder, är krav som värdlandets regering ställer på en utländsk investerare och som berör det utländska företagets handel med omvärlden. Det vanligast förekommande kravet är att inhemska insatsvaror ska användas i produktionen -- s.k. nationellt innehåll i produktionen (local content requirements). Ett annat förekommande krav är att det investerande företaget måste exportera varor till ett värde som motsvarar en viss andel av företagets import eller dess totala produktion. De skäl som anges för upprättandet av TRIMs är vanligen att skydda den inhemska industrin och/eller att förhindra valutautflöde och betalningsbalansproblem.
   WTO:s avtal om handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMs-avtalet), som slöts i Uruguayrundan, förbjuder medlemsländerna att ställa krav på nationellt innehåll i produktionen, exportimportbalansering, begränsningar av importen i förhållande till den utländska valuta företaget tjänar, samt begränsningar av exporten i förhållande till företagets lokala produktion. Dock finns det särregler (SDT) för utvecklingsländer, som ger dem större möjlighet att använda TRIMs.
svRETE särskild och differentierad behandling, Uruguayrundan
enTE Trade-Related Investment Measures
enSYTE TRIMs
enUPTE local content requirements

svTE TABD
svUPTE TACD
svUPTE TAED
svUPTE TALD
svFK TABD utgör en viktig del av EU:s och USA:s samarbete för att öka den politiska och ekonomiska integrationen. I dialogen deltar europeiska och amerikanska industriledare samt topptjänstemän från den amerikanska administrationen och Europeiska kommissionen. Prioriterade ämnen är MRA-avtal om ömsesidigt erkännande av provning och certifiering, harmonisering av standarder och tekniska regler samt tullsänkningar på vissa varuområden. Syftet är ökad ekonomisk integration mellan USA och EU.
   Motsvarande transatlantiska forum finns också för andra grupper, däribland parlamenten (Transatlantic Legislative Dialogue), konsumentgrupper (TACD), miljöorganisationer (TAED), och fackförbund (TALD).
svRETE TEP, TEC, provning, certifiering, harmonisering, standard, tekniska regler, ekonomisk integration
enTE Transatlantic Business Dialogue
enSYTE TABD

svTE TEC
svSYTE Transatlantiska ekonomiska rådet
svUPTE Transatlantiska ekonomiska partnerskapet
svFK Vid toppmötet mellan USA och EU 2007 undertecknades ett ramavtal för att främja den ekonomiska integrationen. Genom främst regulativt samarbete syftar ramavtalet till att begränsa de skillnader i lagar, regler och standarder som hämmar handel och investeringar mellan USA och EU. Ramverket saknar dock sanktioner och bindande åtaganden. Som en del av samarbetet etablerades det Transatlantiska ekonomiska rådet (TEC) för att övervaka, vägleda och accelerera integrationsprocessen. TEC är en vidareutveckling av det Transatlantiska ekonomiska partnerskapet.
   I rådet, som sammanträder minst en gång årligen, representeras EU av Europeiska kommissionen, medan de amerikanska representanterna kommer från presidentens kabinett. En särskild grupp bestående av ordförandena i TABD, TACD och TALD bistår rådet med rekommendationer om det fortsatta samarbetet.
svRETE ekonomisk integration, ramavtal, TABD
enTE Transatlantic Economic Council
enSYTE TEC

svTE TEP
svFK TEP, som lanserades i samband med toppmötet mellan USA och EU i London 1998, vidareutvecklar den process inom handel och investeringar som inleddes 1995. TEP inkluderar såväl bilaterala som multilaterala element. Å ena sidan utgör TEP ett forum där EU och USA kan samordna sina satsningar i WTO. Å andra sidan syftar TEP till att lösa bilaterala handelshinder, främst tekniska regler, med bibehållet skydd för hälsa och säkerhet, konsumenter, samt miljön. TEP integrerar frågor om arbetsrätt, företag, miljö och konsumenthänsyn i processen.
svRETE handelshinder, tekniska regler, TABD, TEC
enTE Transatlantic Economic Partnership
enSYTE TEP

svTE TTIP
svFK I juli 2013 startade EU och USA förhandlingar om ett frihandelsavtal, ett transatlantiskt handels- och investeringspartnerskapsavtal (Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP). Målsättningen med TTIP är att öka handeln och investeringarna mellan EU och USA. Avtalet väntas leda till ökat marknadstillträde, större  samstämmighet i regler och lagstiftning och även bana väg för globala standarder. Områden som ingår i förhandlingarna är bland annat: tullar, TBT, SPS, förenklade handelsprocedurer, ursprungsregler, offentlig upphandling, tjänstehandel och investeringar.
enTE Transatlantic Trade and Investment Partnership
enSYTE TTIP

svTE transitering
svDF transport av oförtullade varor genom ett eller flera länder
svAN Tull och skatt betalas vid slutdestinationen istället för på gränsen till det land varorna transiteras genom.

svTE transithandel
svUPTE transitland
svDF handel mellan två länder varvid godset utan att förtullas passerar ett tredje land (transitland)
svRETE tredje land <HONR 1>

svTE transitionsekonomi
svSYTE övergångsekonomi
svFK Term för f.d. planekonomier som nyligen har övergått till marknadsekonomi. Även om planekonomier fanns i många utvecklingsländer så syftar termen oftast på f.d. Sovjetunionen och länderna i Öst- och Centraleuropa. Oftast har termen ingen handelspolitisk betydelse men i vissa sammanhang har den åberopats i krav på särbehandling för dessa länder.

svTE transnationellt företag
svDF multinationellt företag vars verksamhet är så spridd att de inte har någon egentlig hemmamarknad
svRETE UNCTAD
svAN UNCTAD beräknar vilka företag i världen som är mest transnationella.

svTE TPP
svFK Trans-Pacific Partnership (TPP) är ett frihandelsavtal i Stilla havsregionen som färdigförhandlades i oktober 2015. Parterna till avtalet är USA, Japan, Kanada, Mexiko, Australien, Chile, Malaysia, Singapore, Peru, Vietnam, Nya Zeeland och Brunei. Dessa länder står tillsammans för cirka 40 % av världsekonomin (mätt i BNP) och en tredjedel av all handel.
   Avtalet är brett till sin omfattning, och innehåller förutom områden som tullar, tjänster och investeringar även åtaganden på nya områden för handelsavtal som e-handel och anti-korruption. TPP-avtalet kan först träda ikraft när sex av partnerna ratificerar avtalet, och dessa måste tillsammans stå för åtminstone 85 % av gruppens BNP -- dvs. det krävs att både USA och Japan ratificerar avtalet för att det ska kunna börja gälla.
enTE Trans-Pacific Partnership
enSYTE TPP

svTE transparens
svFK I handelspolitiska sammanhang är detta en grundprincip i WTO. Alla lagar, regler och bestämmelser som påverkar handeln måste publiceras innan de träder i kraft. Detta för att göra handelspolitiken förutsägbar.

svTE transparens i offentlig upphandling
svFK Diskussioner om ett avtal om transparens (insyn, offentlighet) i offentlig upphandling har pågått sedan WTO:s ministermöte i Singapore 1996. Syftet skulle vara att öka insynen i de nationella upphandlingssystemen. Detta skulle underlätta för utländska företag som vill delta i upphandlingen samt motverka korruption. En del utvecklingsländer motsätter sig ett sådant avtal. Vid ministermötet i Doha i november 2001 fattades ett principbeslut att inleda förhandlingar vid ministerkonferensen år 2003. I juli 2004 avfördes dock frågan från Doharundan.
svRETE offentlig upphandling, korruption, Doharundan, Singaporefrågorna

svTE tredje land
HONR 1
svUPTE transitland
svDF varje land som står utanför ett partsförhållande (t.ex. avtal mellan två eller flera stater)

svTE tredje land
HONR 2
svUPTE transitland
svSA inom EU
svDF land utanför EU

svTE tull
svUPTE värdetull
svUPTE fiskal tull
svDF statlig avgift som tas ut på importerade eller, mer sällan, exporterade varor
svRETE specifik tull, tullvärde
svAN Man brukar skilja mellan finanstull (fiskal tull) som ger staten inkomster och skyddstull som skyddar inhemsk produktion mot utländsk konkurrens. Tullen beräknas vanligen i procent (värdetull, ad valorem-tull) av varans importpris (tullvärdet) men kan också beräknas efter varans vikt, volym eller stycketal (specifik tull) Även kombinationer av värdetull och specifik tull kan förekomma. De gällande tullsatserna framgår av landets tulltaxa.

svTE tullager
svDF lagringsplats för oförtullade varor utan tidsbegränsning
svRETE tillfälligt lager
svAN Tullager kan vara allmänna eller privata och tillstånd från Tullverket krävs.

svTE tullbindning
svFK Ett land som bundit sin tull i en förhandling vid en viss nivå har förpliktat sig att inte höja tullen över den bundna nivån. Däremot kan landet välja att ta ut en lägre tull. Om ett WTO-land bryter eller upphäver en bunden tull måste drabbade länder kompenseras t.ex. genom att tullen sänks på andra varor som är av intresse för dem. Genom att binda tullarna skapas en stabil och förutsägbar grund för handeln.

svTE tullbindningslista
svFK I tullförhandlingar i WTO redovisas resultatet av varje lands åtaganden i en s.k. tullbindningslista. I tullbindningslistan redovisas de tullar som landet i fråga har åtagit sig att högst ta ut vid import av varor från andra WTO-länder.
svRETE tullbindning

svTE tullekvivalent
svDF värde som försöker uppskatta den handelshindrande effekten av ett icke-tariffärt handelshinder
svAN Till exempel kan en kvot räknas om till att motsvara X procent tull. Kvotens handelshindrande effekt motsvarar alltså effekten av en tull på X procent.

svTE tulleskalering
svFK Begreppet innebär att tullstrukturen utformats så att tullsatsens höjd stiger med bearbetningsgraden. Råvaror och halvfabrikat är oftast tullfria eller har lägre tullsats än de färdiga varorna. Sådana strukturer förekommer i flertalet länders tulltaxor, där eskaleringen kan vara mer eller mindre brant. Syftet är att se till att importen av insatsvaror är billig men att de inhemska industriernas verksamhet högre upp i förädlingskedjan skyddas.
svRETE tulltaxa

svTE tullkodexen
svFK Den centrala delen av EU:s tullagstiftning med bl.a. föreskrifter om tullprocedurer, allmänna ursprungsregler, tullvärde, tullsuspensioner, bearbetning under tullkontroll, aktiv och passiv förädling. I tillämpningsföreskrifterna ingår bl.a. ursprungsreglerna för EU:s generella preferenssystem, GSP. Lagstiftningen administreras av tullkodexkommittén.
svRETE tullprocedur, allmänna ursprungsregler, tullvärde, tullsuspension, aktiv förädling, passiv förädling, GSP

svTE tullkvot
svDF bestämd kvantitet eller ett bestämt värde av en vara som sammanlagt kan importeras tullfritt eller till lägre tull än den normala under en angiven tidsperiod, t.ex. ett år
svRETE preferens
svAN Tar kvoten slut under perioden ska tull betalas enligt de vanliga reglerna. I EU finns en rad tullkvoter i de olika avtal om preferenser som EU ingått med olika länder och grupper av länder. Dessa kvoter gäller endast varor som har ursprung i förmånsländerna. Det finns också kvoter som gäller import från alla länder, alltså oavsett ursprung.

svTE tullmur
svFK Ordet tullmur, som har en negativ klang och används av frihandelsvänner, avser oftast inte bara tullar utan även andra handelspolitiska instrument som gränsar av ett handelspolitiskt område gentemot övriga världen.

svTE tullposition
svFK Ofta nummer på 4-ställig (4-siffrig) eller på 6-ställig (6-siffrig) nivå enligt HS-nomenklaturen (HS-nummer). Kan också avse nummer på mer uppdelad nivå i nationell tulltaxa. Hänvisningar till tullpositioner används för att definiera vilka varor som omfattas i olika sammanhang, bl.a. avtal, regleringar och liknande på det handelspolitiska området.
svRETE Harmoniserade systemet, Kombinerade nomenklaturen, Taric
enTE tariff line

svTE tullprocedur
svFK Tullprocedurer beskriver de steg som måste genomföras för att bl.a. import, export och transitering (passage genom ett land) av varor. Dessa procedurer genomförs vanligen av Tullen. Kyotokonventionen är den främsta internationella standarden för tullprocedurer.
svRETE handelsprocedurer, Kyotokonventionen

svTE tullrestitution
svFK Syftet med tullrestitution är att se till att exportindustrin har tillgång till billiga insatsvaror. Tullen som betalts för insatsvaror betalas tillbaka efter det att dessa bearbetats och vidareexporterats.
svRETE aktiv förädling
enTE drawback
RIFR drawback även svensk synonym?/HNI ”insatsvaror”?/HNI.

svTE tullsuspension
svDF upphävande av tullsats, dvs. tull behöver inte betalas
svAN Gäller under en begränsad tid. I EU kan tullsuspension ges för sådana insatsvaror och maskiner för industrins behov som inte tillverkas inom EU, eller som inte tillverkas i tillräcklig omfattning, utan måste importeras. Det stora flertalet tullsuspensioner i EU gäller insatsvaror inom kemi- och plastområdet.
svRETE tullkvot

svTE tulltaxa
svSYTE tulltariff
svDF den förteckning där ett lands olika tullsatser (tullar och avgifter) på olika varor listas

svTE tulltopp
HONR 1
svDF tull som är lika med eller högre än 15 %
svAN Denna definition är den vanligast förekommande (internationella tulltoppar).
enTE tariff peak

svTE tulltopp
HONR 2
svFK tull som är tre gånger högre än den nationella genomsnittliga tullnivån
enTE tariff peak

svTE tullunion
svDF sammanslutning av två eller fler länder som sinsemellan avskaffat tullar och andra handelshinder och som har en gemensam handelspolitik, inklusive tulltaxa gentemot utanförstående länder
svEX EU är det bästa exemplet på en fullgången tullunion. Andra exempel är GCC, Mercosur och SACU.
svRETE frihandelsområde, ekonomisk union, tull, handelshinder, handelspolitik, tulltaxa

svTE Tullverket
svFK Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige. Verket ska bidra till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel genom att förenkla den legala handeln och förhindra den illegala. Tullverket grundades år 1636.

svTE tullvärde
svDF det värde på en vara som tullen beräknas på, oftast CIF-värdet
svRETE tullvärdeavtalet

svTE tullvärdeavtalet
svFK Detta WTO-avtal slöts i Tokyorundan och reviderades i Uruguayrundan med syfte att skapa enhetliga regler för beräkning av varors tullvärde. Huvudregeln enligt avtalet är att tullvärdet ska motsvara varans transaktionsvärde, dvs. det pris som betalas för varan vid export till det land där förtullningen ska ske. Om frakt och försäkring inte är inbakat i priset görs tillägg för detta så att man får ett värde i CIF. I vissa fall ska även andra kostnader ingå i tullvärdet som till exempel vissa provisioner och royalties m.m.
svRETE Tokyorundan, tullvärde, Uruguayrundan
enTE Customs Valuation Agreement

svTE tvistlösning
svUPTE automaticity
svFK I handelspolitiska avtal förekommer som regel någon form av procedur för att hantera tvister mellan parterna. Om avtalet övervakas av en partssammansatt blandad kommitté, som är vanligt i EU:s frihandelsavtal, kan frågan behandlas där. Ett rättsligt betydligt starkare instrument är om tvistlösningen försiggår i en panel som visserligen är partssammansatt men som också innehåller oberoende juridisk expertis. Så sker t.ex. i NAFTA.
   GATT:s tidigare tvistlösningssystem har tagits över av WTO och förstärkts väsentligt. Om en tvist mellan parterna inte kan lösas genom konsultationer, dvs. bilaterala samtal mellan parterna för att nå en överenskommelse, tillsätts en panel med tre oberoende experter. Panelen kommer med en rekommendation, baserad på dess tolkning av WTO:s regelverk, till en lösning av tvisten. Panelens rekommendationer kan överklagas till ett permanent överprövningsorgan -- ”Appellate Body”, som består av sju personer med sakkunskap inom juridik, internationell handel och WTO:s regelsystem. Om den felande parten inte rättar sig efter slutligt utslag kan den drabbade parten begära kompensation eller vidta motåtgärder (retaliera).
   Sedan WTO bildats infördes regeln om negativ konsensus, som innebär att samtliga medlemsstater måste vara överens om att förkasta ett utslag från en panel eller överprövningsorganet. I och med införandet av denna regel antas numera panelutslag per automatik (automaticity).
   Tvistlösning mellan stater och utländska investerare är ett centralt element i de allra flesta bilaterala investeringsavtal. Genom avtalen kan utländska investerare vända sig till en skiljedomstol, exempelvis ICSID, och få prövat om mottagarlandets behandling av investeraren bryter mot någon av bestämmelserna i avtalet. Om skiljedomstolen kommer fram till att så har skett beslutar den om ekonomisk ersättning till investeraren.
svRETE investeringsskydd, BIT, investeringar, MAI, NAFTA, retaliera
enUPTE automaticity
enUPTE Appellate Body

svTE tvångslicenser
svFK Artikel 31 i TRIPS tillåter WTO:s medlemsländer att bryta ett patent. Genom tvångslicenser får staten eller tredje man tillstånd att under en viss tidsperiod tillverka eller distribuera en produkt (eller en process) som skyddas av ett patent. Länder kan använda tvångslicenser t.ex. för att öka tillgången på en viss vara eller för att stävja konkurrenshämmande beteende hos patentinnehavaren.
   Tvångslicenser har blivit mest uppmärksammade i samband med läkemedel och kostnaderna för fattiga länder att köpa patenterad medicin. Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild deklaration om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Här bekräftas bl.a. WTO-medlemmarnas rätt att använda tvångslicenser och deras rätt att själva besluta om vilka omständigheter som kan ligga till grund för att utfärda en tvångslicens. Det finns dock en mängd villkor som måste uppfyllas, bl.a. att patentinnehavaren får en rimlig ersättning.
   Tvångslicenser ska huvudsakligen användas för den inhemska marknaden men WTO:s Allmänna Råd tog dock 2003 ett beslut som gjorde det möjligt att utfärda tvångslicenser även för export av läkemedel. Det är tänkt att underlätta för länder utan egen tillverkningskapacitet att använda sig effektivt av instrumentet genom att be ett annat land att tillverka läkemedlet ifråga. Se Intellektuella äganderätter.
svRETE immaterialrätt

svTE CIT
svFK Den amerikanska federala domstol som handhar mål som rör internationell handel. Ett betydande antal av ärendena rör överklagande av beslut som den amerikanska tullmyndigheten U.S. Customs Service and Border Protection fattat om tullklassificering och tullvärde för importerade varor. Andra överklaganden kan gälla amerikanska handelsdepartementets (USTR) och USITC:s beslut ifråga om antidumpnings- och utjämningstullar. De nio domarna utses på livstid av presidenten. Domstolens säte är New York.
svRETE tullvärde, USITC
enTE U.S. Court of International Trade
enSYTE CIT

svTE UEMOA
svFK Den västafrikanska ekonomiska och monetära unionen UEMOA, grundad 1994, är ett fördjupat ekonomiskt samarbete mellan åtta länder i Västafrika. Medlemmar är Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea Bissau, Mali, Niger, Senegal och Togo. Medlemsländerna har en integrerad marknad med relativt få handelshinder och en gemensam yttre tulltaxa har upprättats. Länderna delar valuta (den västafrikanska francen som är kopplad till euron) och är även medlemmar i ECOWAS.
svRETE ECOWAS, handelshinder, tulltaxa
enTE West African Economic and Monetary Union
enSYTE WAEMU
frTE Union Économique et Monétaire Ouest Africaine
frSYTE UEMOA

svTE UNASUR
svSYTE Unionen för Sydamerika
svSYTE Sydamerikanska nationernas union
svUPTE Cuzco-deklarationen
svFK Den sydamerikanska ekonomiska unionen UNASUR, som inkluderar två idag skilda tullunioner, Mercosur och Andinska Gemenskapen, består i dag av Peru, Colombia, Brasilien, Argentina, Bolivia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Uruguay, Chile, Surinam och Venezuela. Panama och Mexiko har observatörsstatus.
   Vid ett toppmöte i Peru 2004 undertecknade ledarna för tolv sydamerikanska länder Cuzco-deklarationen som slog fast att en ny regional union skulle bildas med EU som modell. 2008 signerades det konstitutionella fördraget som i dagsläget ratificerats av åtta länder. Fördraget fastslår bland annat att unionens huvudsäte ska förläggas till Quito, Ecuador. Det sydamerikanska parlamentet ska förläggas till Cochabamba, Bolivia medan centralbanken kommer att finnas i Caracas, Venezuela. På längre sikt har man för avsikt att introducera en gemensam valuta. Målet är full ekonomisk integration och fördjupat politiskt samarbete. Unionen väntas träda i kraft 2019.
svRETE ekonomisk union, tullunion
esTE Union de Naciones Suramericanas
esSYTE UNASUR

svTE unilateral
OKGR adj.
svDF ensidig åtgärd som vidtas av ett land utan överenskommelse med andra länder
svRETE bilateral, plurilateral, multilateral

svTE UN/CEFACT
svFK Organ som är etablerat inom ramen för UN/ECE i Genève och arbetar fram rekommendationer och standarder för förenklingar av handelsprocedurer, inkl. elektroniska affärer. I detta arbete deltar representanter för såväl den offentliga som privata sektorn från hela världen.
enTE United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business
enSYTE UN/CEFACT

svTE UNCITRAL
svFK UNCITRAL grundades 1966 av FN:s generalförsamling och har som mandat att främja harmonisering och modernisering av internationell handelsrätt. Man utarbetar bl.a. konventioner, ger råd och håller seminarier i olika ämnen.
   UNCITRAL:s regler för skiljeförfaranden används ofta i tvistlösning mellan stater och utländska investerare.
svRETE tvistlösning
enTE United Nations Commission on International Trade Law
enSYTE UNCITRAL

svTE UNCTAD
svFK UNCTAD är ett FN-organ som är inriktat på utvecklingsländernas handels-, investerings- och utvecklingsproblem. Många utvecklingsländer ser UNCTAD som ett språkrör för sina specifika intressen i handelsfrågor. På flera områden utreder sekretariatet frågor som kan bli aktuella för förhandling i WTO. Organisationen publicerar bl.a. utredningar och statistik om handel, investeringar och utveckling
   UNCTAD-konferenser äger rum vart fjärde år. Vid UNCTADs andra konferens 1968 fattades beslutet om GSP. I UNCTAD:s regi har också tillkommit ett system för ömsesidiga preferenser utvecklingsländerna emellan kallat Global System of Trade Preferences (GSTP).
   Ett särskilt aktionsprogram för MUL-länderna har upprättats och UNCTAD har organiserat särskilda MUL-konferenser.
svRETE GSP, ITC, Integrated Framework
enTE United Nations Conference on Trade and Development
enSYTE UNCTAD

svTE UN/ECE
svFK FN-organ som sattes upp 1947 i Genève och utgör ett regionalt forum för länder att utarbeta konventioner, normer och standarder. I UN/ECE sker mellanstatligt samarbete om teknisk harmonisering och standardiseringspolicy utöver WTO:s TBT-avtal. En internationell modell för teknisk regelharmonisering (som liknar EU:s nya metoden-direktiv) har tagits fram inom UN/ECE för olika sektorsöverenskommelser och som stöd för harmoniseringssträvanden som förekommer på regional nivå.
   Andra frågor som behandlas är t.ex. utvecklingen av nationella regelverk för tekniska föreskrifter och standarder, bedömning av överensstämmelse, internationellt standardiseringsarbete, marknadskontroll och metrologi (mätteknik).
svRETE nya metoden, tekniska föreskrifter, marknadskontroll, standard, harmonisering, tekniska handelshinder
enTE United Nations Economic Commission for Europe
enSYTE UN/ECE

svTE USITC
svFK Amerikansk myndighet med vidsträckta befogenheter att utreda frågor som rör importens inverkan på produktion, sysselsättning och konsumtion. Kommissionen utreder efter anmälan av berörd industri frågor om marknadsstörning, illojala affärsmetoder i form av patent- och varumärkesintrång samt fastställer om en dumpad eller subventionerad import är skadevållande. Myndigheten utreder även effekterna av en sänkning av amerikanska tullar och andra handelshinder som kan bli aktuella i handelsförhandlingar med andra länder. Presidenten utnämner de sex kommissionärerna varav tre representerar det demokratiska partiet och tre det republikanska.
svRETE USTR
enTE United States International Trade Commission
enSYTE USITC

svTE USTR
svFK Den amerikanske presidentens handelsförhandlare är medlem av regeringen och har en egen myndighet för handelsförhandlingar, såväl multilateralt som bilateralt med enskilda länder. USTR har huvudansvar för alla frågor som rör WTO samt frågor som rör handel, investeringar och råvaruproblem i bl.a. OECD, UNCTAD och internationella råvaruorganisationer. Myndigheten handlägger också handelsrelaterade immaterialrättsfrågor. USTR utger årligen en rapport över de handelshinder amerikansk export möter på utländska marknader.
svRETE investeringar, OECD, UNCTAD
enTE United States Trade Representative
enSYTE USTR

svTE ursprungsmärkning
svFK Krav på ursprungsmärkning av varor kan vara fördyrande för den utländske tillverkaren och uppfattas därför ofta som ett handelshinder. EU har inga krav på ursprungsmärkning av varor som importeras utifrån, något däremot bland andra USA har.
   Inom EU är nationella krav på ursprungsmärkning av varor inte tillåtet eftersom det strider mot EUF-fördraget som förbjuder kvantitativa restriktioner och ”åtgärder med motsvarande verkan”. För att återställa konsumenternas förtroende för nötkött efter galna ko-sjukan beslöts dock att införa obligatorisk ursprungsmärkning av nötkött i EU.
svRETE handelshinder

svTE ursprungsregler
svDF regler som används för att bestämma ursprung, dvs. avgöra var en vara som importeras kommer ifrån
svRETE allmänna ursprungsregler, preferentiella ursprungsregler

svTE Uruguayrundan
svFK Uruguayrundan var den sista rundan under GATT-epoken och pågick mellan 1986 och 1994. Namnet kommer av att den deklaration som fastställde riktlinjer och mål för förhandlingarna antogs vid ett ministermöte 1986 i Punta del Este, Uruguay. Rundan etablerade WTO som efterträdare till GATT 1995.
   Uruguayrundan ledde till att i-länderna sänkte sina tullar med i genomsnitt 40 % för industrivaror medan utvecklingsländerna ökade förutsägbarheten i sina tulltaxor genom att binda många fler tullar. Dessutom medförde rundan en översyn av regelverket och en breddning till två helt nya områden -- tjänstehandel och immaterialrätt -- genom etablerandet av allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) och TRIPS. Handeln med jordbruksprodukter och handel med teko fick nya avtal (ATC respektive Jordbruksavtalet) som syftade till att likställa reglerna för dessa varor med reglerna för övriga varor. Dessa områden omfattades i princip av GATT redan tidigare men hade av politiska skäl särbehandlats. Ytterligare nya avtal som förhandlades fram var SPS-avtalet, Skyddsåtgärdsavtalet, Avtalet om ursprungsregler samt TRIMs-avtalet.
   En viktig princip som fastslogs i Uruguayrundan var att WTO-avtalen skulle vara ett i huvudsak gemensamt regelverk för alla medlemsländer, istället för att enskilda avtal bara ska gälla de medlemmar som aktivt väljer att skriva under avtalet.
svRETE Världshandelsorganisationen, GATT, runda, Tokyorundan, Kennedyrundan, Doharundan, tjänstehandel, immaterialrätt, GATS, TRIPS, jordbruksprodukter, Avtalet om textil och konfektion, Jordbruksavtalet, SPS-avtalet, TRIMs

svTE utförsel
svFK Ordet ”utförsel” används ibland i EU-sammanhang för att säga ”export inom EU”, alltså att försäljning av varor görs till ett annat EU-land.
svRETE införsel

svTE utjämningsåtgärder
svDF åtgärder mot importerade varor för att utjämna och/eller motverka de subventioner som direkt eller indirekt beviljats producenter eller exportörer av varorna i exportlandet och som gör det svårt för importlandets företag att konkurrera
svRETE minimiimportpris
svAN Åtgärderna kan ha form av särskilda tullar eller åtaganden om minimipriser från det exporterande företagets sida. Reglerna för hur undersökningar om skadevållande subventionerad export ska utföras är i stort sett desamma som gäller i antidumpningsutredningar. Dessa regler har genomförts i EU genom en särskild subventionsförordning.
   Utjämningsåtgärder används sällan, vilket beror på att det ofta är ganska svårt att bevisa förekomsten av en subvention. Därtill är det politiskt känsligt att ha synpunkter på andra staters finanspolitik.
svRETE ASCM, subventioner till industrin
enTE countervailing duties
enSYTE CVD

svTE utomeuropeiska länder & territorier i EU
svSYTE ULT
svFK Dessa är icke-självständiga öar och områden som administreras av Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Dit hör t.ex. Franska Polynesien, Nederländska Antillerna och Falklandsöarna. ULT åtnjuter något förmånligare preferenser i EU än AVS-länderna.
svRETE AVS-länderna
enTE overseas countries and territories
enSYTE OCT
RIFR OCT även som svensk synonym?/HNI. Nej.

svTE utvecklingsland
svFK Term som används för de länder som inte är rika industrialiserade länder. Passar mindre bra i dag då många av dessa länder har en stor industrisektor. I dag avser termen snarare att de inte hunnit ifatt västvärldens ekonomiska nivå. Gruppen utvecklingsländer delas av FN in i ”vanliga” utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna, en klassifikation som också används i WTO och andra handelspolitiska sammanhang. Världsbanken har en annan indelning i tre grupper, där skillnaden mellan länder som Chile och Malaysia (högre medelinkomstländer) och Etiopien och Haiti (låginkomstländer) visar att begreppet utvecklingsland har en mycket stor spännvidd. En del av dessa är väl integrerade i världsekonomin och utgör viktiga handelspartner medan andra är marginaliserade.
enTE developing country

svTE waiver
svFK I handelspolitiska sammanhang betyder waiver att ett land i ”exceptionella fall” gör avsteg från WTO-regelverket. Beslut om att bevilja en ”waiver” ska fattas med tre fjärdedels majoritet av WTO-medlemmarna. En waiver ska ha ett slutdatum och granskas årligen. Vid översynen ska bedömas om de exceptionella omständigheterna fortfarande existerar. Bland waivers som beviljats kan nämnas olika former av preferensarrangemang som t.ex. EU:s preferenser till AVS-länderna under Cotonouavtalet.
svRETE AVS-länderna, Cotonouavtalet
RIFR Ovanligt i plural.

svTE Varuförordningen
svFK EU:s varuförordning, eller förordning 764/2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförs i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG, hjälper myndigheter att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande. Syftet med förordningen är att förtydliga de nationella myndigheternas och företagens rättigheter och skyldigheter när en myndighet vill avvika från principen, Varuförordningen gäller för myndighetsbeslut som hindrar försäljning av varor som lagligen säljs i andra av EU:s medlemsländer och som inte omfattas av harmoniserad EU-lagstiftning. Svenska myndigheter ska informera Kommerskollegium om de meddelanden och underrättelser som myndigheten har lämnat till företag.

svTE varumärkesförfalskning
svDF olagligt återgivande av ett registrerat varumärke på en vara i syfte att förleda köparen att tro att han/hon köper originalprodukten
svRETE ACTA, immaterialrätt, piratkopiering, WIPO, TRIPS
svAN Observera att den motsvarande engelska termen counterfeit ibland används i en bredare bemärkelse där counterfeiting även omfattar intrång i andra immaterialrättigheter än de knutna till ett varumärke.

svTE Washingtonfördraget
svFK Fördrag om immaterialrättsligt skydd för mönster till integrerade kretsar.
enTE Washington Treaty on Intellectual Property in Respect of Integrated Circuits

svTE WCO
svSYTE Världstullorganisationen
svFK Världstullorganisationen, med säte i Bryssel, har till uppgift att harmonisera och förenkla tullprocedurer i världshandeln. WCO samarbetar med WTO genom sina tekniska kommittéer i frågor som rör HS-nomenklaturen och i förhandlingar om beräkning av tullvärde och fastställande av allmänna ursprungsregler. WCO har närmare 180 medlemmar, däribland EU och dess medlemsstater.
svRETE harmonisering, tullprocedur, Harmoniserade systemet, tullvärde
enTE World Customs Organization
enSYTE WCO
RIFR Världstullorganisationen = namn?/HNI. Ja.

svTE WEF
svFK Ett globalt kontaktforum för ledande företrädare för affärsvärlden, politiken, internationella organisationer, vetenskap, medierna och kultur. I början av varje år hålls ett uppmärksammat möte i Davos, Schweiz.
enTE World Economic Forum
enSYTE WEF

svTE WIPO
svFK FN-organ, baserat i Genève, med syfte att främja skyddet för immaterialrättslig egendom. WIPO administrerar en rad immaterialrättsliga konventioner bl.a. Bernkonventionen, Lissabonavtalet, Pariskonventionen och Romkonventionen och Washingtonfördraget.
svRETE ACTA, Bernkonventionen, Lissabonavtalet, Pariskonventionen, Romkonventionen, TRIPS, Washingtonfördraget
enTE World Intellectual Property Organization
enSYTE WIPO

svTE Världshandelsorganisationen
svSYTE WTO
svFK Världshandelsorganisationen WTO, med säte i Genève, började sin verksamhet den 1 januari 1995 och tog då över GATT:s roll som institutionellt forum för de olika regelverk som utgör det multilaterala handelssystemet. ”WTO-familjen” består i dag av dels multilaterala avtal som omfattar alla medlemsländer, dels av plurilaterala avtal som omfattar ett begränsat antal medlemmar.
   Till de multilaterala avtalen hör WTO:s tre huvudavtal: GATT (varor), GATS (tjänster) och TRIPS (immaterialrätt). Hit räknas också ett antal avtal och överenskommelser som tillämpar och vidareutvecklar olika bestämmelser i GATT (antidumpning, subventioner, tullvärdeberäkning, tekniska handelshinder, importlicenser m.m.). De plurilaterala avtalen är de två avtalen om handel med civila flygplan och om offentlig upphandling.
   Till det ovanstående ska läggas att WTO har ett tvistlösningssystem för tvister mellan medlemsländerna samt att organisationen även sysslar med handelsrelaterat utvecklingssamarbete.
   Förhandlingar sker i så kallade rundor. Målet med en runda är att sluta ett, eller flera nya, handelsavtal. Ett stort antal frågor kan förhandlas samtidigt. Åtta förhandlingsrundor skedde under GATT och den pågående rundan, Doharundan, är den första under WTO (och den nionde sammanlagt).
svRETE Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan, tullvärde, tekniska handelshinder, importlicensprocedurer, runda, plurilateral, multilateral, immaterialrätt, offentlig upphandling
enTE World Trade Organization
enSYTE WTO

svTE WTO-förenlig
svSYTE WTO-kompatibel
svFK När en handelspolitisk åtgärd är tillåten enligt WTO:s regelverk.

svTE Världsbanken
svUPTE IBRD
svUPTE IDA
svUPTE IFC
svFK Världsbanken är en internationell organisation, grundad 1944 samtidigt som IMF, som bistår utvecklingsländer med finansiering på förmånliga villkor och bistånd. Bankens uppdrag är att arbeta för global fattigdomsminskning och förbättring av levnadsstandarder. Kraven på ekonomiska reformer som villkor för att få lån har ibland varit kontroversiella.
   Världsbanken arbetar även med handelsfrågor. Genom samarbete med bl.a. WTO och andra multilaterala organisationer samt med givar- och samarbetsländer förordar Världsbanken reformer av handelssystemet som främjar utveckling. Vidare stödjer Världsbanken utvecklingsländer i deras ansträngningar att bygga upp såväl inhemsk politik som institutioner och infrastruktur så att de kan bedriva handel.
   Banken består av tre utvecklingsinstitutioner. IBRD (International Bank for Reconstruction and Development) är den huvudsakliga verksamheten. IDA (International Development Association) riktar in sig på de allra fattigaste länderna, MUL, som får extra förmånliga lånevillkor. Slutligen finns IFC (International Finance Corporation) som ger lån till den privata sektorn i utvecklingsländerna.
svRETE Integrated Framework, koherens, Global Trust Fund <HONR 2>, koherens
enUPTE International Bank for Reconstruction and Development
enUPTE International Development Association
enUPTE International Finance Corporation
enUPTE IBRD
enUPTE IDA
enUPTE IFC

svTE åtagande
svUPTE bindningslista
svFK Ordet används ofta om generella politiska löften i förhandlingar men har ingen bindande juridisk betydelse utom inom tjänstehandeln. I GATS är ett åtagande (”commitment”) en garanti för nivån på marknadstillträde i en specifik tjänstesektor. Åtagandet anger en garanterad miniminivå gällande marknadstillträde och icke-diskriminering (nationell behandling).
   Ett lands åtaganden återfinns i en s.k. bindningslista. Varje WTO-medlem anger i sin lista sektor (bransch) för sektor, leveranssätt för leveranssätt vilka åtaganden det gör. För varje tjänst kan landet välja att inte göra något åtagande alls, att göra fulla åtaganden (inte ha hinder för marknadstillträde och inte diskriminera) eller att göra begränsade åtaganden (dvs. tillåta visst marknadstillträde).
   Termen ”bindningslista” gäller tjänstehandel. För en parallell till varuhandeln, se bundna tullar.
svRETE bundna tullar, GATS, marknadstillträde, nationell behandling, tullbindningslista
enTE commitment
RIFR Ok med enTE?/HNI. Ja.

svTE öppen marknad
svFK Någon absolut definition finns inte men en öppen marknad finns i ett land vars regelverk inte avsiktligt och i onödan stänger ute import och investeringar från andra länder. Landets ekonomi är därmed öppen för impulser utifrån och inte isolerad.
   Motsatsen är autarki.
svRETE autarki

svTE övergång till fri omsättning för varor
svDF tullförfarande där icke-unionsvaror får tullstatus som unionsvaror
svAN Förfarandet innebär att handelspolitiska åtgärder tillämpas och att övriga formaliteter som föreskrivs för import av varorna fullgörs samt att tillämpliga importtullar tas ut.

svTE Överenskommelsen om handel med civila flygplan
svSYTE Flygindustriavtalet
svFK Flygindustriavtalet är ett av WTO:s avtal från Tokyorundan. Avtalet omfattar huvudsakligen tullfrihet för civila flygplan och flygplansdelar och är plurilateralt eftersom det ingåtts mellan ett begränsat antal länder, mest i-länder, bland dem EU och USA. Tullfriheten gäller dock på MGN-basis, det vill säga även mot länder som inte skrivit på avtalet.
svRETE mest gynnad nation
